torsdag 3 juni 2010

Antika indianers konst

Att Hergé lät sig inspireras av inkaindianerna i Tintin och solens tempel är ju känt (jag var fascinerad av albumet och inte minst filmen som barn, jag har plattan och tycker fortfarande att den har samma laddning).
Men Hergé begick ett fantastiskt, paradoxalt och meningsfullt misstag: han lät Tintin mot slutet av historien spela ut solförmörkelsekortet mot inkorna, trots att de hade full koll på astronomin.
Det lär ha varit en kliché inom populärkulturella framställningar av upplysta européers seger över vidskepliga folk, just detta att en hjälte i trångmål använder sig av en solförmörkelse för att ge sken av övernaturliga förmågor. Hergé använde sig av den mallen i sin story. Men kan man inte också ana förebilder till Yoda och Darth Vadar bland figurerna nedan, och till Musse Pigg, som Clam påpekade?

För övrigt kan jag slå vad om att ett visst avsnitt i Kalle Ankas jul bygger på personliga erfarenheter. Det är svårt att plåta en kolibri, men hackspettar är det överallt i tropikerna.

*Uppdatering: Zamenhof tipsade om Kalle Anka och Vilse i Anderna, om de gamla inkorna.

6 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Joseph Campbell, intressant. Jag kände inte till honom. Men visst är det slående hur många myter som är kultur- och tidsöverskridande. Just med indianerna tycker jag att det är intressant att de vandrade in i Amerika under istiden, ungefär för 80.000 år sedan tror man, som samlar- och jägarfolk, och sedan utvecklade en kultur som på många sätt liknar den som bildats på annat håll - det är klart att man får vara medveten om att antropologin inte är någon exakt vetenskap, man vet till exempel inte om det kan ha funnits kontakt med övriga kontinenter senare, men utvecklingen från jägare/samlare via jordbruk till byggandet av städer, tempel och pyramider, skapandet av skrift med mera verkar ju ha skett parallellt utan kontakt sinsemellan. Lite märkligt är det.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Mja, 13-14000 år sedan, säger både arkeologiska och DNA-data. Men fortfarande långt innan jordbruk och jordbrukscivilisation uppkommit vare sig i Mellanöstern, runt Gula floden eller någon annanstans.

    Och egentligen är det väl inte så konstigt att grundläggande myter och berättelser är kulturöverskridande? Om vi bara lämnar föreställningen om den mänskliga hjärnan som ett helt oskrivet blad, och tänker på att vad hjärnan kan göra i viss utsträckning beror på hur den är konstruerad, är det inte svårt att förstå att vissa tankestrukturer/typer av berättelser lättare tar fäste än andra. En sådan tanke skulle inte betyda att alla tankar är förprogrammerade i oss, bara att hjärnans utseende gör att somliga kan ha lättare än andra att uppkomma, eller lättare än andra att få fäste ... Steven Pinker skriver klargörande om än onödigt aggressivt om saken i "The Blank Slate", (Även om de allra senaste årens framsteg i både gen- och neuroforskning gör att en del påståenden borde modereras och nyanseras står sig grunderna i resonemangen.)

    SvaraRadera
  5. Aha, 80.000 år sedan var en siffra jag såg på antropologiska museet - om jag nu inte helt misstar mig. "Must have taken place more than 80.000 years ago" står det i museikatalogen. Och pågick sedan i några tusen år, enligt de uppgifterna. Men det låter nog väl tidigt.

    SvaraRadera
  6. Hur som helst så hade ju det symboliska tänkandet uppstått långt tidigare, så det är kanske inte så märkligt att det följer liknande mönster i olika kulturer.
    (80.000 år sedan borde jag antagligen ha hajat till inför, det låter osannolikt)

    SvaraRadera