måndag 25 februari 2013

Ädla hjärtan

Jag recenserar en idéhistorisk bok om martyrskap i Expressen idag. Här kan man läsa den artikeln.

fredag 22 februari 2013

Blågult

Tillfälligt avbrott i pausen.
Jag känner på mig att ni kära läsare har gått och hoppats på att jag ska skriva lite mer om försvars-och säkerhetspolitik, och då i synnerhet kommentera Expressens utspel från den sjuttonde denna månad: "Varning för blågul försvarsnostalgi". Så jag offrar mig och en ledig fredagkväll, inga storstilade krogrundor var inplanerade ändå, för en liten retorisk utsvävning.

Först av allt en inkonsekvens. "Blågult" används i ledarartikeln i pejorativ bemärkelse. Nationalism vet alla att det inte är bra eftersom det upprepade gånger i världshistorien har lett till krig, och ledarskribenten begagnar sig av detta faktum för att beskriva sina debattmotståndare som nostalgiker med "hemlängtan", de är "inkrökta" och ropar på "ett återtåg till det svenska och det gamla" och till "de blågula kasernerna". Det svenska och det gamla och inkrökta handlar alltså om en återgång till territoriellt försvar plus insatser i FN:s regi, men inte under Nato-flagg. Skribenten smyger även in ett underförstått påstående att ett ja till territoriellt försvar men nej till långtgående operationer utomlands skulle vara antifeministiskt, då hon kallar det "backlash".
Det djärva och framtidsinriktade är enligt skribenten istället att "försvara Sverige mot komplexa hot både hemma och långt borta". Inkonsekvensen är förstås att det fortfarande påstås vara det blågula Sverige som försvaras. Både hemma och långt borta, vad menas med det? På vilket sätt Sverige försvaras genom krig i Afghanistan förklaras aldrig (om det "komplexa hot" det talas om är terrorism, så ökar tvärtom risken genom operationer som skapar större oroshärdar än tidigare, som inte har stöd hos befolkningen och ofta är folkrättsligt tveksamma. Expressens ledarsida har för övrigt tidigare framfört åsikten att Sverige även borde ha deltagit i Irakkriget).

Sverige ska knyta tätare band med sina allierade, Nato, för att det är "tillsammans med dessa länder som vi kommer att strida i varje tänkbart militärt scenario i vår del av världen", fortsätter skribenten. Men hon har redan avfärdat att Ryssland skulle kunna utgöra ett hot, så vilka strider hon menar att Sverige ska delta i vår del av världen förblir oklart.

Syftet med artikeln är att det ska stå ett löjets skimmer kring blågula kaserner i Sverige, medan det framstår som djärvt och modernt med samma kaserner på annan ort.
Men det finns en ljusglimt i denna artikel, som kan båda gott för framtiden. Den hävdar att tvivlen på Sveriges riskabla, nyckfulla och godtyckliga "fredsinsatser" utanför FN:s regi nu har börjat sträcka sig från höger till vänster. Så kanske de "väljare som förtjänar bättre" (som skribenten uttrycker det, utan att nämna att majoriteten i Sverige faktiskt är emot både Afghanistankriget och en Natoanslutning) kan hoppas på att politikerna har börjat lyssna.

Man kanske kan säga att det Vietnamkriget var för en generation, var Irakkriget, Afghanistankriget och Guantánamobasen för mig. Om Sverige har bestämt sig för att hoppa på fel tåg i fel tid, tänker jag göra allt för att förhindra det.


Eventuella unga läsare av bloggen minns nog inte TV:serien Någonstans i Sverige, men det går ju alltid att googla. Det här är inget populistisk-patriotiskt utspel, jag tänkte bara att jag skulle ha något slags musik och den här fick duga.


torsdag 7 februari 2013

Några rader

Man vill vara modig och entusiastisk, inte våghalsig och fanatisk (lätt omskrivning av nåt Nietzsche skrivit).
Ibland här på bloggen har jag misslyckats med värdinneansvaret. Jag ber dem som blivit sårade om ursäkt för det. På allvar.

Öppnat upp inlägget Movere igen. Tror att det Åsa Linderborg pysslar med inte är riktigt bra, och ger "Fansfarbror" på Flashback halvt rätt i att det är besynnerligt att kritisera Vilks (vilket jag i och för sig nog inte gjort i någon större omfattning, kallat honom pueril pellejöns tror jag just mer än så har det nog inte varit) trots att han är mordhotad, men backa från kritik av Linderborg enkom av samma anledning. Däremot är kommentarerna bortplockade som gav mig... ångest. Ja, där satt den. Ångest. Och det var inga särskilt grova kommentarer egentligen men ett slags medhåll jag inte ville ha.


* * *

Hösten och vintern har präglats av sorgen efter min mamma som gick bort i oktober. Jag har väldigt svårt att begripa det för det gick fort. Och en del saker känns för allvarliga att blogga om, det går liksom inte att hitta orden. Jag önskar att hon hade fått vara kvar länge till.

Det är antagligen så att det blir bloggpaus igen - ungefär ett halvår.

Jag har läst igenom en del gamla inlägg och blir vemodig när jag ser kommentarer av Systerdyster.

Just nu har jag inte mer att säga. Jag ska åka ut och resa igen snart.
Hoppas att alla har det bra därute.


ett slags skiss

- Amenvafaan då. Det kommer ju inget angrepp på Sverige. Skulle det vara Ryssland? I så fall så kommer ju Nato att rycka in ändå, ligger väl i deras eget intresse. Att lägga pengar på försvaret är pengar i sjön.
(Vi kan kalla den slöliberal)

- Det viktigaste är att Sverige deltar i demokratiseringen av en del andra länder. Insatserna i Libyen och Afghanistan ifrågasätts bara av fundamentalistiska antiimperialister som stödjer islamistiska terrorgrupper.
Går vi med i Nato kan vi delta i befrielsen av en del andra länder* och bekämpa fundamentalistisk islam utan att bekymra oss för att alla resurser går åt till det.
(Vi kan kalla den svulstig höger)

- Hela frågan är totalt ointressant. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle som SKA gå under. Oavsett om det sker genom att de förtryckta massorna reser sig och gör revolution eller om det sker via ett tredje världskrig då de stormakter som dominerar idag drabbar samman - slutstriden är i vart fall nära. Att överhuvudtaget fundera på att Sverige ska ha ett försvar är borgerlig hypokondri. Det kvittar om vi går med i Nato eller ej, eftersom det samhälle vi lever i ändå är dömt till undergång.
(Vi kan kalla den skadeglad och våldsromantisk vänster)

- Spelar roll. Det blir ju Kina av alltihop ändå till slut.
(opolitisk cyniker)

- Det pågår en gigantisk mobilisering av promilitaristisk propaganda just nu. Affischer på stan förskönar krigföringen i andra länder, ÖB:s utspel - allt är delar av den kampanjen. Det är väldigt, väldigt naivt att tro att syftet är att få opinionen och politikerna att bli vänligare stämda mot prioritering av territoriellt försvar. Utan det handlar om att förbereda Sverige inför ett aktivt deltagande i det tredje världskriget, via små små felbedömningar och missriktade insatser. Det kommer att gå geschwint att mana fram krigsyra (se bara hur snabbt svenskarna började tjoa om det goda kriget i Libyen), tunnelseende och provokationer. Gigantiska ekonomiska intressen står på spel och i så måtto är Sverige bara en marionett.

(en namnlös, än så länge)




*OBS. Inte Kina. Och inte Saudiarabien. Se bilaga ett (förteckning över länder vi inte ska befria)

dagens citat

hat mot kvinnor (och homos) är ett inlärt hat, inbyggt i samhällsstrukturen och kan aldrig skyllas på enstaka rötägg
Jonas gardell

onsdag 6 februari 2013

En ding ding låt

Det blev spattigt att blogga från en Iphone. Jag har svårt att lära mig använda den. Att försöka träffa rätt bokstav går lika långsamt som att pyssla med kilskrift. Så resultatet blir kryptisk flaskpost. Dessutom blir jag alltid en Kassandra när jag pratar om säkerhetspolitik. Men man måste hålla sig lugn. Det var det första jag fick höra när jag flyttade till Neapel. Man måste vara tranquilla.
Den här låten är en av Beatles mer skruvade och jag gillar den. Eftersom Beatles är mitt favoritband har jag svårt att välja några älsklingslåtar men den här är en av många. Den är inte precis lugn, men ganska godmodigt vanvettig.
Världen är galen. Man kan även se det från den ljusa sidan och säga att det är en ding ding värld.



Bloggar från iphone med trubbiga fingrar övning ger färdighet. Hade turen träffa säkerhetsexpert på lunchen. Debatten ovanligt dynamisk nu menade han och även företrädare för vad han uppfattade som vänster var oroade över att Sverige inte har mycket till försvar, menade han. Och att finland o Sverige kan stanna utanför Nato un der förutsättning att Sverige bygger upp sitt försvar däremot av största vikt att Baltikum är med.

klart slut


tisdag 5 februari 2013

landsförräderi, på min ära!

Om någon undrar är jag för att.Sverige har ett försvar. Och att det är arrogant att kalla det ett särintresse (det är ett allmänintresse) samtidigt som man kräver att soldater riskerar sina liv och sin psykiska hälsa i strider runtom i världen.

(ett försök att blogga från en iphone jag inte begriper mig på )

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)