Det här är antagligen världens bästa anti-krigssång: Le déserteur, av Boris Vian och Harold Berg. Den är från 1954, från tiden för kriget i Indokina.
Monsieur le Président,
je vous fais une lettre,
que vous lirez peut-être,
si vous avez le temps.
Här finns texten på franska och med engelsk översättning. Lars Forsell skrev texten till den svenska versionen: Jag står här på ett torg, sjungen av Ulla Sjöblom. Den finns inte på YouTube, men det gör den här:
Nej, bättre kan det nog inte sägas. Och det verkar inte heller ha hänt så mycket sedan 1954. Men tack för en vacker visa i den franska traditionen, så här på måndagsmorgonen.
SvaraRaderaun peu trop lentement - according to me anyway - men innehållet - orden - har jag inget att anmärka på...
SvaraRaderal'original reflète mieux l'esprit de cette époque... !
SvaraRadera"It is also said that the last two verses of the song originally read, "que je serai en arme/et que je sais tirer" (that I'll be armed/and I know how to shoot) but that it was changed to reflect the pacifist and anti-militarist character of the song. "
Systerdyster: vissa saker är sig lite lika, jupp. Han sjunger om hur många i hans familj som dött i kriget, först tänkte jag: va? Men det var ju mindre än tio år efter det andra världskriget, och inte direkt långt efter det första heller. Jag tror jag upprepar mig nu, men att högern står och hoppar och tuggar fradga och vill skicka iväg svenska gossar som kanonmat och är arga på media och de intellektuella som de uppfattar som hjärntvättade av sossarna (de gamla sossarna, inte dagens högerspöken givetvis), alltså folkpartistoiderna i vid bemärkelse, det... jag vet inte hur jag ska avsluta meningen, tror jag fick med allt jag ville.
SvaraRaderaMarianne Johansson: för långsam? åh då är du nog en modern människa. Hehe.
Zamenhof: är inte youtubevideon originalet? Jag är lite osäker på det, har för mig att den är annorlunda.
Ja, det låter inte otänkbart att den var mer militant från början - den var ju censurerad, det blir begripligare om den kan tolkas som uppvigling.
Men å andra sidan, karl Gerhards Den ökända hästen i troja var censurerad i Sverige, och där finns skvatt intet om väpnat motstånd.
Alltså, för att förtydliga: i slutraderna sjunger han att om gendarmerna kommer och hämtar honom (eftersom han är desertör) så kommer han att vara obeväpnad och det är fritt fram för dem att skjuta honom (martyrskap med andra ord). Men eventuellt är det ändrat från att han tvärtom kommer att vara beväpnad och skjuta gendarmerna.
SvaraRaderaFör övrigt känner jag något slags lättnad över fejkinslaget (inslagen?) i Gomorra, eftersom jag ändå inte tycker att den är särskilt bra. Jag vet inte om Saviano löper stor risk att bli mördad nu, camorran tjänar pengar på Gomorra, det skulle i så fall vara om någon Familj vill göra en markering. Jag vet inte heller i vilken utsträckning boken åstadkommit några förändringar. Har den det, så är det ju jättebra. Men som Neapelskildring är den kass.
SvaraRaderaIdag ska jag åka till Göteborg.
it is as you said: it would have not been possible, in any case, to give out a song with the other version at that time.
SvaraRaderaI was told from my fater that in Italy's 50 talet police was allowed to break out a political meeting as soon as NATO was not attaked but ...mentioned by the speaker!
A short memory from red Bologna
http://tv.repubblica.it/edizione/bologna/il-treno-va-a-mosca/56047?video
P (Zamenhof's cat)
pattex, å vad gulligt, puttiputti, jag kommer att sakna mina gullar när jag är i götet.
SvaraRaderahoppsan ja.... och i frankrike har polisen rätt att skingra alla folksamlingar på över... är det fem personer?
vad man än tycker - och apropå självbild och så - det är tokigt att framsställa europa som överlägset andra (när det gäller yttrandefrihet, krigföring, civilisation osv)
snabbt skrivet,
Boris Vian, ja. Skrev väl böcker också va?
SvaraRaderaKjell Höglund har skrivit sången "Desertören". Texten till sången samt Kjell egen kommentar finns publicerad här
http://www.kjellhoglund.com/framesetsanger.html
Saviano on the air. Tonight!
SvaraRaderahttp://www.repubblica.it/politica/2010/11/08/news/saviano_macchina_fango-8866795/?ref=HREC1-9
hur kunde jag säga att jag inget hade att anmärka på orden - jag lyssnade ju inte ens på dom - det var bara den alltför långsamma musiken som fick mig att reagera - men jag utgick ifrån att det måste vara ngt i stil med lars forssells text och då måste det ju vara bra - f ö har jag per e-mejl till dej maja häromdan informerat om att jag ej heller denna gång dyker upp då du bevistar sveriges andra stad - hoppas du inte tar illa upp p g a detta...
SvaraRaderaPattex: jag uppfattar inte Saviano som vare sig bluffmakare eller exhibitionist. Jag har iofs aldrig träffat honom, men av det han har skrivit får jag inget intryck av krasshet.
SvaraRaderaDäremot tror jag att det här är ett typiskt exempel på en speciell och ganska allmän begreppsförvirring. För det första det här med att allt är fiktion så fort det befinner sig mellan två pärmar, och att det alltså inte är intressant att skilja mellan påhitt och fakta eftersom verkligheten överhuvudtaget inte existerar, utan det är författarens förmåga att hypnotisera/suggerera sin läsare som är kännetecknet på kvalitet.
Att "koppla ett grepp" eller ännu hellre, "ta stryptag på läsaren" med i princip vilka medel som helst. Eftersom hela världen är fiktion och fiktion är fiktion och i fiktion är allt tillåtet så länge läsaren blir grundlurad.
Men så är det inte, man har till exempel ingen rätt att blanda minnen med rena påhitt om namngivna personer (sorry Pattex f.d. Zamenhof, men jag är emot det. Jag är även emot "ungefärliga" återgivningar av samtal. Jo, det är sant att man kan minnas fel och att händelser kan komma i en annan dager med tiden, men begreppet fiktion måste reserveras för det som är fabricerat, man får helt enkelt ha en viss respekt för etymologin där. Vilket ger mig ett osökt tillfälle att nämna att minnen inte alltid är subjektiva i bemärkelsen solipsistiska, d.v.s de är inte alltid en enda människas upplevelse: "Håkan Jaensson i ett nötskal" sa en tacksam individ till mig för inte längesen, t.ex, likadant med ett flertal andra subjektiva porträtt).
För att återvända till utgångspunkten: jag uppfattar inte Saviano som bluffmakare eller exhibitionist. Det här är mycket viktigt. Däremot är just detta, alltså att börja Gomorra med en vandringsmyt, nog ett utslag av föreställningen att "en författares uppgift är att ljuga bra", vilket inte är sant, så är det inte.
Pattex/Zamenhof: alltså, med "ungefärliga återgivningar" menar jag absolut inte glimtarna av ett samtal på ett tåg 1991, det var bara roligt tyckte jag.
SvaraRaderaMagnus J: just det, Boris Vian skrev böcker också. Den berömdaste är nog Dagarnas skum.
SvaraRaderaAh, Kjell Höglund, ska kolla din länk.
*** Pattex/Zamenhof: alltså, med "ungefärliga återgivningar" menar jag absolut inte glimtarna av ett samtal på ett tåg 1991, det var bara roligt tyckte jag.
SvaraRaderaMerci de cette précision: même si quelqu'un parvenait à démontrer que le samtal n'a pas eu lieu dans un ett tåg, ou que ce n'était pas en 1991, ce ne serait pas aussi grave (je dois avoir encore le billet, quelque part). En plus, n'étant pas napolitain, je bénéficie d'un certain crédit de sanningsenlighet (je ne sais pas si c'est le bon mot)
Förstår jag dig rätt, att det är allvarligt att börja Gomorra med en vandringsmyt - ja, det tycker jag också, i synnerhet en historia av det slaget. Jag har snabbläst artikeln du länkade till ovan, som jag sett bemöter han inte kritiken men talar om fiktionens frihet... Jag vill dock reservera mig lite grann mot din lilla gliring mot napoletanare, det här är ett generellt problem, vi har haft Liza Marklund - historien här, till exempel, och Inte utan min dotter lär vara snäppet värre. Jag kopplar alltså inte detta till det folkloristiska Neapels lilla förkärlek för att föra folk bakom ljuset, därtill uppfattar jag Gomorra som alltför "modern", eller hur man ska uttrycka det.
SvaraRaderaSopsituationen lär tyvärr vara katastrof igen: man har uppenbarligen inte lyckats ta sophanteringen från camorran.
SvaraRaderaOch soporna är verkliga, de är ett faktum, jag hade en container nedanför min balkong, och en natt började soporna brinna.
SvaraRadera