söndag 19 juli 2015

Antonio Cardillo in memoriam


Vid månadsskiftet är det tio år sedan Antonio Cardillo blev mördad. Svaret på varför varför varför (ett rop som mycket väl kan ha varit riktat till bröderna Di Biasi, som bodde runt hörnet) har framkommit successivt, i takt med att det har kommit vittnesmål från pentiti. Vanliga medborgare vittnar sällan. Antonio Cardillo ska ha fått en order inifrån fängelset av sin far, Salvatore "Beckenbauer" Cardillo, att han skulle distansera sig från I faiano och istället närma sig en ny gruppering som höll på att bildas.
"Jag var närvarande när Mario Di Biasi, Luigi Di Biasi och Emilio Quindici fattade beslutet att han skulle dödas. Vi var hemma hos Mario. När jag förstod att de fattat detta beslut drog jag mig undan, eftersom jag stod Antonio ganska nära", ska en pentito ha berättat. Enligt en annan botgörare hade Antonio Cardillo vänt sig till Missos klan några dagar tidigare och bett om beskydd, eftersom han visste att hans liv var hotat. Man ska inte lita blint på en botgörare: det är något med den uppgiften som känns långsökt, utifrån det jag inte vet om camorran. För att det handlar om olika kvarter och för att Di Biasis och Missos var fiender, åtminstone var det så tidigare. Det låter rätt osannolikt att Missos skulle ha sagt åt Di Biasis att låta Antonio Cardillo vara. Men jag ska inte orda mer om det, det snackas så mycket och vem vet vad som är sant.
Det jag vet är att det var en outhärdligt kvalmig natt, på dagen hade det varit 38 grader. Jag hade lagt märke till att vakterna dragit sig tillbaks tidigare än vanligt. Jag trodde först att det kanske var en låda med fyrverkerier som exploderade. Det blev en mycket större upprördhet i kvarteret än när Umberto Melotti blev mördad i oktober. Då var det feststämning, dödskult, den enda som skrek och grät var Melottis sambo.
Efter upprördheten, en annan sorts tystnad och likgiltighet. Gatans och husväggarnas dästhet, deras mättnad. Känslan var påtaglig, som bokstavligen påtaglig, att själva stenen var nöjd.

* * *

Ett tips: Paolo och Vittorio Tavianis film "Caesar måste dö", om fängelset Rebibbias teaterprojekt för fångar. I filmen sätter de upp en bearbetning av Shakespeares Julius Caesar. Jag tror den ligger kvar på SvT Play. Här en recension. Brutus är en napoletanare som säger att den där Shakespeare, han måste ha bott i mitt kvarter.
Rebibbia är för övrigt fängelset där Misso satt innan han frigavs 2011. Numera är han av allt att döma bosatt på mycket hemlig ort. Det var också där, om jag inte minns fel, som han fick en lärare som satte honom i kontakt med den klassiska litteraturen. Han kom så småningom att fastna för Pound, Nietzsche, Heidegger.

Martha Reeves and the Vandellas 1965: Nowhere to run. 



9 kommentarer:

  1. "en ny gruppering som höll på att bildas"... under din balkong?
    ):

    SvaraRadera
  2. Svar
    1. Hej Calamity. Ja, det var det.

      Radera
    2. Men det får inte vara något sensationalistiskt över det. Eller hur jag ska uttrycka det. Det ska vara tyst, det är inget för TV-soffor, Instagram eller barrikader.

      Radera
  3. Hur går det för Saviano? Apropå barrikader alltså... Vad blev konsekvenserna av Gomorra. Det har jag funderat mycket på. Blev det någon förändring, några åtal mm. Men jag är väl naiv ):
    Zigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur det går för Saviano - det beror på vad du menar. Han lever under mordhot, jag tror inte att någon av klanerna har något egentligt intresse i att döda honom, boken och filmen gör såvitt jag förstår varken till eller från för affärerna. Det skulle i så fall främst röra sig om de klaner som är baserade i Scampia och i Savianos hemort Casal di Principe som ville hämnas. Men risken är nog större att det finns andra, småskurkar eller andra som tycker att han smutskastar Neapel för att bli berömd.
      Han kritiseras då och då för att ställa upp i oseriösa underhållningsprogram, han försvarar sig med att han vill nå ut. Det kan säkert vara uppriktigt menat, men jag tror inte att det funkar så.

      Radera
  4. Jag har en enda fråga. Blir det fler böcker från din penna?

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)