måndag 7 december 2009

Katter, Sade, m.m

Debatten om Markis de Sade som feministisk inspirationskälla fortsätter i Aftonbladet; senaste inlägget kan läsas här. Jag ska ta mig en funderare på i vilken mån Justine eventuellt har inspirerat mig. I många stycken var den för otäck för mig, och de filosofiska utläggningarna fann jag aningen träiga, men jag minns att jag tyckte att slutet var psykologiskt trovärdigt - när Justine befrias från alla fasor och blir omhändertagen av snälla människor så får hon på något vis dåligt samvete. Hon klarar inte av godhet. Sedan blir hon träffad av blixten och dör, om jag inte missminner mig.

Idag har jag blivit intervjuad, det är rätt trevligt för ett ego.
Har även fått iväg korr, och börjat fundera på hur jag ska lägga ut texten om min nya bokjäkel, en gåtfull historia.

Nu blir det vila och städning (när jag skriver som värst förfaller hemmet, även om jag inte låter det bli allför likt en skräpbod nu när jag har katter; dels för deras skull, dels för att förfallet framstår som ännu värre med katter, bara ett snäpp bort från kattkvinnans extrema originalitet).

Vad jag går på när jag skriver? Kaffe, cigaretter och energidrycken Monster. Ingetdera är särskilt bra för hälsan, så nu ska jag ha en riktig frisksportarperiod.

24 kommentarer:

  1. Ja, dessa katter som sade...

    Själv har jag vuxit upp i en miljö dominerat av kärlek och hängivenhet och fortfarande är jag övertygad om att mannen och kvinnans egenskaper, drömmar, framgångar och allt annat kompletterar varandra...
    De är varandras inspirationskälla...

    *

    Om en tiger som levt i kaptivitet och blivit vant att få mat av människor släpps fri i tigrarnas naturliga miljö, kan få svårt att klara sig på egen hand... Det är nästintill omöjligt...

    *

    Å andra sidan måste det vara kul att se någon som städar medan man vilar, eller tvärtom... ;)

    SvaraRadera
  2. Xerxes och Atossa tycker det är enormt roligt när jag städar, det är en anledning till att det blivit roligare för mig också. De tror att det är en lek, nämligen. Framförallt när jag tvättar golvet, då jagar de moppen.
    Annat som blivit roligare med katt: att byta påslakan. Det kan ju vara lite småjobbigt att trä över ett täcke med ett påslakan, men Xerxes och Atossa blir helt vilda, de tror att det är en lek nämligen, och hoppar omkring.

    SvaraRadera
  3. Svårt för små katter lära sig skilja på lek och alvar...
    Jag undrar om katterna kan skilja mellan sanning och lögn...

    SvaraRadera
  4. Helt OT, men...

    Den rasistiska och riktigt otäcka stämning som just nu härjar fritt på "den där" bloggen, där man får vara anonym hur mycket man vill bara man HÅLLER MED, har avskräckt mig för all framtid kan jag lungt påstå.. Jag fick ju "på moppo" häromdan (på IC's blogg) av den aktuella bloggägarinnan, för att jag vågade mig på att ha helt andra åsikter om Tiger-bilden, och nu är det den stackars M1, vem hon nu än är som blir riktigt illa åtgången.. Det är skrämmande och otäckt enligt min mening!!

    Och eftersom just rasism i ALLA dess former, hur förtäckta dom än är, och hur mycket man än låtsas att det är av ren välvilja man uttrycker sina sjuka åsikter, är ett RIKTIGT rött skynke för mig, så är gränsen nådd!! Min judiska själ fick sig också en törn därinne!

    Ville bara säga det.. att säga det på den bloggen är ju inte aktuellt

    SvaraRadera
  5. ..Och inte kan jag stava till "lugnt" heller.. :-)

    SvaraRadera
  6. Man kan ana sådana tonfall hos MA, ja.

    SvaraRadera
  7. Vreden tycks ha flyttat fokus, intoleransen är lika stor. Hon hatar verkligen kvinnor i sjal. Men Osamas fru, då...?
    Det finns såna understråk i "Mia - sanningen om Gömda" också. Det där med att "ragga på flyktingförläggningar" osv - det är nånting där som inte känns helt rätt.

    SvaraRadera
  8. Hu så du håller på Bitten! Är det nu jag ska bli irriterad på dig och be "den som vi inte talar om" att lägga ut info om dig eller några privata meddelanden.

    Jag bara undrar!!!!!!!!?????????


    ;););););););)

    SvaraRadera
  9. Maja.
    För att vara en s.k kultursnobb och författare så är din läsförståelse skrämmande dålig.

    Monica har inte med en endaste bokstav skrivit någonstans att hon hatar kvinnor i sjal.

    Hon skrev att hon avskyr hela företelsen som tvingar kvinnor av en eller annan anledning att bära huvudbonader.
    Allt i från säckar med tittglugg till heltäckande tält.

    Det är en väldig skillnad, eller hur?
    Och det är svårt att bortse ifrån att hon har en poäng där.

    Det är helt enkelt tokigheter att gå klädd i säck med endast en tittglugg. Det är inte rasistiskt att skriva det.
    Det är bara väldigt mänskligt och mycket modigt.

    Men att påstå att MA hatar kvinnor i sjal är en ren och mycket ful lögn.
    /otto

    SvaraRadera
  10. "Det är ingen som tvingar något att ta av ett plagg. Möjligen en symbol. Om de vill behålla den på föreslår jag att de väljer ett annat land än vårt."

    citat: monica antonsson

    Hon kanske inte hatar dem, det är säkert ett tecken på samförstånd och kärlek att skriva som ovan. Eller så inte.


    Sen är det ju märkligt att kalla en människa som hon anser förtryckt för "en säck" som ingen vill tala med.

    Om man inte talar med kvinnor i burka eller niqab har man då inte visat ett stort förakt för dessa, som är offer och inte kan hjälpa att de är förtryckta?

    "Slöja är djupt kränkande, förringande och förtryckande mot kvinnorna och djupt förolämpande mot såväl omgivningen som hela samhället i stort.
    Det kan inte accepteras.
    Jag anser därför att det ska förbjudas i vårt land.
    På så sätt slipper saken ens diskuteras.

    Det är alltså INTE kvinnan utan FÖRETEELSEN som är förolämpande.
    Blanda inte ihop korten."


    Mycket riktigt anser MA att det är företeelsen hon är emot.

    Men samtidigt är det oerhört förringande mot de kvinnor som väljer att bära själ. Och nu handlar det inte om burka eller niqab utan endast sjalett som borde förbjuda, så slapp vi diskutera det.

    SvaraRadera
  11. Det ser ut som att man raggar på alla möjliga ställe...
    På golfbanor, på flyktingförläggningar, på tränningsplatser, på nätet... lite överallt...

    *

    Men nu blir det snart jul... En tid för godhjärtenhet, värme, ljus och försoning...
    Apropå vila och städning.
    Kristina Kappelin skriver i sin krönika Kulturer krockar när julen nalkas (dagens DI) bland annat:
    Enligt min ödmjuka uppfattning är svenskar bäst i världen på att förbereda sig för julen. Det måste ha med vårt oändliga nordiska tålamod att göra. Typiskt för oss är att vi nästan föredrar upptakten, nedräkningen, framför händelsen som sådan. Italienerna vill ha allting här och nu. De kan inte vänta.

    Snart är det jul...

    SvaraRadera
  12. Otto:
    författare, ja. Kultursnobb, icke.
    jag syftade på sånt här:

    "en sån här donna" "Till allmän förvåning hade den vandrande säcken nämligen röst"
    "För svenska tjejer som plötsligt draperar sig finns inga förmildrande omständigheter alls." "Personligen vill jag inte ens prata med en tygtunna med hål för ögonen."
    "Jag skulle ta det som en personlig förolämpning om jag tvingades kommunicera med vandrande tygbylten"

    SvaraRadera
  13. Maja.
    Det är en jätteskillnad på det du syftade här ovan och hat.
    Tycker du inte det?
    Hat är ett starkt ord, ett hulkenord som man tar till för att beskriva en extremkänsla.
    /otto

    SvaraRadera
  14. Otto: jag tyckte nog att det fanns en del avsky i det där, och inte bara mot "företeelsen" utan mot de beslöjade kvinnorna. Men det kan ha varit en övertolkning.
    Jag är inte heller förtjust i såna här heltäckande slöjor, sådana där man bara ser ögonen alltså. Men andra sjalar tycker jag är fint.
    Jag kan berätta att när min mamma var ung på fyrtiotalet så hade sjal, eller sjalett, en motsatt laddning. Det var förbjudet att bära sjalett i skolan eftersom det ansågs frivolt, utmanande sexigt, ungefär som det var förbjudet att bära smink i skolan.

    SvaraRadera
  15. Det är så där rasistiskt hat ser ut även om det ger sig ut för att skydda samhället och kvinnorna. "Åk hem".

    SvaraRadera
  16. Dött på bloggen? Ekar det i tomrummet? Lösning: MA. Och sedan lutar vi oss tillbaka och väntar på att kommentarsfältet flödar över, precis som på den gamla goda tiden.

    SvaraRadera
  17. Fan, anonym. Jag tänker inte svara i Majas ställe. Bara för mig själv.
    Du dyrkar Monica Antonsson vad hon än skriver, fine. Nu skriver hon att alla med slöja bör åka hem. Jag trodde inte ett jävla dugg på hennes ömmande för Osama. Det var en fint. Kärringen är rasist. Klappjakten på Mia och familjen har inget med journalistik att göra. Även en blind höna hittar ett korn ibland, kärringen med järnnäbben hackar vilt och ibland träffar hon rätt, men för det mesta hackar hon neråt.
    Det här säger jag som Zigge och ingen annan, om majas kommentarfält svämmade över ett tag var det väl för att många var arga på Antonsson, lasta inte Maja för det.

    SvaraRadera
  18. och Otto, "kultursnobb" funkar inte, det är du som inte kan läsa innantill.

    SvaraRadera
  19. Äh mycket beror ju på att MA tar bort kommentarer eller ber folk vara tysta så de kommenteras väl här i stället.

    MA har ju tom försökt få maja att tysta folks åsikter om vad MA skriver om HÄR inne, hon har lite problem med andra människors åsikter den donnan.

    Tack till maja som låter folk tycka på.

    MA tycks ha en psykologisk knut angående att något döljs. Gäller anonymitet på nätet, tom slöjor är fruktansvärt för henne. Det verkar vara psykiskt av någon form.

    Att niqab och burkor inte känns bra förstår jag, då den andra människan inte syns. Ja jag skriver människa jag, fast MA brukar kalla det för säck. Om jag talar med någon i burka eller niqab så anser jag att det finns en människa där under, förtryckt eller inte, kan jag inte avgöra på rak arm bara för det heller.


    Sven-Ulla

    SvaraRadera
  20. Ja men rädslan för slöjor och terrorister som kan gömma sig under dem kan få en att undra, det är väl samma rädsla som finns i Gömda. Klart att det är psykist i någon form.

    SvaraRadera
  21. Zigge, vad vet du om vad jag tycker om MA? "Dyrkar ... vad hon än skriver" - skitsnack. Jag struntar fullständigt i henne och hennes blogg. Vad jag vänder mig mot är det eviga tjatandet om henne här. Men ändamålet helgar tydligen medlen, eftersom kommentarerna börjar ramla in igen.

    SvaraRadera
  22. Anonym: "ändamålet helgar tydligen medlen", du misstar dig där, jag har funderat på om det kan vara så (eftersom jag blir beskylld för det varje gång det drar igång igen)... Om du läser bloggen så märker du att de här diskussionerna brukar börja i kommentarfält till inlägg som handlar om något helt annat. Jag vill inte hindra folk från att skriva om vad de vill, men jag kan ge dig det goda rådet att bara läsa inläggen och strunta i kommentarerna. Eller vad säger du om det, vem du än är? Låter det som en rimlig kompromiss, eller vill du bestämma över vad folk skriver om här, vem du än är?

    SvaraRadera
  23. Det är någon som inte tycker om att man kommenterar MA. Men vad trist för dig att det är många som vill det då.

    Och det är som sagt inte maja som leder in på de spåren. Eftersom bloggarna en gång var systerbloggar och MA efterhand förbjuder människor att kommentera på hennes blogg så flyter det över hit.

    Vilket MA försökte förbjda likväl, men det gubben gick inte.

    Trist för alla som vill tysta åsikter om MA, bra för de som vill tycka att de får nån plats för det.

    De som ogillar att det tycks om MA, vad har ni/du för problem med att människor har åsikter och får uttrycka dem på internet?

    Jag menar, ni förstår att vi talar om MA hemma också ibland och vad hon skriver. Just nu talas det mycket om den rasistiska ådran som plötsligt visat sig. Våld mot en svart man är hysteriskt roligt och en sjalett på huvudet är kränkande för MA. Jag menar "hallå".


    Nils-Anna

    SvaraRadera