Min tyska är rudimentär och räcker inte riktigt till för att bedöma om Günter Grass' omdebatterade dikt (Was gesagt werden muβ) är antisemitisk, eller om hans farhågor för ett potentiellt israeliskt angrepp på Iran, med syftet att förekomma ett potentiellt iranskt angrepp på Israel, har blivit bemötta med reductio ad hitlerum. Jag har inte hittat någon översättning till engelska, franska eller italienska av dikten än, det kanske dyker upp.
En provisorisk och mycket (alldeles för) enkel distinktion tills vidare:
Att säga att muslimer är ett hot mot världsfreden är islamofobi. Att säga att Iran är det är inte islamofobi. Att säga att judar är ett hot mot världsfreden är antisemitism. Att säga att Israel är det är inte antisemitism.
Att säga att svensk vapenexport är ett hot mot världsfreden är inte svenskofobi.
D.v.s man gör på så vis skillnad mellan nationers politik, och individer.
Sedan beror mycket ändå på hur det sägs. En kritik kan vara enögd, eller echaufferad, eller använda en retorik som lätt associeras till andra mer demagogiska formuleringar (detta är sanningen den enda sanningen den förtigna sanningen som ingen vågar säga detta är sanningen sanning). Innan jag läst Grass dikt i översättning utgår mitt omdöme om den alltså från min gamla C-tyska. En tolkning med luckor, som lutar åt att dikten inte är krigshetsande eller demagogisk, inte heller nazistisk eller "brun", som den också blivit beskriven som. Återkommer när jag fått tillfälle att begripa den helt.
Uppdatering: Nytt inlägg med dikten i engelsk översättning.
Några artiklar om saken:Svd gp axess
http://www.sueddeutsche.de/kultur/gedicht-zum-konflikt-zwischen-israel-und-iran-was-gesagt-werden-muss-1.1325809
SvaraRaderaoch sedan google translate, som verkar vara bättre på att översätta dikt än vanlig prosa, eller så har det gjorts en riktig översättning, man vet aldrig med google :-)
Grass tyska är inte lättläst, jag kämpade mig igenom lökskalarboken, men det var värt jobbet.
Tack, ja - eller den översättning jag får fram med google är ganska så knasig... Hur som helst räcker den till för att konstatera att det inte är en antisemitisk eller "brun" dikt. Den kräver kontroll av både Irans och Israels eventuella kärnvapen.
SvaraRaderaGoogle translate ger en del rätt så knasiga översättningar, ungefär som en del textningar på TV-filmer numera. :-)
RaderaJag tror att det är att Grass har mage att kritisera Israel, han en gammal SA-man, som har lett till alla dessa ramaskrin om antisemitism. Eller gammal, Grass var i sena tonåren de sista året av kriget.
Ja, google translate funkar på sin höjd
Raderanär man översätter enstaka ord, men inte alltid då heller. Och hela meningar klarar programmet sällan av. När jag körde dikten genom google translate blev titeln "Vad ska man säga".
Grass skriver just det, att han dragit sig för att säga sin mening på grund av den bakgrunden (inom SS tror jag, inte SA). För min del tycker jag nog att det han skrivit och gjort efter tonåren är såpass mycket och gediget att det blir snett att säga "en gång nazist alltid nazist"... Sen är mellanösternfrågan ohyggligt svår. Liksom frågan vem som ska ha rätt att ha kärnvapen och vem inte. Ett angrepp på Iran skulle väl vara katastrof, och så långt jag nu fattat dikten är det där fokus ligger.
Jag tror att det mest kontroversiella är raderna om att Tyskland bör upphöra med vapenexport, eller om det står bara ubåts-export, till Israel.
SvaraRaderaDuktigt att läsa en hel bok av Grass på tyska förresten.
Att inte ha eller kunna läsa dikten hindrar ju uppenbart inte folk från att ha åsikter i frågan.
SvaraRaderaBTW: Pompeji är en ruggigt bra bok.
Pierre Gilly: jag försöker hålla mig till att ha väldigt försiktiga åsikter, eftersom min tyska är såpass begränsad. Ser i din blogg att du fäster fokus vid att Grass kritiserar just den tyska exporten av u-båtar, som skulle kunna förses med kärnvapen. Jag funderar lite på Mordechai Vanunu, vet inte hur det har gått för honom.
SvaraRaderaTack för de fina orden om Pompeji.
Folk - och dit räknar jag mig själv - har en massa åsikter om sådant de inte alltid vet något om. I amerikanska opinionsundersökningar har folk till och med haft starka åsikter om lagar som statsvetare hittat på bara för att testa folks benägenhet att ha åsikter om sådant de inte kan veta något om.
SvaraRaderaSå jag menade bara att det var en bra kommentar, att säga att man inte vet :)
Ja det har jag också. Jag tror att det är mycket svårt, nästan omöjligt, att avhålla sig från att ha åsikter om saker man inte vet just något om alls. Men man kan ju alltid ha ambitionen att motverka den tendensen. Leve Sokrates på så vis!
SvaraRaderaHär finns många olika översättningar till många olika språk:
SvaraRaderahttp://lyricstranslate.com/sv/was-gesagt-werden-muss-what-has-be-said.html-0?t=1334131627
De reaktioner som följde på dikten var naturligtvis väntade och finns därför invävda i diktens många förbehåll. Det var kanske just därför som det trots allt måste sägas?
Cronaca Bianca: tusen tack! Jag lägger upp länken i inlägget om det går bra.
SvaraRaderaJa, och jag tror att det måste sägas ungefär på det sätt som Grass säger det. Men jag tror inte att det var en "diktfälla", som Petter Larsson skriver i Aftonbladet. Inte en "vad-var-det-jag-sa"-dikt. Inslag av provokation finns det väl (och uttrycket "annihilate the iranian people" kan förstås plockas upp av krigshetsare i Iran). Men jag tror att Grass allvarligt befarar att Israel planerar en förebyggande attack - kanske med kärnvapen - mot Iran, att han menar att exporten av tyska u-båtar avsedda att transportera kärnvapen bör stoppas, och att det primära inte alls var att bli portad från Israel för att bevisa att Israel inte är någon demokrati.
Ber att få återkomma -
Här en bättre länk, som går direkt till de många översättningarna. (Den polyglotte användaren Michail gör ju en fantastisk insats som fixar översättningar till arabiska, persiska, hebreiska och turkiska m.fl. språk.)
SvaraRaderahttp://lyricstranslate.com/sv/Guenter-Grass-Was-gesagt-werden-muss-lyrics.html
Tycker inte att Washington Posts översättning är optimal, den saknar en del nyanser (dikt är ju inte bara betydelse och innebörd utan även språklig form och innehåll); men det här leder mig in på en egen kritisk tanke som jag inte läst om någon annanstans, nämligen att Süddeutsche Zeitung borde ha varit mer förutseende och även publicerat en bra engelsk översättning jämte originalet. Tyskan är inget världsspråk, däremot är det ju självklart att det blir en världsnyhet när en tysk författare och nobelpristagare går ut och kritiserar Israel i en dikt, (som hur som helst knappt någon kommer att läsa som en dikt). Man bäddar för en förvärrad konflikt, för överdrivna reaktioner, missförstånd, feltolkningar osv. till stora delar baserat på referat och andrahandsrapportering. (Allt detta späs också på av den interna tyska debatten, som snarare handlar om rädslan för utländska reaktioner.)
Att tyska journalister kommer på idén att kontakta Svenska Akademien för att förhöra sig om Grass eventuellt ska fråntas sitt Nobelpris är urbota dumt och korkat – ja, det är både befängt och absurt. Hur resonerar man kring yttrandefrihet här?
Nej, inte heller jag delar Petter Larssons analys, som präglas allt för mycket av det faktum att han är journalist på just Aftonbladet, en text- och nyhetsprodukt som av nöden kräver dramaturgi vilket inte alltid är liktydigt med, men ofta förväxlas med, logik och faktiska motiv. Jag tror att om Grass verkligen hade kalkylerat på det sättet som Larsson föreslår (med martyrens ädelmod) hade han helt enkelt valt att avstå från publicering. Det är en viss skillnad på självändamål och självmål.
Man måste komma ihåg att Grass är just diktare, dichter, och en erkänd sådan, med höga anspråk på att reda ut begrepp som sanning och förljugenhet. Ingen tysk författare har väl som Grass gjort upp med det förflutna, och något suspekt finns det inte i hans författarskap vad jag vet. Günther Grass skriver inte heller pamfletter, han skriver dikter, och dikter kräver lite mer av läsaren; de kräver framför allt tid och eftertanke. Är Grass krass? Nej, men Grass är obeveklig – och vågar trots allt.
PS. Tycker också att den översatta dikten misshandlades lite i formateringen – en dikt med nio verser kommer bättre till sin rätt med några radbrytningar.
RaderaDet ska jag kolla upp. Ja, det hade varit bra om de publicerat en välgjord engelsk översättning samtidigt.
SvaraRadera(Jag tycker det är tråkigt att själv inte ha sett till att lära mig tyska ordentligt, när jag ändå var en bit på väg).
Det du skriver här -
"Man bäddar för en förvärrad konflikt, för överdrivna reaktioner, missförstånd, feltolkningar osv. till stora delar baserat på referat och andrahandsrapportering"
Det krävs tolkningsarbete, ju mer kontroversiellt ett ämne är desto noggrannare och långsammare borde läsningen vara, liksom kritiken som kan följa först efter det att texten har blivit ordentligt tolkad. Men det är givet att det drar igång ett ekorrhjul av tvärsäkra åsikter direkt, och att det nästan per automatik dyker upp antiintellektualism -
"det är bara en pamflett med ojämn högermarginal!" -
Jag såg också någonstans påståendet (kom det från Petter Larssons spegelbild till höger, Johan Lundberg?) att Grass gömmer sig bakom dikten, använder sig av poesin för att slippa kritik, och säger "det är bara skönlitteratur". Det har han väl såvitt jag vet inte sagt. Men det är avslöjande för bildningsföraktet att man använder sig av det argumentet.
(Jag ville först sätta citattecken kring argumentet eftersom det inte är ett egentligt sådant, men drar mig för det eftersom nazisterna pepprade sina pamfletter med citattecken... À la
Dessa "intellektuella", dessa självutnämnda "diktare" som tar sig rätten att med sina ojämna högermarginaler uttala sig... osv)
Missförstånd gäller den mesta litteratur som inte är ren förströelse. Tyska journalister som kontaktar Akademien gör väl ett lite ilsket slentrianjobb, det är en procedur, en färdigstöpt dramaturgi (ungefär som i Larssons artikel).
Det finns för övrigt inga problem med att diskutera sakfrågorna trots att det handlar om en dikt.
Jag ska kolla upp dina länkar senare idag!
Argumentet om att den krassa kritikern gömmer sig bakom dikten är begripligt som argument så länge det yttras från någon som inte förstår poesi, eller möjligen en som inte tycker om poesi. Men dumt är det oavsett.
RaderaJag skulle snarare vilja säga att Günther Grass lyfter fram sitt politiska budskap och ger det fler nyanser/aspekter just genom att välja dikten som form. Han lyckas med att på samma gång förenkla och fördjupa "det som måste sägas..." — och han säger det om och om igen: den upprepade utsagan, den självrannsakande, självkritiska frågan "varför har jag tigit så länge... varför säger jag detta först nu...?" som plågsamt ledsagar den ändå berättigade kritiken av ett lands och en presidents (Netanyahu) politik som förordar krig som självförsvar, oavsett på vilka grunder detta sker. Påståendet om wargames/Planspiele (krigssimulatorer på svenska?) torde knappast vara kontroversiellt eller i vart fall inte osant, men naturligtvis impopulärt. Det borde inte heller finnas några invändningar mot att Grass beskriver Irans president Mahmod Ahmadinejad som en "Maulheld" (loud-mouth), en storskrävlare, som har underkuvat ett folk som organiserats till jubel, dvs. det iranska folket, som nu hotas att "gå under" p.g.a. av att deras ledare misstänks vara i färd med att bygga en atombomb. Det känns som en analogi till situationen 2003 med USA kontra Hussein/det irakiska folket. Som bekant dog bortåt 100.000 civila i det kriget — en fruktansvärd katastrof. Översättningen av "auslöschen" till "annihilate" är helt vansinnig, eftersom "auslöschen" utöver betydelsen utplåna betyder släcka, slockna, (se uttrycket "ett människoliv har släckts"). "Annihilate" är väl snarare att jämföras med det betydligt mer laddade "vernichten" (förinta), så i sammanhanget var det en extremt klantig översättning.
Günther Grass text är något som i dessa tider så ovanligt som en politisk dikt med ett pacifistiskt budskap, ett icke-våldsbudskap; det är inte mesigt på något sätt, det är ett tydligt och skarpt ställningstagande, en vädjan om fred, ett anti-krigsbudskap, men framfört med ett påtagligt förbehåll, eftersom vi lever i den tid vi lever i och eftersom den person som skrivit dikten är medveten om sitt ursprung och sin historia. Sedan presenterar han en lösning på problemet som, om inte hela världen (utom Israel och USA), så åtminstone den gode Hans Blix borde kunna skriva under på.
Jag associerar dikten till vissångaren Wolf Bierman, och vidare till Cornelis Vreeswijk och hans protestvisa "Till Jack" — "där brinner barnen i katakomberna"... I jämförelse med Grass så var det ju ganska anstötliga rader som Cornelis skrev, men det hade varit absurt att tänka sig att han på grund av den sångtexten hade blivit förklarad persona non grata i USA av Henry Kissinger & co.
Grass har ju varit i blåsväder förr och tydligen skickades en delegat tyska journalister till Stockholm 2006, apropå "SS-skandalen", med ärendet att utröna möjligheterna för ett eventuellt återkallande av Nobelpriset . Man tycker ju därmed att svaret borde ha varit givet även denna gång.
Finns fler analyser än Larsson/Lundberg? Eller är den eviga frågan "vart har de intellektuella i Sverige tagit vägen" fortsatt aktuell?
(Apropå missförstånd felläste jag först till "litteratur som inte är ren förstörelse". Nästan samma ordlek som italienskans distrazione/distruzione...)
Att lära sig tyska är för övrigt aldrig försent, Maja. Det är bra att du drar ner till Berlin ett halvår. Att hitta likasinnade är nog ingen match, bostad behöver inte heller vara svårt, förslagsvis kan du hyra Carl-Johans lya i andra hand. ;-)
Är det bra ATT jag drar ner till Berlin ett halvår, skriver du. Det är alltså redan bestämt? ;-) Men ja, det är en god idé. Apropå Carl-Johan så har jag för mig att Blecktrumman är en av hans favoriter - så även min. En av de absolut mest avgörande "läsupplevelser" jag haft någonsin. De som försöker hävda att Grass är nazist idag tror egentligen inte på sina egna påståenden.
SvaraRaderaDessutom förstår de inte riktigt vad det innebär att vara människa. Vad det innebär att dra lärdom av sina erfarenheter. Och de låtsas att de inte förstår vad det innebar att växa upp i ett land med masspsykos. Alltså har de inte dragit någon lärdom.
Ja, visst är dikten pacifistisk. På riktigt, alltså.
"Översättningen av "auslöschen" till "annihilate" är helt vansinnig, eftersom "auslöschen" utöver betydelsen utplåna betyder släcka, slockna, (se uttrycket "ett människoliv har släckts"). "Annihilate" är väl snarare att jämföras med det betydligt mer laddade "vernichten" (förinta), så i sammanhanget var det en extremt klantig översättning."
Ser man på, jag reagerade lite på just annihilate - tänkte att det kanske var en provokation, avsedd att leda tankarna till förintelsen. Släcka iranska liv, det är ju vad som skulle hända vid en attack.
100.000 irakier dog under kriget. Jakt efter massförstörelsevapen som visade sig inte finnas.
De svenska intellektuella, ganska tysta hittills utöver några korta kommentarer. Vet inte vilken fot de ska stå på, kanske.
Det är BARA att dra försökte jag skriva, men visst vore det BRA för din tyska om inte annat... ;-) Horace som gillar Berlin, (kanske kan han tipsa om boende?) säger att Tyskland är som Sverige för vuxna. Men jag vet inte. Günther Grass är i alla fall en intellektuell som inte kan tiga längre.
SvaraRaderaDagens Nyheters korrespondent Jan Lewenhagen borde kunna läsa tysk poesi på tyska tycker man, rent av förstå, tolka och översätta till sitt modersmål. Men så här föreslår han att man ska läsa den andra versen:
"Dessförinnan har han varnat för en kärnvapenattack som hotar att förinta det iranska folket..."
Har Lewenhagen läst Washington Post? Menar han verkligen att Grass befarar att Israel ska attackera Iran med kärnvapen...? Kan Lewenhagen sin geografi, undrar man: Ja, hur långt är det egentligen fågelvägen Teheran-Tel Aviv? Blev han inte likt alla oss andra upplyst om atomkrigens konsekvenser, då på 1980-talet under kapprustningens mest intensiva dagar...? Atomvinter? Nukleär prevention, attack som försvar? Ont skall med ont förgås? Det börjar likna rena bibelexegesen banne mig!
Nä, det ska vara fan till att dikta i dessa tider av grasserande missförstånd, dumhet och inskränkthet. Ack och ve.
Fotnot: Israels militära kapacitet är helt enorm i jämförelse med grannländerna. Landet förfogar över en armé och en vapenarsenal så stark att man i dagsläget med rätt uppbackning (läs USA) utan större problem skulle kunna ockupera större delen av Mellanöstern inom, säg, några veckor. Utan att först avfyra kärnvapenmissiler. Detta apropå Lewenhagens analys alltså. (Trots detta är Israels kärnvapenprogram naturligtvis ett stort problem som kan leda till en fasansfull katastrof.)
Lewenhagens tolkning är väl inte helt uppåt väggarna - i första hand befarar Grass en attack på Iran, men han utesluter inte en kärnvapenattack (därav fokus på exporten av tyska u-båtar som kan kärnvapenbestyckas).
SvaraRaderaEnligt dn-artikeln får Grass inget stöd i Tyskland (apropå "vad gör de intellektuella"?) utan beskrivs som antingen antisemit eller förvirrad.
Man ska nog inte överskatta det intellektuella vuxendagiset Tyskland, eller hur det var Engdahl kallade det.
Lustigt förresten, jag vet inte vem du är men du utgår tydligen ifrån att jag frotterar mig med etablissemanget ;-)
Nej, det är helt enkelt jag som tolkar fel... Jag har väl som många andra invaggats i en föreställning om att Israel inte är farliga på det sättet, alltså att de faktiskt skulle kunna utlösa ett kärnvapenkrig i regionen, det vore ju vansinnigt, självmord, en världskatastrof. Man matas ju med bilden av Iran som galningarnas hemvist, men som Grass (i översättning av Freij) skriver: det är "en av dårskap ockuperad region" och han löper faktiskt linan ut i sitt katastrofscenario. Netanyahu är dåren med knappen inom räckhåll och EU och Tyskland står för den tekniska utrustningen. Varför har ingen sagt något förrän nu, frågar man sig.
RaderaNu ska jag inte skriva mer på ett tag utan i stället ägna mig åt att fördjupa mig i detta, t.ex. ta del av Spiegel Onlines reportage om de aktuella ubåtarna. (PS. Rörande frottage: Jag bara retas lite. Förlåt.)
Det är klart att man inte ska bagatellisera hoten från regimen i Iran, men det är väl ingen som tror att Iran har kärnvapen i nuläget - eller att en attack på Iran, från amerikanskt eller israeliskt håll, skulle förbättra världsläget.
RaderaJa det var synnerligen retsamt, tur att jag inte är lättkränkt ;-)
RaderaUbåtsfrågan är central.
RaderaDet handlar om rätten till självförsvar har jag hört. Även Grass har rätt att försvara sina farhågor.
Radera"som okontrollerad kärnvapenmakt framstår den israeliska regeringen som självsvåldig och har hittills inte varit mottaglig för invändningar"
SvaraRaderahttp://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/gunter-grass-da-som-nu--mitt-svar-pa-det-senaste-beslutet
Så jag begriper inte din polemik angående feltolkning?
"Har Lewenhagen läst Washington Post? Menar han verkligen att Grass befarar..."
Nej, jag backar och ryggar för fullt som du ser nedan. Man ska inte dra alla över en kam, det var dumt av mig och fel mot Lewhagen, men jag är så känslig för språkliga nyanser hur burdust det än kan låta när man är trött.
RaderaFör att ta del av det intellektuella Tysklands åsikter, i bemärkelsen sansat och korrekt, får man bege sig till Süddeutsche Zeitung och dess föredömligt modererade kommentarfält. Där har man vett att anställa personal, apropå vuxendagis. Och kommentarerna ger Grass både ris och ros, men budskapet uppfattas inte som förvirrat av någon, möjligen naivt eller förtvivlat, under alla omständigheter uppfattas syftet som godhjärtat.
Efter att ha fördjupat mig lite i tyska medier och läst mer om bakgrundshistorien med u-båtsexporten — en ganska chockerande läsupplevelse — är jag beredd att revidera min uppfattning en smula. Grass skisserar helt klart fram ett "värsta-tänkbara" katastrofscenario, ett av många sannolika utfall av ett cyniskt wargame/Planspiel (dataspel för militärer), men jag menar ändå att förinta/annihilate är precis det ordval som Grass ville undvika, p.g.a. konnotationerna, och att han anser, vilket dikten med sin anspelning på "förryckthetens ockupation av regionen" (en lysande formulering och en i sanning pro-judisk kritik av militarismens Israel) ger stöd för, att även "utslocknande av liv" i form av ett beprövat scenario (USA-Irak) skulle innebära stor förödelse. Jag uppmanar alla, inklusive den förfärade och rädda Karin Magnusson att se sanningen i vitögat och att läsa vad Washington Post skriver*. Det finns anledning att vara riktigt rädd, riktigt jävla rädd. Oavsett om någon gammal diktare dristar sig till att säga som det är eller inte.
SvaraRadera*Den hotfulla innebörden av citatet "Obama declared that 'all elements of American power' were still available to stop Iran’s enrichment program" framgår ännu tydligare om man byter ut 'Obama' mot 'Bush' och 'Iran' mot 'Iraq'. En smärre korrigering av en utsaga — 100.000 tecken eller 100.000 människoliv?
en detalj - "den förfärade och rädda Karin Magnusson" - menar du Karin Olsson eller har Karin Magnusson skrivit något jag missat?
RaderaNej, jag bara retas. Tack för diskussionen. :)
RaderaTack detsamma.
SvaraRadera