... kanske jag kan bli. Jag ska försöka komma åt att läsa novellen som det stormar om. De få utdrag jag läst är betydligt mindre illa än mycket av det som det kulturella etablissemanget godtar och blundar för, iallafall enligt mitt tycke. Åsa Linderborg har fattat hötjugan, well well well. Can tar större risker än låt oss säga Johan Jönsson, Knasgård eller Vertigomannen, och därför kan det vara intressant att sätta sig in i vad han gör. Så det ska jag göra.
Tillägg:
Det här som jag hittade är iallafall varken sextrakasserier eller straff....., utan uppenbart politisk/litterär satir i Vertigostil. Det är till och med tydligt att det handlar om en fantasifigur ("dök upp ur mitt inre").
"Det var då, medan trikken krängde fram mot mitt hotell och ännu en ensam kväll, som Siv dök upp ur mitt inre. Hennes uppenbarelse var så påtaglig att jag föreställde mig att jag skulle kunna ta på henne om jag bara sträckte ut handen. Hon stod bredbent framför mig och pullade sig med ena handen, i den andra hade hon ett invandrarpolitiskt kompendium med rubriken: ”Tusen i året – for Norges fremtid”. Att se Siv läsa politiska dokument samtidigt som hon tillfredsställde sig själv fick mig att ropa hennes namn högre. Siv sneglade på mig över pappren och sa leende:
- Ah, min favorittinnvandrer.
- Gärna, Siv, svarade jag. Gärna!"