Så ligger det till när inte haspen är sned

Den här blev emellertid inte alls som jag tänkt mig. Dessutom blänker det i pappret från lampskenet.

Den skulle ha blivit ett födelsedagskort, men blev inte så bra. Jag lägger ut den för att inskärpa vikten av att inte retas. 

Igår fick jag min andra vaccinspruta. Jag måste åka ända till Sparbankshallen i Rimbo. Men det blev allt som allt en rätt trevlig utflykt. 

Inga biverkningar, och med tanke på att jag är nästan säker på att ha haft lång lindrig covid19 förra året, vilket var kämpigt eftersom man inte visste så mycket om viruset, betraktar jag mig som grundligt immun. Nu håller vi tummarna för att det inte dyker upp nya mutationer som vaccinet inte skyddar mot.

En senkommen rättelse förresten: förra året när alltihop började kallade jag det influensa. Men det är ju ingen influensa. Tror jag lägger in en rättelse i de gamla inläggen också, vid tillfälle.

Hej så länge.

och kom ihåg:

retas inte! Nästa gång kan det vara du som blir retad!

Varför är marknadshyror så viktigt för S?

 Det är mycket man inte fattar men det här överskrider förnuftet. 

utomording

Tiden går och vi är inga gudar

Men ändå, visst är det tjusigt. 

 

Luce della luna

          Il tempo passa e noi non siamo dei

Kalla mig stofil

 .... perukstock, gammal stöt eller motvallskäring, men säger ni boomer blir jag, för att uttrycka det milt, förgrymmad.

Inte nog med att det är ett lånord från amerikanska, trots att vi har många betydligt mer finkalibriga uttryck på svenska. Boomer är ju asplatt. Utan det är ett rackarns meme, konformismens triumf över ungdomlig spontanitet och uppstudsighet. 

Det borde ni fatta själva. Men det är väl för mycket begärt, med tanke på att ni inte ser längre än näsan räcker och den (näsan) har ni haft i era mobiltelefoner sedan ni var i koltåldern. 

slut på meddelandet.

Fin och bra

 

Italy, seventy points. L'Italie, soixant-dix points

Har faktiskt inget emot Diggi-Loo Diggi-Lei. Blixtar och dunder, magiska under. 

Och Stockholmsrimmet (att rimma medge med glädje)!Jönsigt men kul. 

Året var 1984 och Italien företräddes av den nyss ivägseglande Franco Battiato och sångerskan Alice med låten I Treni di Tozeur. 

Den kom på femte plats men blev en ganska stor hit ändå. 

E per un istante ritorna la voglia di vivere
A un'altra velocità -

För ett ögonblick återvänder viljan att leva i ett annat tempo, ungefär. 

Båda festivallåtarna talar nog om utopier eller andra världar, men den ena om euforin i att vara en sång och en dansman och trots att livet på det hela taget är ganska omagiskt och trist åtminstone för några drömlika ögonblick få ynnesten att landa med gyllene skor på en scen, medan den andra...

Den andra...  Romantisk civilisationskritik, kanske retrotopisk,  men jag tror ismerna krollerar. 

Så förlåt Diggi-Loo Diggi-Lei, men här ligger du i lä. 

   

Tror jag. Men det är inte lätt att bedöma kvalitet, alltid. 

 

Upptäckte nog Franco Battiato via Alices album Gioelli Rubati, Stulna juveler med tolkningar av Battiatolåtar. Mycket fint album. 

Jag tycker alltid att jag gör fint

Det här är inte det bästa jag gjort precis, men jag tar det på slump som exempel på att jag gillar allt jag målar.  

Tar början till ett korsord också. 

Funderar lite på att ha auktion.