En discokula har blivit efterlyst. Det ska bli framöver. Men först lite mera Blanche. Min fäbless för swing förnekar sig inte. Blanche Dorothea Calloway sägs ha varit den första kvinnliga bandledaren. Hon spelade in ett par plattor med Louis Armstrong på tjugotalet. Turnerade med the Joy Boys på trettitalet. Den här låten har också en ganska kul text. Den går bland annat in på det faktum att hon undviker vissa maträtter före en dejt. Löksoppa och fläsk med bönor, nämner Blanche.
Innan jag kojsar en stilla reflektion över det senaste avslöjandet om Guillou.
Enligt Tonchi Percan var Guillou även rapportör åt SÄPO. Dessutom berättade han för regeringen, bakom Peter Bratts rygg, att Folket i Bild var IB på spåren. Vilket hur man än vänder och vrider på det inte kan betraktas som särskilt hedervärt.
Det var Guillous vän och kollega Arne Lemberg som anmälde Guillous KGB-kontakter till SÄPO.
Det verkar ha rått stor misstro och en del angiveri bland dessa murvlar.
Nu måste jag rädda mina hjältegryn undan regnet. De kastar sig ut på gården även i duggregn, men när det blir skyfall så blir de väldigt mjauiga.
Själv är jag rätt säker på att "avslöjandet" i själva verket är ett PR-trick. Boostar säkert försäljningen av hans nyutkomna självbiografi.
SvaraRaderaDe som verkligen ogillar honom, kanske har en gås oplockad, gnuggar nu sina händer. Ska äntligen den där pompösa, fisförnäma gubben få grillas i mediadrevet. Typ.
Jag tror inte det.
Själv gillar jag Guillou, har alltid gjort även om jag ändå ibland tyckt att han varit en skitstövel.
Men oavsett vad man tycker om honom så är jag helt säker på en sak: dum är han inte.
I intervjun skrattar JG mycket, vilket människor gör när de blivit rädda.
SvaraRadera/Edgard J. Svantesson, detektiv.
All right, jag gillar faktiskt också Guillou. Jag tror att jag redan har erkänt det. Det skulle så att säga ha varit lite tommare i Sverige Guillou förutan de senaste, inte vet jag. Trettio, fyrtio åren. Det är tänkbart att det är ett PR-trick, kanske i maskopi med Expressen - han kunde ju ha passat på att lägga korten på bordet i självbiografin, nu bjöd han istället Expressen på ett slags scoop samtidigt som han fick mer uppmärksamhet än om han avslöjat det hela själv. Det är bra reklam för hans böcker också att han agerat dubbelspion på det här sättet. Högt spel, massa möten med SÄPO och KGB. Nej, inte har James Guillou blivit tagen på sängen här.
SvaraRaderaAmen, alltså, nån måtta får det väl ändå vara... och nån gräns finns det väl även för Jan Guillous inflytande i den svenska offentligheten eller vad det heter... maskopi med Expressen för att göra reklam för en bok... och KGB inblandat sådär lite lagom... allt är ett maskspel och ett sken... endast Kapitalismen är vaken...
SvaraRaderaNej, så illa kan/får det inte vara!
Asgarv, IAMB. Nej, så illa kan/får det förstås inte vara.
SvaraRaderaNej, Jan Guillou har inte blivit tagen på sängen här...
SvaraRaderaAtt han utnyttjar det som PR, det är ett faktum...
Att flytta eller rikta fokus till något som fångar allas uppmärksamhet är också ett trick...
Blandas mydighet typ SÄPO i soppan, då måste man vara uppmerksam till kommande avslöjande eller händelser...
Det finns två stora grupper: de som lurar och de lurade... Och runt om den stora klacken...
Har du läst boken, Maja? ;)
Valens: nej, det har jag ärligt talat inte gjort, bara utdrag här och där. Den verkar ju också innehålla ganska stora luckor...
SvaraRaderaFörresten, heter du Valens på riktigt?
Nå, nu tror jag väl inte att PR-trick av den här typen (som faktiskt ändå är ganska vanlig även om de flesta inte kan "skryta" med spionhistorier) sker på det uppenbara sättet.
SvaraRaderaInte så att Guillou ringer upp sina polare på Expressen och säger "du, jag har visst lite trög försäljning på min nyutkomna biografi - så jag tänkte att...."
Nej, så går det naturligtvis inte till.
Men. Titta bara på vad media nappar på idag. Hur många gånger sitter man inte och skakar på huvudet åt rena dumheter? Det ÄR höna av en fjäder som gäller och därför måste det vara förhållandevis lätt, för den som vill, att skapa lite rubriker kring sin person. I synnerhet för den som vet hur det fungerar på insidan.
Det skulle ha funkat med en hel drös andra rubriker också - men han kan givetvis inte tillåta vilka typer av "beskyllningar" som helst. Då vore det inte Guillou.
Lite roligt är det allt....kanske man skulle köpa den där boken i alla fall :-)
SvaraRaderaMaja
SvaraRaderaSäkerligen innehåller boken ganska stora luckor...
Men dessa luckor spelar kanske mindre teater...
Det finns mycket osagt och oskrivet i sanningens stora bok, eller hur?
Déjà vu...
Bra fråga Maja...
Jag skriver under signatur precis som du eller andra som använder sitt namn som signatur...
Inte säkert på vilket blogg... tror att jag tidigare förklarat att valens är mitt namn... och efternamn...
Lite klurigt, men så är det!
PS. Jag börjar undra om det inte bör utnämnas till årets fråga... :))) DS.
Fia
SvaraRaderaJa, lite roligt är det allt..
Undrar om ni älskar jazz... :)))
http://www.youtube.com/watch?v=VmX453h9Tbs&feature=related
Discokulor i all ära. Blanche Dorothea Calloway är betydligt mer min musik. Det där var verkligen riktigt, riktigt bra. Jag kände inte alls till henne innan.
SvaraRaderaAnonym 19:11: Vad härligt! Hon är inte så känd idag. Men jag har cd:n! En del kan man hitta på YouTube.
SvaraRadera