Jag råkade snubbla över två kristna. Den ena definierade godhet som att få snabb betjäning på en flygplats. Den andre var så kyrksam att han hade lärt sig att han var felfri.
Jag tänkte lite på kyrkans kändisfiske. Och kändisars kyrkofiske.
Och så tänkte jag på en rad i NT som inte citeras särskilt ofta: "Jag kommer inte med frid, utan med svärd".
Hahaha. Det är mycket i NT som inte citeras särskilt ofta.
Det blir inte längre idag.
Ingen knorr. Ingen sensmoral.
Snopet.
Klart slut.
Tio Guds bud ur GT och Jesu bergspredikan ur NT, säger jag. Resten brukar utelämnas som om dessa snuttar skulle utgöra någon sorts essens av det kristna budskapet.
SvaraRaderaDet är ganska mycket i den Heliga Bibeln som kan anses som icke PK idag, Moseböckerna är rena mörkret.
Men dödssynderna, de är gångbara i alla lägen!
/ Gud
Avklippt eller inte - jag gillade ditt inlägg. Jag älskar att kritisera organiserad religion, och kommer hålla på tills jag dör. Så här är det: att en människa bekänner sig till en viss religion säger inte ett skvatt om dess godhet, vettighet eller klokhet. Inte ett skvatt. Jag vet att det är en sliten sanning - men ibland är en sliten sanning precis vad man behöver.
SvaraRaderaKim Larsson/Eremonaut.wordpress.com
Dödssynderna? Gångbara? "Du ska icke hava begär till din nästas hustru." Hyfsat hypermoralistiskt och dessutom riktar det sig bara till snubbar. Hyfsat ofräscht om du frågar mig.
SvaraRaderaKim Larsson
Haha, det var första gången jag blev kallad hyfsat hypermoralisk. Dessutom är det citerade inte en dödssynd utan det tionde budordet.
SvaraRaderaFördelen med döddsynderna (högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, lättja och vrede)är att jag kan använda dem i MITT liv utan att pracka på dem på någon annan. Och jag kan förmoda att vällust kan innefatta "äktenskapsbrott", annars kan man läsa in att det är dumt att kn***a runt så att man gör sig själv och/eller andra illa. Det är en smaksak, beroende på hyfsat hypermoralistisk man anser sig vara.
Brinnande Gehenna! ten points.
SvaraRaderaJag tror svenska kyrkan gör en del bra, men det är tveksamt om det går att kallad det kristendom. Det jag tyckter är mest svårartat är de superkristna kändisarna.
Någon kallade Svenska Kyrkan för landets största kaférörelse, jag är benägen att hålla med. Det finns eldsjälar som verkligen vill gott och gör gott, precis som i andra samfund och man behöver inte bekänna sig som kristen för att göra något gott för sina medmänniskor. Eller med några religiösa förtecken öht.
SvaraRaderaDet fanns en tid när jag regelbundet gick till Olle Carlssons Allhelgonamässor där jag, liksom många med mig, fick hjälp att förlåta oss själva. Annars tror jag att de flesta religioner orsakat mer ont än gott. Därför är jag inte det minsta religiös även om jag tror på en högre makt.
"Jag är inte det minsta religiös, men jag tror på en högre makt".
SvaraRaderaDen svenska folkreligionen. Jag tror på "nåt". Nåt som haver barnen kär.
"allt vad I haven gjort mot en av dessa mina minsta - det haven I ock gjort mot mig"
SvaraRaderaSysterdyster: inte det minsta religiös, men tror på en högre makt?
SvaraRaderaåhå... hum hum...
Jag får nog nästan lov att hålla med Claës där.
Inget fel i det - det är lite grann som att ha både hängslen och skärp, eller kanske varken hängslen eller skärp?
Olle Carlsson fick folk att må bra med sig själva tror jag. Och det kan fylla en funktion.
Marianne: ja, jag ska inte säga så mycket mer, rättare sagt jag ska vara tyst: man kan inte skilja tro och vetande åt. Därför vore det läge för kyrkan att lägga ner, avvakta vetenskapens upptäckter, låta kyrkorna bli ruiner (Sverige har rätt få ruiner) och kommendera sitt folk ut i andra organisationer, religiöst neutrala, där de kan göra bra saker. Men alla dessa schok av fejk - exhibitionistiska bögar, Küchens och Silvias böneböcker, Marcus Birros monumentala skenhelighet... lås in de där äcklen i arresten.
Återkommer
Jag tycker alltså inte att man ska riva kyrkor, det har ju påbörjats eftersom de är dyra att behålla, utan göra som förr: låta dem vara, låta dem förfalla (även mitt i en stad kan man ha en byggnad som naturen bryter ner successivt).
SvaraRaderaJadå Marianne J, jodå, hehe.
SvaraRaderaTill systerdyster: mitt misstag. Jag blandade ihop dödssynderna med budorden. Ibland använder folk samma uttryck för båda sakerna. Slarvigt av mig. Jag har inte kallat dig hypermoralistisk - jag talade om de kristna principerna - som är hyfsat föråldrade, vare sig det handlar om dödssynder eller budord. men använder man dem bara i sin egen skalle, privat, så visst, då är det inga problem.
SvaraRaderaKL
Det mest föråldrade tycker jag är "du ska inte döda" och "behandla din nästa såsom dig själv". Det är jäkla föråldrat, hehe.
SvaraRaderaOch nästan alla av dödssynderna förstås, är dygder idag.
Det tokiga blir när man försöker transponera det bibliska till något modernt utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna. Utställingen Ecce homo var var ju ganska komisk på så vis - ok att NT inte tar avstånd från homosexualitet (utom Paulus), men det är ju bara för groteskt att lansera en speciell dekadent queer-kultur med inslag av sm och annat, alltså verkligen förödelsens styggelse ur biblisk synvinkel, och låtsas att det har med Budskapet att göra...
Eller det gör ju inget, kristendomens dagar är räknade ändå, det är bara så svårt att förstå vad det ska tjäna till.
maja! - jag är i denna fråga ett frågetecken - vilket jag är ganska nöjd med - jag tillhör ingen församling öht - är ej döpt eller konfirmerad - och det passiva medlemsskapet i statskyrkan - svenska kyrkan - gick jag av egen fri vilja ur år 1983 (bertil gärtner var då vid den tiden droppen som fick mig att ta det steget) - med tanke på min uppväxt - med en fader som var baptist ända till sin död - och med tanke på att jag troget gick med honom till söndagsskolan varje söndag från det jag var 2 år till dess jag var 12 år - så är jag - faktiskt - inte ateist - jag är heller inte 'humanist' i den nya betydelsen...
SvaraRaderaMarianne: ja, baptisterna är väl fina, och ateism är väl för övrigt en religion det med.
SvaraRaderaHumanisterna idag brukar framstå som ganska tunnelseende.
Alltså, jag tror på Gud, en högre makt och en kraft större än min egen. Jag upplever det som om religioner är något som skapats av människor, personer som gjort sig till talesmän för Gud, som använt makt, vapen, våld etc. i Guds namn. Jag tror inte att min Gud gillar det. Det är alldeles sant att dödssynderna snarare är en fjäder i hatten för många idag, det tycks som många gjort dem mer eller mindre till sitt rättesnöre. Jag har hitills aldrig träffat en person som är befriad från dödssynderna, vi har de alla i oss, mer eller mindre. Vissa trivs vi alldeles utmärkt med, som att var lite lagom högmodig. Vissa är mer jobbiga som när man upplevs som avundsjuk eller pinsamt girig.
SvaraRaderaOch om man sedan tittar på de sju dygderna: ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod och flit - ja, då framstår man som aningen Moder Teresa eller en riktig new agetyp / flummare.
Jag påstår inte att jag är särskilt bra på det här, jag tränar på det. Målet är att leva i bästa möjliga samklang med min omvärld, att inte göra illa människor (inklusive mig själv) och att göra så lite skada som möjligt bland djur och natur. Och det handlar inte om att vara ödmjuk så att man lägger sig platt för allt och alla, då gör man verkligt våld på sig själv.
Systerdyster: ja du behöver inte stå till svars eller förklara något som för övrigt kan vara ganska svårförklarligt. Dessutom är du gud i Gaggböle.
SvaraRaderaJag tror att man - om man vill - kan skilja mellan rättesnören/ideal (eller lagar, som i mosaisk religion) å ena sidan (där håller jag med om att dödssynderna ofta framstår som moden idag), och å den andra det där med kraften, som det alltid är så lätt att skoja med. Eller krafterna, om man tror att det finns två. Att inte så få vetenskapsmän blir "religiösa" kan ju bero på att de får svindel.
God natt.
mosaisk religion, slarvigt: islam, buddhism, det är väl kristendomen som sägs vara minst lagreligion av alla.
SvaraRadera