tisdag 1 april 2014

Det blir inget aprilskämt om amalgam

Först en rättelse: amalgamet hade inte orsakat en spricka i käkbenet utan en rotfraktur. Tandläkaren sa fraktur och då tänkte jag direkt: ben. Nix, det var roten som hade gått av. Jag ska fråga en gång till vid nästa besök för säkerhets skull men jag tror att det var rotfraktur hon sa.
Nu till själva inlägget.
Tänka sig, jag satt och googlade amalgam! Dels för att jag är långsint och vetgirig, dels för att jag letade efter inspiration till ett aprilskämt. Man skulle kunna tänka sig en konspirationsteori: skoltandvårdens metallvurm på sjuttiotalet kanske kan kopplas ihop med chemtrails, tänkte jag. Ungefär så här: tandläkarna opererade in radiosändare i barnens tänder som krävde att små hål borrades större. Syftet var att kvicksilvret sedan skulle ta emot chemtrails. Något med yttre rymden kunde slängas in, det kunde handla om ett klassiskt övertagande av jorden av små metallsnubbar, o.s.v. Men jag behövde mer fakta, det måste vara underbyggt för att kunna bli ett bra lur. Detaljer.
Då hittade jag en krönika av Hillevi Wahl , med rubriken "Vittnen om skräcktandläkare".

Skoltandvården borrade i våra friska tänder, hävdade jag i en krönika härom veckan. Den har väckt många reaktioner, både från dem som har fått sina tänder sönderborrade på 60- och 70-talet – och självklart också tandläkare som befarar att jag spär på tandläkarrädslan.

I krönikan står det ena med det andra som jag bara kan nicka instämmande med: tandläkarna borrade bort minsta lilla antydan till karies, och långt utanför kariesskadans gränser, s k extension for prevention.. Jepp.
Hillevi Wahl skriver också om brutalitet, skrämseltaktik och övervåld mot barnen och jag känner igen lite av det där, inte för egen del men jag har diffusa minnen av att en skoltandläkare var väldigt elak mot en lekkamrat till mig, hånfull och sadistisk.
Men det här var ju innan man hade börjat dalta med barnen. Det var strängt förbjudet att uppehålla sig i korridorerna under rast såtillvida temperaturen ute inte underskred 40 grader, eller om det var 50 grader, och busiga pojkar kunde bli både luggade och dragna i örat.
OK, hinner inte få ihop det här med chemtrails riktigt. Men det lossnar nog. (Höhö).

Jag är nästan återställd i alla fall. En tansebissing med amalgam är väck. All annan amalgam ska jag göra mig av med innan det blir mer groteskerier.


Inga kommentarer: