tisdag 9 november 2010

Gladiatorskolan i Pompeji är kaputt

Om denna katastrof läste jag i La Repubblica, på tåget till Bokens dag i Göteborg.
Jag tyckte att Bokens Dag blev bra, det var roligt, en konstellation av ganska olika författare. Sedan måste jag säga att jag tycker att det är fantastiskt att ett par hundra människor är beredda att betala 250 kronor för att lyssna på författare.
Jag pratade med Ann Heberlein, vars katt nyligen blivit överkörd av en Stockholmare men klarat sig, och med Stephan Mendel-Enk som jag delade frilanslokal med en kort tid då han höll på som mest med sin roman Tre apor.
Det är egentligen omöjligt att författa på frilanslokal. Det kreativa arbetet är ganska ljudligt, det händer att man ropar saker medan man skriver.
Själva framträdandet på Bokens dag: jag läste långsamt ur min polyfona roman och försökte få de olika tonfallen att gå fram.

Så, på tåget läste jag alltså senaste nytt från Pompeji: att den så kallade Gladiatorskolan på Överflödsgatan har gått och blivit grus. Det var en sekundsnabb historia. President Napolitano har rutit till, det är en skam för Italien påstår han och kräver nu att de ansvariga "utan att hyckla" förklarar hur det kunde få ske. Vanvården måste upp i dagen, utan förskönande omskrivningar.
Jag har aldrig varit inne i Gladiatorskolan, den har varit stängd för publik när jag har varit i Pompeji och är inte ett av de hus jag lyckades bli insläppt i ändå. Själva namnet är lite tveksamt, det är inte belagt att gladiatorerna höll till där (i alla händelser var det inte där de bodde, Celadus och de andra, utan det var i kasernerna i teaterområdet).
Nu ska orsakerna till kollapsen utredas. Att huset var nästan tvåtusen år gammalt kan man tycka är ett tungt vägande skäl, att det kostar oerhört mycket pengar att kontinuerligt restaurera och konservera Pompeji ett annat. Femtontusen klampande turister om dagen medför väl också en viss påfrestning (även om de inte varit inne i just Gladiatorskolan så mycket eftersom den varit stängd, så är Överflödsgatan en av de mest trafikerade gågatorna, nu som då). Men det finns också ett problem som skulle kunna åtgärdas, och det är att en del av husen i Pompeji blev försedda med tak av betong på femtiotalet, och de taken är för tunga. Även Apollontemplet befaras kunna rasa samman närsomhelst. Betongtaken borde kunna ersättas av presenningar, eller trätak.
Men... jag tror att man ändå får inse att till sist försvinner hela rubbet, människan har inte full kontroll över tiden och naturen, och det är en sanning jag själv tycker mycket om, den gör mig glad.
Från det ena till det andra: jag har blivit laktosallergiker. Ni har säkert sett den återkommande löpsedeln "slipp din ballongmage" - det är inte en bigott eufemism, utan ett elegant sätt att uttrycka det hela, genom att fokusera på volymen. Ballong är ju någonting fint. Men det största bekymret är inte att den är rund, om man säger så. Jag nallar redan av Xerxes´ och Atossas laktosfria mjölk, men hädanefter kommer det att få bli laktosfri ost också, och lite annan omläggning av matvanorna.
Lite Misso news: enligt Il Mattino omfattas super-botgörarna Giuseppe Misso och Luigi Guida fortfarande inte av de särskilda skyddsåtgärder som de som samarbetar med rättvisan har rätt till. Den juridiska processen och domarna emot dem kommer också att ses över, enligt Il Mattino. Båda erkänner sig skyldiga till brott, men inte till de brott de har blivit dömda för.

37 kommentarer:

  1. Roberto Saviano skriver att han är fascinerad av Giuseppe Misso. Vet du om de har haft nån kontakt?

    SvaraRadera
  2. Zigge: vilken fråga. Det tror jag inte.

    SvaraRadera
  3. Läs Sofi Oksanens Utrensning. Något sådant skulle du aldrig kunna skriva. Det är geni.

    SvaraRadera
  4. "gud ger sig tillkänna med hjälp av små blinkningar - den nåderika flirtaren" - "gud efterfrågar alltid de sina - svarade han allvarligt" - "rötter är sengångare - de verkar långt efter sin tid - oscar var som sina förfäders tillgångar och nuets efterfrågan och sin egen brist" - detta skulle jag ha tagit upp om jag hade varit närvarande på 'bokens dag' och om jag hade haft chans att ta till orda...

    SvaraRadera
  5. Bästa anonym 09.20... Oksanens Utrensning är en melodram som är omedveten om att den är en melodram. Om jag någonsin skriver något sådant lovar jag att äta upp mitt tangentbord - okokt.

    Marianne J: du hade inte haft tillfälle att yttra dig alls, hehe... Publiken fick inte en syl i vädret, det är synd när det är så tycker jag eftersom jag är så poppigt interaktiv. Jag tror att du får nöja dig med att ha varit med den gång då jag lämnade några lögnspridare bakom mig av den skumma sort som förnekar att verkligheten existerar annat än inuti deras dynghjärnor.
    Just det, tillgång och efterfrågan är en av de ekonomiska metaforer som går igenom i boken - monopolpengar, guldmyntfötter osv.
    Det här Alice Tegnérska, jojo... jag såg en ung författarinna skriva något surt om "blomsterporr" någonstans, skulle tro att det var undertecknad hon ville nita.
    "Vegetarisk gud" uttryckte någon det.

    SvaraRadera
  6. "Men... jag tror att man ändå får inse att till sist försvinner hela rubbet, människan har inte full kontroll över tiden och naturen, och det är en sanning jag själv tycker mycket om, den gör mig glad."

    C'est un point de vue assez napolitain ("fatalismo") et osvensk, tycker jag. Je me souviens avoir ce même argument par un gardien du site, dans un film, auquel on demandait des explications sur le mauvais état général de ruines... Men jag håller med. Samtidigt som jag tycker att Bondi är en urusel minister...

    SvaraRadera
  7. Zamenhof: jo visst är det en napoletansk åsikt eller insikt - medan president Napolitano tvärtom tar i så han nästan spricker för att låta som en nordeuropé eller amerikan. Människan bör vara on top of everything och inte ens naturkatastrofer borde vara möjliga nu efter modernitetens genombrott!
    Det är en skam för Italien att släpa efter på det sättet!
    Rätt typiskt att Robert Harris Pompejiroman handlar om en hjälteingenjör som ska hinna reparera akvedukten på 24 timmar, tex. Och de dumma italienarna köper miljoner av hans bok, men Pompeji sålde bara i runt 20.000.

    Lite vanvård handlar det om: turisterna tillåts röka och fimpa på mosaikerna...

    Jag tyckte bättre om Forum Romanum (den i Rom) innan tyskarna städade upp där. Då var det vildvuxet. men nu, ingen ruinromantik kvar, naturen får inte successivt kräva tillbaks det som tillhör den. Men för eller senare så...

    SvaraRadera
  8. Jag tyckte bättre om Forum Romanum (den i Rom) innan tyskarna städade upp där.

    I didn't enter it since a long time. I must have visited it when I was a child. I think Rome it's one of the very few places where you can still find 2000 years old ruined mixed with the terrace of a pub, a train station (Termini), a public garden or a cat-restaurant (largo Argentina: I mean restaurant FOR cats).

    By the way, as you probably know: before tyskarna städade upp där, Mussolini gjorde det. Opening up the wide "via dei Fori imperiali" (just for impressing the germans, before Hitler's besök). But it isn't the worst side of the heritage he left.

    SvaraRadera
  9. ecco.

    http://www.youtube.com/watch?v=BcG45Az6wjQ

    SvaraRadera
  10. http://www.youtube.com/watch?v=GlZTlmiB3t8&feature=related

    SvaraRadera
  11. "av den skumma sort som förnekar att verkligheten existerar annat än inuti deras dynghjärnor" hahaha, på den punkten är vi sjukt överrens! Ser du en stol - nää jag ser en potta... Usch vilka otäcka människor det finns! Otäckast är dock professorn som påstod att ett X antal barn i Sverige har blivit utsatta för rituellt och sexuellt våld.

    2010 års pris i dynghjärna går därför till ingen mindre än Eva Lundgren!!!

    SvaraRadera
  12. Zamenhof: tack, det var fint att se de romerska katterna.
    Anonym 21.32: jag är illa påläst om det här, och brukar försöka låta bli att uttala mig om saker jag inte vet mycket om. Men av vad jag sett verkar det som om Eva Lundgren högg rejält i sten där. Att det förekommer rituellt och sexuellt våld mot barn är däremot ett faktum, man får bara se till att bekämpningen av det inte spårar ur.
    Här handlade det emellertid om något annat, en besynnerlig sorts total sanningsrelativism som odlas i vissa postpostmoderna kretsar, och som är grumlig på ett annat sätt.

    SvaraRadera
  13. Jag såg också nånting om "blomsterporr" nyligen, ett ord som får mig att tänka på Ann Jäderlund mer än någon annan, ja t o m mer än på Linné, men så kom jag på var jag sett det nånstans - på Therese Bohmans blogg. Men hon syftade ju helt uppenbart på sin egen debutroman. Så jag tror inte det var hon i alla fall som var ute efter din skalp. Men det finns säkert andra...

    SvaraRadera
  14. Lars: Blomsterporr, ett riktigt härligt uttryck faktiskt. Ja, Ann Jäderlund självklart, och barocken.

    SvaraRadera
  15. 21.23 Jag har funderat lite mer, skulle tro att det handlar om motsatta fenomen. Snömosherrarna jag syftar på tillhörde kategorin verklighetsförnekare, och är snarast att jämföra med dem som förnekar existensen av sexuellt och rituellt våld mot barn rakt av.

    SvaraRadera
  16. Jo, visst förekommer det, men inte alls i sådan utsträckning som Eva Lundgren påstår, vilket gör henne till en verklighetsförnekare, eller kanske snarare verklighetsförvrängare.

    SvaraRadera
  17. Men om man hårdrar det så har du helt rätt i din tes.
    Ha det så kul på (bjud)resan, hehe. Tur att författare är mer fria i sin gärning än politiker. Precis som det ska vara!

    SvaraRadera
  18. Wikipedia: "Melodrama (från grekiskans melos, sång och drama skådespel), eller melodram, var ursprungligen en opera men är idag en känslofylld teater med instrumentalackompanjemang. Ett melodrama liknar den klassiska tragedin men har ett lyckligt slut."

    Hur menar du att Utrensning skulle vara en melodram?

    SvaraRadera
  19. Hon är bara avundsjuk och bitter för att hon själv aldrig skrivit en så fantastisk och även hyllad roman.

    SvaraRadera
  20. Utrensning är ingen melodram - vissa saker ska helt enkelt inte intellektualiseras eller göras om.

    SvaraRadera
  21. Nä, vissa saker ska inte intellektualiseras.

    SvaraRadera
  22. Svenska Dagbladet skrev så här:
    ”Utrensning” är ett spännande melodrama, och som sådant fördjupar det kanske inte framför allt vår kunskap om andra världskriget, däremot väcker romanen intresset för att lära sig mer om en alltför försummad aspekt av det.

    Melodram betyder tydligen spännande. Och?

    SvaraRadera
  23. SVD har fan ingen skam i kroppen - klart att det finns andra sätt att nå ut till människor på. Sedan säger de emot sig själva så det står härliga till - var det inte den blaskan som sågade Majas Myggor och Tigrar?

    Vilka kappvändare!

    SvaraRadera
  24. Oj, vad händer här. Till anonyma vill jag säga, ta ett nick, gärna med googlekonto, så blir allt lite enklare.
    Det var inte min mening att förolämpa en mycket älskad roman, och det är väl bäst att jag erkänner att jag faktiskt bara läst här och där i den. Jag vill formulera om mig: det är inte riktigt min sorts litteratur. Alla har inte exakt samma smak. Jag har verkligen aldrig sagt att jag tycker att den är dålig.

    Anonym 17.38 (Cuben, väl?) jag skulle inte acceptera en bjudresa av Shell. Om det kan vara någon tröst. Men visst kan det diskuteras om man ska delta i internationella sammanhang, jag har känt efter men jag kan inte se att det riktigt motsvarar den här oljebusinessen.

    SvaraRadera
  25. Man kan ju fråga sig vem det är som är avundsjuk, hmm.

    Rapportera gärna från resan sen!

    SvaraRadera
  26. Ta ett nick hos Lundgren? Aldrig i livet, det är förenat med livsfara, vilket mina kolleger har fått erfara. Jag vill kunna sova om nätterna tillsammans med min familj - inte katter.

    SvaraRadera
  27. Tjena AnnO, kul att du hänger kvar. Någon gång kanske jag frågar om du vill lägga ut texten om varför du är för ett Nato-medlemsskap, och då ska jag avhålla mig från att kalla dig machlesba (det är en metafor, alltså, som inte har med erotisk läggning att göra). Hehe.
    Jo, visst ska jag rapportera.
    Apropå påståendet att man inte ska intellektualisera vissa saker - jag kan väl säga så här, att rent generellt brukar man säga att kritiker och intellektuella faktiskt bör intellektualisera... och att den litteratur som inte står pall för en analys är underhållningslitteratur. Rent generellt, alltså, brukar man säga ungefär så. Men gränsen mellan underhållningslitteratur och så kallat seriös litteratur är förstås inte skarp.

    SvaraRadera
  28. Anonym 21:01: har du kollegor som skrivit under nick här?

    SvaraRadera
  29. Kul att du tycker det, började tvivla där ett tag. Hehe. Kommer med argument inom kort. Ja du, vi står helt klart långt ifrån varandra i vissa frågor men i andra tycker jag att du är klockren. Du vill krossa FP och jag monarkin, varför inte göra gemensam sak?

    En fråga: förstår du själv hur rolig du är, dvs. skrattade du själv när du skrev replikerna i MT?
    Tänk hur olika man läser en bok, och läskigt är att en eller ett par personer har makten att yttra sig i saken...

    Jag har varit i Turkiet en gång på semester, med mitt ex. Gillade inte alls machokulturen där. Äckliga män överallt. Fy fan.

    Som sagt: rapportera sen, och ärligt!

    SvaraRadera
  30. Och glöm inte pepparsprejen (hahahahaha)

    SvaraRadera
  31. Hörde att jag lät som en lebba - men jag är rakt igenom hetro:-)

    SvaraRadera
  32. Vi vet vad du gå för. Frågan är väl snarare vem som står näst på tur i din sinnesrubbade vårld.

    SvaraRadera
  33. Läste igenom det jag skev i det första inlägget, och hörde hur fel det lät.. Jag menade att om inte recencenterna förstår humorn, ironin, underfundigheten, så ska de analysera en annan bok. Precis så.

    Godnatt

    SvaraRadera
  34. Anonym 22.41: är du en lyckligt gift kattallergiker? Eller är din livslögn en bricka i någon diktators omfattande fängelsemur?

    SvaraRadera
  35. Låt mig då formulera om frågan.
    Vem är det mest synd om? Dig eller din familj?

    SvaraRadera
  36. AnnO: Väldigt många personer uttalade sig om Myggor och tigrar. Någon nämnde Carl Johan Malmbergs recension i Svenska Dagbladet. Jag uppskattade den. Han tog boken på allvar. Han var mycket upprörd, men han skrev att Neapelskildringen är fantastisk - visserligen i en parentes, men ändå. Neapelskildringen är större delen av boken. Det Malmberg var indignerad av var det våldsamma, och av innehållet. Formen förstod han. Han har senare gjort en omvärdering av sin recension, inte en kappvändning utan en omprövning vilket är något annat. I min hemsida för Myggor och tigrar finns det lite länkar till några artiklar om boken.
    Men jag instämmer ändå i stort med det här: "läskigt är att en eller ett par personer har makten att yttra sig i saken..." Alla måste självklart få yttra sig, men det pågick under lång tid en mycket kuslig kampanj - man kan uttrycka det som om en hel del människor var framme och sparkade mig på huvudet samtidigt. Orsaken är inte bara namnen, utan det finns en sanning i Myggor och tigrar som ifrågasätter maktstrukturerna på allvar. För att göra detta måste jag sätta mig själv på spel fullständigt. Många har sett vad jag gjorde, men strukturen är till stor del fortfarande densamma, och de som yttrade sig som allra mest föraktfullt då, har förstås kvar de värderingarna även idag.
    Det är en våldsam uppgörelse, så att folk blev upprörda är inte underligt.
    Inom etablissemanget kan man säga att ordningen är återställd, i och med upphöjningen av Norén, Knausgård och Johan Jönsson, och det har inte förekommit några diskussioner om sanningsbegrepp eller liknande kring deras böcker. En massa värderingar har kommit upp i dagen. Men det är viss skillnad på elit och etablissemang, och sanningshalten i Myggor och tigrar bekräftas allteftersom.

    Anonym: ibland kan man inte låta bli att dyka ner i sitemetern, inte för att jag försöker spåra ip-adresser utan för att det är kul att se ungefär vilka kommentarer som är skrivna av samma person. Jag ser att du läser min blogg febrilt, nu när du är tyst. Grattis, du kanske kan lära dig något.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)