En intressant artikel av Hans Ruin om Ingemar Hedenius (en recension av Tro och vetande) ledde mig vidare till en blogg som citerar ur en annan bok av Hedenius, Liv och nytta, mer precist ur ett kapitel där Hedenius dristar sig till en definition av Allvarliga personer.
Jag tar mig friheten att återge ett utdrag ur bloggaren Björn Östbrings (och det ligger inget nedvärderande i epitetet bloggare) citat, ett utdrag ur utdraget med andra ord och ett stycke jag tycker särskilt mycket om:
"Den allvarlige gycklar aldrig med det som är verkligt betydelsefullt, och han fordrar uppriktighet av både sig själv och andra människor. Så till exempel skall man inte bara ha privata eller egennyttiga skäl för sina förslag till åtgärder, anser han. Endast allmännyttiga skäl är respektabla, och endast respektabla skäl skall man ta hänsyn till. Den allestädes närvarande tendensen att försöka rationalisera eller klä ut sin egennytta, så att den ser ut som allmännytta, är alla allvarliga människor motståndare till. Sålunda är den allvarlige moralist, och han blir då, måhända inte alltid utan skäl, föremål för vissa misstankar."
Detta anknyter förstås till en diskussion vi har haft tidigare, apropå att humor inte är motsatsen till allvar, och till Tristans resonemang om förklädd egennytta.
Att man inte får gyckla med det som är verkligt betydelsefullt, som Hedenius skriver, är nog både sant och inte. Det mesta tål att skämtas med. Det beror på sammanhanget, på hur man skojar och varför, om bismaken blir obehaglig eller ej.
Alla människor som gör anspråk på att tala allvar väcker misstankar och det ska man se som en möjlighet till självprövning.
Och den här? Jag vet inte om den är äkta. Stress i stundens allvar, och jag tycker den är skoj.
Det är ändå lite märkligt fast ändå inte, precis något liknande var jag på väg att skriva i min blogg, men kom av mig. Hittade inte de rätta formuleringarna för det. Började prata om att måla upp en bild av en motståndare som man fäktar mot och anger till andra en viss orsak, men att den inte alltid stämmer.
SvaraRaderaDet har ju talats om kapten klännings dubbelnatur. Nu vet jag inte om det är så som det ibland sägs, att han kämpade mot något inre genom att engagera sig för jämlikhet och rättvisa. (men det kanske inte alls var så)
Men man kan ju tänka sig att en del målar upp något att kämpa emot för att de har behov av att kämpa mot något i sitt inre. Ju mer fördömande någon är, desto mer ska man nog fundera över den personens motiv.
Det en sån person gör behöver ju inte förkastas för det i sin helhet, men man gör nog inte fel i att vara på sin vakt.
En enorm ilska och ett hett engagemang kan göra att människan inte ser saker och ting i sitt rätt ljus.
Och frågan är: vill man bli påverkad av en sådan människa?
Man blir lätt det, men vill man?
Och så kan man kämpa _för_ något eller välja att kämpa _mot_ något.
SvaraRaderaVilket man väljer borde säga något om ens sinnestillstånd och/eller personlighet.
kodord: vinsupe!
Kapten Klänning, ja. Om någon hade hittat på honom i en thriller eller deckare hade man nog tänkt att det nästan var för snyggt uttänkt... Dr Jekyll och Mr Hyde. Överjag och okontrollerat begär. Jag kommer att tänka på filmen Kaninmannen av Stig Larsson (inte Stieg alltså). Den handlar om en kriminalreporter på en kvällstidning som har i uppdrag att skriva om en rad brutala överfall på små flickor. Det visar sig så småningom att det är hans egen son. Det kanske inte är Stig Larssons bästa film, hur som helst tänkte jag när jag såg den att den nästan var för välkonstruerad. Det var så uppenbart: kvällstidningsjournalisten som säljer lösnummer på bestialiska dåd utförda av en person han givetvis "demoniserar" i artiklarna, beskriver som något alldeles främmande och avlägset - men som visar sig vara nästintill han själv, åtminstone hans eget kött och blod. Jag tänkte på den filmen när jag läste Eva Lundgrens artikel på Newsmill också.
SvaraRaderaJag har läst ganska lite om Kapten Klänning, men han verkar ju ha blivit lite mobbad
på polishögskolan. Det slog mig att sonen i Stig Larssons film är en lärare som blir mobbad av sina elever. Inte som orsak-verkan, det är bara ett samband, en gemensam nämnare.
(Kodord vinsupe, haha, den var fin).
Man ska nog inte försöka göra en hemlighet av något som är för tydligt i en film eller en bok. Man får berätta som det är och skildra skeendet i sig. Det kan ju vara nog så spännande.
SvaraRaderaKaninmannen, har inte sett. Har inte sett något av Stig Larsson. Får kanske ta mig samman och göra det. Det lät intressant.
Kapten Klänning ger ju måhända inspiration för de skapande människorna. Man kan fantisera väldigt mycket kring det scenariot, både av yttre och inre händelser.
Charlie: ja, och som jag minns filmen så vet man från början att det är sonen, den är inte uppbyggd på den sortens spänningsmoment och avslöjande. Tvärtom parodieras deckare lite grann, bland annat genom klipptekniken. Jo, det är en mycket bra film. "Grötbögen" kan jag också rekommendera, lite liknande tema. Den är fruktansvärt bra.
SvaraRaderaÄr det Stig Larsson som har gjort filmen Ängeln? Förfärligt mörk film som gjorde mig nedstämd en lång tid efteråt. Men det behöver ju inte vara något fel.
SvaraRaderaJag skrattade gott åt den stackars nyhetsuppläsaren.
Godnatt.
Nattsvart film. Ängel alltså. Men bra, tyckte jag då iallafall.
SvaraRaderaGodnatt
Ja, Ängel är en mycket mörk film. Inte en strimma hopp. Hehe. Men om man tar sig ut på andra sidan så kan man börja om från scratch, på något sätt. Jag uppskattar såna filmer.
SvaraRaderaNatti natti.
Kul med olika syn på humor!
SvaraRaderaJag hade skrattat åt den egocentriske nyhetsuppläsaren om han varit 14 år men som vuxen förväntar jag mig en bättre självkontroll och ett bättre bemötande av arbetskamrater.
Galna och okontrollerade illvrål på arbetet är inte roligt. Inte ens OK.
Jag fick bara känslan av ett sån obehaglig och aggressiv snubbe skulle jag inte vilja ha i min närhet.
Vad är det karln skriker? Du ska få sminkförbud, du ska aldrig få sminka mer, du måste stoppas!!
SvaraRaderaHan skriker "JAG MÅSTE GÖRA NÅGOT PÅ PAPPERET! (I must do something on the paper). Så du förstår ju själv, då kan man ju inte ha någon rotandes i ansiktet med en pudervippa.
SvaraRaderaJag tycker den var kul. Förmodligen för att man blir lite överraskad, han är som sagt vuxen så man förväntar sig inte den typen av utbrott och så är det roligt att se förvandlingen när han börjar jobba. Killen är uppenbarligen superstressad.
Nå, jag skulle bara titta in som hastigast och säga...obuntubotho! med snörvel.
SvaraRaderaOch hälsa lite extra till 19:11 som jag såg har tagit lite bloggpaus. Det behöver man ibland, men inte för länge :-)
Ja just att nån tar på en när man är superstressad kan ju framkalla vrede. Han vill ju bara vara ifred och förbereda sig. Fast jag skrattar inte heller, jag blir lite rädd jag. Fast jag kan fnissa när filmen slutat och han inte ser det längre.
SvaraRaderaOj då. Det var inte alls meningen att någon skulle bli rädd. Folk blir ju arga ibland. Han mumlar "ursäkta..." och jag antar att han pratar med sminkören sen. Men anonyms reaktioner gör att det känns lite fel att ha videon här - det var ju inte meningen att "peka ut" nyhetsuppläsaren, utan att visa hur stressfyllda situationer kan få folk att explodera. Och som sagt, inte så kul att någon pudrar på en just som man försöker read something on the paper *s*
SvaraRaderaHan kanske inte vet att videon ligger ute på YouTube. Jag tyckte också den var kul, killen är ju hur pressad som helst och försöker få koll på vad han ska säga sekunderna före sändning.
SvaraRaderaMen inte så kul om man reagerar som anonym. Anonym är kanske ett kontrollfreak som aldrig blir arg.
Zigge: jag hade inte förväntat mig ett så hårdfört fördömande av nyhetsuppläsaren som anonyms, det gör mig lite förvånad.
SvaraRaderaGanska typiskt att såna kommentarer är helanonyma. Men jag accepterar ju anonyma kommentarer så...
SvaraRaderaHaha men varför skriker han på engelska för? Är det bara jag som inte fattar det riktigt?
SvaraRadera3an sänder väl från London eller nånstans...gjorde i alla fall i början.
SvaraRaderaJag tycker så synd om honom nu när Anonym reagerade så där. Det finns många videor på YouTube med nyhetsankare som gör fel på olika sätt, jag kanske plockar bort den här och hänvisar dit istället om det kommer fler såna här goda AVGÅ!-kommentarer.
SvaraRaderaUtan att först läsa vad ni andra har sagt...
SvaraRaderaDet är svårt att säga om filmsekvensens händelse är autentisk. Eller om det är en skådespelare som allvarligt försöker få händelsen att verka autentisk; eller om det är en äkta presentatör som subtilt visar att han leker skådespelare; eller?
Han har väl en svensk röst som ger instruktioner i en öronsnäcka, ett papper där han försöker anteckna eller läsa något annat, och en engelsk sminkör som joxar. Och så har det varit statskupp i Sovjetunionen som gjort alla nervösa, men nu är den precis över och nyhetsankaret sitter i en engelsk studio någonstans och ska sammanfatta det senaste skeendet.
SvaraRaderaTristan: jag vet, det ser ut som om det skulle kunna vara en skådespelare, någon ur Killinggänget eller nåt. Det vet jag faktiskt inte om det är.
SvaraRaderaVisst ska man uppträda på ett korrekt sätt, men vi är alla "bara människor" och det rinner över ibland.
SvaraRaderaDet vanligaste är väl annars - om vi pratar arbetsplatser - att det pratas bakom ryggen och används taktiker där man ger sig på någon på ett sätt som gör det omöjligt för den personen att försvara sig. Raffinerat och elakt.
I jämförelse tycker jag det är bättre med ett sånt här utbrott som förutom ljudnivån var ganska harmlöst (han varken svär eller går till personangrepp) - då kan man i alla fall försvara sig.
Till hans försvar måste jag också säga att han signalerade irritationen ganska tydligt innan det brast.
Jag tycker INTE att du ska plocka bort den. Det är en kul snutt som visar en mänsklig människa (där fick jag till det va). Var ska det sluta om vi inte kan låta varandra visa känslor? Han säger ju inte ens något dumt fastän han är så arg. Vem hade klarat det?
Kan det vara så att Anonym är en väldigt Allvarlig Person, enligt Hedenius kriterier?
SvaraRaderaJag vet inte, men jag får en känsla av att de berörda har haft ganska roligt åt den efteråt också. Stående inslag på personalfester ett tag. ;)
John Bunyan: ja, det är en Allvarlig person som är utsatt för påfrestningar. Jag tror också att de kan ha haft roligt åt den i efterhand.
SvaraRaderaCharlie
SvaraRaderaang ditt första inlägg ovan.
Men sedan finns de som nästan aldrig fördömer någon, men som jag vet har mycket i bagaget själva som belastar klandervärt. Det tolkar jag som att de låter bli att klandra för att slippa känna skammen av eventuell dubbelmoral.
Tristan: du menar att det finns de som hellre är rätt amoraliska i stället för vara dubbelmoralistiska?
SvaraRaderaCharlie
SvaraRaderaHm, intressant: hellre "rätt" amoraliska - än dubbelmoralistiska
Ja, nåt i den stilen.
Det handlar väl kanske om den berömda egennyttan.
Vissa vet att man gör egennytta och hycklar inte med det medan andra gör med allmännytta förtäckt egennytta och hycklar med det.
Tristan: du menar att endast egennyttan är ett faktum, alltså?
SvaraRaderaFia: hej! Ja visst är det mänskligt.
Den här undrar man också om den är autentisk, men det verkar så:
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=dvARXtL-iQA&feature=related
Maja,
SvaraRaderaStackars liten! :)
En av mina förra chefer (f d nyhetsankare) brukade alltid säga andvända istället för använda. När jag påpekade det för henne skrattade hon och sade att nu skulle hon definitivt aldrig kunna säga det rätt. Hon berättade också att har man väl börjat att säga vissa ord fel blir det ibland som en ond cirkel och allt blir fel bara för att man tänker för mycket på att det skall bli rätt.
När det gäller det första klippet känner jag igen det där med att nerverna ligger utanpå huden på dem strax före sändning. Så, som medarbetare, är man ganska överseende med diverse "utbrott". ;)
Maja, nej inte alls. Jag syftade bara på mitt inledande exempel.
SvaraRaderaDet finns de som fördömer för att täcka upp för sina egen amoraliska sida. Sedan finns det de som underlåter dubbelmoralen, är amoraliska men kritiserar inte andra för att vara amoraliska.
Men onekligen så spelar självbevarelsedriften en stor roll hos människan, en avgörande roll skulle jag vilja tro.
Men allmännyttan är ett faktum, om än mer svårfångat än egennyttan.
John B
SvaraRaderaDu försöker väl aldrig påskina att du är Claes Elfbergs, Anna Lindmarker eller John Polmans högra? ;-)
Nej, det är ingen skådis och 3an hade såna där fjuttiga nyhetssändningar förr, på 3 minuter.
SvaraRaderaTristan,
SvaraRaderaJag försöker inte påskina någonting. Det får stå för dig. Vad menar du?
Påskina hit och påskina dit!
SvaraRadera*s*
JB: jag tror du är lite stingslig nu...
Moi Marie: ja, fjuttigt var ordet. Ett exempel på den så kallade snuttifieringen. Har de längre nyhetssändningar nu?
Jag tycker iallafall att det roligaste är när han mumlar: ursäkta... liksom för sig själv...
SvaraRaderaMaja
SvaraRaderaVet inte - kollar inte ofta på 3an numera. Det kanske inte har några nyheter alls idag. Tror inte jag sett några de gånger jag slagit över till trean.
Kollade tv-tablån. De verkar inte ha några nyheter.
SvaraRaderaNej, minns att det kändes ganska onödigt och att de som läste de inte var sådär jättebra uppläsare.
hehe...nerverna var väl som fiolsträngar innan sändning. Viktiga 3 minuter - inte dabba sig. Tre minuter liksom *s*
SvaraRadera...och nu förstår man ju varför de hade så blanka pannor allihop...sminkören klagade på arbetsmiljön, tog sin puderborste och stack
SvaraRaderaJag är inte så säker på att han faktiskt ber om ursäkt för han säger något mer också. Verkar mer som att han läser vissa ord högt.
SvaraRadera*S* Fia
SvaraRaderaDu har rätt Maja.
SvaraRadera"Man får ställa sig över sådant", som min mormor brukade säga.
Ja det var lite B över det hela...minns jag.
SvaraRaderaOm jag ska bli utskälld så skulle jag gärna bli det av en av mina favvoskådisar:
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=U13Fa7ehvZw
Han mumlar: ursäkta... och lite senare läser han från the paper: "...som inte har träffat", tror jag.
SvaraRaderaFia: oooo den där scenen alltså...
Nu har jag sett det några gånger och börjar skratta jag med. Just det där "ursäkt" jättelågt efter att ha skrikit "on the paper" är ju faktiskt jättekul. Jag var lite rädd först men nu ser jag jag att det inte händer mer än så där.
SvaraRaderaHan har inte så mycket ansiktsmimik och det gör ju att det hela ser så lustigt ut tillsammans med olika ljudnivåer på en mycket kort stund. Och så plötsligt jättegullig i rösten; "Gokväll, det här är tre minuter med de senaste nyh..."
Jag har öppnat ett litet forum som man kan få vara med i om man vill. Och det vill ni väl? Alla är så välkomna och prata lite där med om allt i världen för allt i världen.
http://minvrld.forum24.se/minvrld-forum-1.html
Det ser fint ut du, Charlie!
SvaraRaderaApropå Alhambra funderar jag på att översätta ett utdrag ur Mlle Scudérys bautaroman Almahide, som utspelar sig där.
John Bunyan: där fanns väl inte ens någon pik att ha överseende med?
Videon: Till syvende og sidst kan man väl dra slutsatsen att kombinationen snabbhet och snuttifiering inte är så bra.
God natt!
SAOL:
SvaraRaderapå|skina v.; ingen böjning
• låta p. låta förstå, antyda, ge sken av
Men, jag släpper det. Det får, som sagt, stå för honom.
John B, det var inte alls min avsikt att du skulle känna dig förnärmad av mitt ordval "påskina"; jag skojade bara lite och försökte samtidigt locka fram - utan att egentlige förväänta mig ditt svar på - vem du arbetar för genom att nämna några av de absolut mest kända TV-personligheterna i "allvars-media" (nyheterna).
SvaraRaderaAllvarsmedia. Det var bra. Nu hävdar somliga att man inte får använda formen media, men det är ju så etablerat idag att det nog är svårt att få bort det.
SvaraRaderaMlle de Scudéry, för övrigt.
SvaraRaderaMaja, "media" som obestämd form, plural, "a no no"? (skriver jag med lite "gejig" ton)
SvaraRaderaVidare om allvar och nyheter. Om man skämtar om allvarliga nyheter i ett allvarligt sammanhang, då lär trovärdigheten hos skämtaren dunsta.
SvaraRaderaFöreställ dig t.ex. Henrik Schyffert, som med sitt utseende och röst, skulle kunna leverera allvar, om han inte just vore en humorist utan ansvar.