torsdag 23 april 2009

Historiens vingar dånar över våra huvuden, det är upp till Europa att bevisa att Savianos bok inte förblir ett mediefenomen. Att Gomorra inte förblir underhållning, och att vi begriper att vi är insyltade.

Bland bloggens kära läsare återkommer ett antal från överstatliga, européiska institutioner. Jag hoppas att mina tankegångar kan tas upp där, diskuteras med det allvar och den metodiskhet som svenska kultursidor inte klarar av.

Det finns politiska fångar och politiska fångar; jag har valt Misso för att han utsatts för en repression utöver den gängse mot camorrister, och det är för att han inte tillhör systemet. Han är systemkritiker. Det säger till och med hans åklagare.

Bröderna Giuliano har alltid haft goda kontakter med politiker inom de styrande partierna. Främst kristdemokraterna och socialisterna. Det har inte hindrat dem från att åka i fängelse, för systemet är mycket komplicerat: på två korrupta politiker går det kanske femton som inte är det (jag vet inte de exakta siffrorna); de två korrupta kan inte stoppa någons fängslande, men de kan göra mycket annat.

Utifrån det jag och Manuel inte vet om camorran tror jag att Tomas Lappalainen och Roberto Saviano undviker att tala om de politiska implikationerna runt Misso för att de är oöverskådliga,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)