måndag 23 november 2009

Social banditism

Tillägg 12.07 2010:
Det kom en kommentar som är väl värd att lyftas fram.

"Camorra och andra maffior är en cancersvulst i Syditalien. Det nya herrefolket (norditalienarna) och maffiorna har alltid varit i maskopi, från alla första början, från enandet till Berlusconiregering 2010. Att blanda social banditism och briganti/brigantaggio är fel, det första fenomenet är embryot till mafian det andra var ett folkmotstånd mot Italiens enande. Under Italiens enande slaktades 1 miljon syditalienare från 1860-1879. Pratar du italienska kan du läsa boken: "Terroni" av Pino Aprile, på facebook finns en grupp som heter Briganti om du är intresserad att veta mer. Vänliga Hälsningar.
Luigi



Mitt svar:
Luigi: sant, det är slarvigt att kalla briganti "dåtidens camorrister", det är ganska otydligt skrivet överhuvudtaget. När det gäller enandet var (om jag inte minns fel) t.ex de spanska kvarteren på Garibaldis sida, till en början. Jag ska införa en precisering. Vad jag i själva verket menade var att Italiens enande inte på något sätt är självklart, att det gick brutalt till och att misstron mot Norditalien och staten har historiska förklaringar. Däremot utnyttjar camorran den misstron för sina egna syften, det händer att de skapar en image av att vara bygdens söner och välgörare, mot den (nord)italienska Staten. Men camorran är idag ett internationellt brottssyndikat och den drar sig inte för att, exempelvis, dumpa norditalienskt industriavfall i Syd, så idag kan man nog säga att den inte bara är ett symptom på samhällsproblemen utan dess främsta orsak. Ungefär så menade jag.






Det här är faktiskt jäkligt skumt. Det kommer nog att bidra till att förvärra mitt rykte som galen att jag påtalar det, och dessutom krävs det nästan att man är engagerad i Neapelfrågan för att tycka att det är något annat än kryptisk kuriosa.
Jag håller det därför kort.

OK. Mariano Bacioterracinos förmodade mördare har nu gripits. Han blev identifierad i och med offentliggörandet av videon från övervakningskameran. Han heter Costanzo Apice.
Innan han blev identifierad och gripen stod det i tidningarna att den mördade, alltså Mariano Bacioterracino, var vän till Giuseppe Misso och att han hade varit inblandad i mordet på Gennaro Moccia.
Nu står det istället att det är mördaren som är vän till Giuseppe Misso och inblandad i mordet på Gennaro Moccia.

Nog om detta. Den första versionen lät mer sannolik.

Eric Hobsbawms bok Banditerna, om nävrättens historia från Robin Hood till våra dagar, är läsvärd och belysande, även när det gäller situationen i Syditalien. Många camorrister beskriver nämligen sig själva som sociala banditer, arvtagare till Robin Hood.
Hobsbawm påpekar att sociala banditer mestadels är reaktionära. De vill återställa "den gamla goda ordningen". Och det här stämmer på situationen i Neapel. I den mån klanerna håller sig med en ideologi, vilket alla inte gör, så är den snarare höger än vänster.

Historiskt har camorran stött kungahuset, Bourbonerna. När det gjordes ett försök att införa den franska revolutionen i Neapel 1799 så reste sig folket, ledda av dåtidens camorrister, och gjorde uppror mot jacobinerna. Medelklassen var inte tillräckligt stor i Neapel för att kunna införa upplysningens och den franska revolutionens idéer. Kungahuset återinrättades efter en kort tids republik, och sedan följde en massaker på jacobiner. Eleonora Fonseca Pimentel, som gav ut Republikens tidning Il Monitore, var en av dem som blev av med huvudet. En annan var Emmanuele De Deo, som ironiskt nog har fått en gata i De spanska kvarteren uppkallad efter sig. Ironiskt, eftersom de idéer han och Eleonora dog för inte har vunnit någon terräng i De spanska kvarteren.

Camorran motsatte sig (med en del undantag) även Italiens enande. De stödde istället den avsatte Bourbonske kungen och påven i Rom, som inte heller gillade enandet. En stor del av det inbördeskrig som då bröt ut i Syditalien utgjordes av ett bondeuppror, lett av "briganti", rövarhövdingar. Upproret slogs ner med extrem grymhet och brutalitet av armén från norr, som arkebuserade hela byar. Allt det här lever självklart kvar.

I den här videon hyllas dåtidens camorrister, som slogs och dog "i Bourbonernas namn för att försvara vårt land". Dessutom, om man ska göra det ännu mer historiskt, så finns det kopplingar till samniterupproret som slogs ner av den romerske diktatorn Sulla på 70-talet F.Kr.

Rättelse: 80-talet f.Kr. Tack för påpekandet Anonym.




Varför skriver jag allt det här, det blev ju rena föredraget.

16 kommentarer:

  1. Hahaha...
    Ja, vad ska jag säga... mer än att osker, samniter och dagens banditer på något sätt hänger ihop. Jag tycker det är väldigt fascinerande.
    Det har kommit små små diskreta invändningar mot kattätheten i bloggen, jag vet, jag tror kattägare förstår men det påminner väl lite om barnföräldrar som inte kan sluta prata barn... skärpning utlovas

    SvaraRadera
  2. Det är förstås inte omöjligt att både mördaren och den mördade var vänner med Misso och involverade i mordet på Gennaro Moccia, men jag tror inte det.
    Tack för ert överseende när jag nördar in på camorra.

    Det finns ett fel i inlägget ovan, jag ska rätta till det: Eleonora Fonseca Pimentel blev hängd, inte halshuggen. Om hon hade blivit halshuggen hade det varit lättare att ha henne som förebild, hängning är ju för jävligt.

    SvaraRadera
  3. Maja: Varför har du skrivit allt det här?

    Man bör skriva åt sig själv, på det sättet kan man nå fram till andra. (Eugèn Ionesco)

    SvaraRadera
  4. Då fick Sulla handla raskt på "70-talet f.Kr." eftersom han nedlade sitt ämbete som diktator 79 f.Kr. och dog året efter ...

    SvaraRadera
  5. Helt rätt, Anonym. Tack för påpekandet. Åttitalet f.Kr ska det vara. Sulla besegrade samniterna 82 F.Kr. Lite riskabelt att skriva ur minnet...

    SvaraRadera
  6. Du får vara hur galen som helst så länge du inte kokar kattragu. Jag har en känsla av att bloggare ofta är kattägare - eller ägda av katter. Det finns förvisso fler katter än hundar i landet men bland bloggare är hundmänniskorna få, rätta mig om jag har fel. Nu blir jag väl utskälld. Hi, hi.

    Det är intressant att läsa om camorrans historia, de flesta företeelser har en förklaring även om den ligger så långt tillbaka i tiden att de flesta glömt av vad det egentligen handlar om.

    SvaraRadera
  7. Ja, och den nya camorran drar fördel av ett gammalt hat mot norr, en folklig misstro mot en stat man aldrig riktigt ansett sig tillhöra.
    Sedan är det många faktorer som förvärrat situationen i Neapel: Raffaele Cutolo, som i stor skala värvade unga män till sin nya organiserade camorra på sjuttitalet (med politiskt stöd, man var rädd för vänsterrörelserna och föredrog att de fattiga skikten gick upp i camorran), drogerna och - faktiskt - jordbävningen. Men nu får det räcka..
    Kattragu, aldrig.

    SvaraRadera
  8. Sossekrisen?!?
    Jag ska läsa, Kraxpelax. Men det svenska politiska systemet är en dröm. Jämförelsevis, alltså.

    SvaraRadera
  9. Du skriver att camorran motsatte sig nationsenandet. Hur går det ihop med detta:

    "Camorrans territoriella kontroll ledde till att de nybildade italienska staten samarbetade med camorran för att upprätthålla ordningen i samband med ombildningen av staten. Och camorran engagerades även i vissa militära operationer i samband med nationsenandet" Tomas Lappalainen

    SvaraRadera
  10. Jo, det stämmer. Camorran har alltid samarbetat med den som det verkat mest fördelaktigt att samarbeta med. Och på motsvarande vis har olika regenter samarbetat med camorran. Men efter enandet trodde den italienska staten att de skulle kunna bekämpa camorran, göra sig av med den. Och tog i med hårda tag mot dem som de fått hjälp av tidigare. Och det funkade inte.
    Så det är inte helt korrekt att säga att camorran var emot enandet - de var emot att de skulle förlora makten över området. När det visade sig att den nya staten inte ville låta dem sköta sitt som vanligt, så var camorran emot staten och för bourbonerna. Ungefär så. Men en rövarhövding ska ha sagt till en tillfångatagen jurist ur motståndarlägret (som ville rädda sig genom att säga att han också slogs för bourbonerna: "Du är en bildad man. Tror du verkligen att vi slåss för bourbonerna?"
    Camorran slåss bara för sig själv.

    SvaraRadera
  11. Jag är för övrigt glad över invändningar av den här typen. Syditaliens historia är minst sagt rörig.

    SvaraRadera
  12. Camorra och andra maffior är en cancersvulst i Syditalien. Det nya herrefolket (norditalienarna) och maffiorna har alltid varit i manskopi, från alla första början, från enandet till Berlusconiregering 2010. Att blanda social banditism och briganti/brigantaggio är fel, det första fenomenet är embryot till mafian det andra var ett folkmotstånd mot Italiens enande. Under Italiens enande slaktades 1 miljon syditalienare från 1860-1879. Pratar du italienska kan du läsa boken: "Terroni" av Pino Aprile, på facebook finns en grupp som heter Briganti om du är intresserad att veta mer. Vänliga Hälsningar.

    Luigi

    SvaraRadera
  13. Luigi: sant, det är slarvigt att kalla briganti "dåtidens camorrister", det är ganska otydligt skrivet överhuvudtaget. När det gäller enandet var (om jag inte minns fel) t.ex de spanska kvarteren på Garibaldis sida, till en början. Jag ska införa en precisering. Vad jag i själva verket menade var att Italiens enande inte på något sätt är självklart, att det gick brutalt till och att misstron mot Norditalien och staten har historiska förklaringar. Däremot utnyttjar camorran den misstron för sina egna syften, det händer att de skapar en image av att vara bygdens söner och välgörare, mot den (nord)italienska Staten. Men camorran är idag ett internationellt brottssyndikat och den drar sig inte för att, exempelvis, dumpa norditalienskt industriavfall i Syd, så idag kan man nog säga att den inte bara är ett symptom på samhällsproblemen utan dess främsta orsak. Ungefär så menade jag.
    Tack för din kommentar. Skulle du ha något emot om jag lyfte upp din kommentar och mitt svar under inlägget?

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)