lördag 7 april 2012

Glad posk

Det är öppet igen. Ni kan damma av era kameler, lägga handen under varandras lår och jämföra varandras dödssynder.
Här är lite religiös konst:

En grym bild som heter Defenestrera mera:



                                Sen en gammal målning från tiden då jag
                                  målade en massa madonnor:



Idag håller jag mig till "paint" (urlakning, för paint måste väl ändå vara motsatsen till ikon). Det är anspråkslösare än att plocka fram penslar och färg. Man kan till exempel göra en defenestreringssvit, hux flux fillijox. Jag har gjort en till i den serien som jag kanske visar någon annan gång. Den heter Defenestrera positivismen.
Postmodernismens misstag var att defenestrera vetenskapen med positivismen.
Men positivism använder jag lite för lättvindigt, jag tror inte att jag menar Auguste Comte, som jag knappt läst, utan med intill förvissning gränsande sannolikhet avser jag slentrianmässiga antaganden om orsak-verkan som inte är med verkligheten överensstämmande.
Klart slut för idag. Amorf på er, mina små gökur.

16 kommentarer:

  1. Smurf på dig, din mystiker!

    SvaraRadera
  2. Jag vill inte ha någon smurf på mig, det låter nästan perverst.

    SvaraRadera
  3. Aha, det finns en hemsida med fina kattbilder som heter dei amor felini. Jag ska framföra din hälsning till mina kissar, anonym!

    SvaraRadera
  4. Vad fint att ha anonyma vänner, Maja. Känns tryggt på nåt sätt. Som att universum blir lite mindre opersonligt då. Liksom. Själv kan jag ju aldrig gå tillbaka till anonymiteten inför dig men jag kanske kan låtsas lite då och då? För att göra livet lite roligare. Och så har du ju fått en diagnos. Amorf. Hade det på känn. Är det en variant på amorös? Eller bara ett envist stavfel?

    SvaraRadera
  5. Hej Charlotte! Å det här med anonymiteten är en hel historia för sig. Verkligen på både gott och ont... Nej, jag hoppas inte du går tillbaks till anonymiteten inför mig, det skulle vara en förlust, men det är förstås helt ok att vara anonym på skoj då och då. En del av de anonyma som skriver här har skickat mail och presenterat sig, det tycker jag alltid är väldigt trevligt. Några byter nick ibland. Och så finns det ju några stycken, inte så många, som kommer med diagnoser av olika slag. Till exempel detta med amorf, som jag aldrig hade hört förut, haha. Men jag gillar din tolkning, att det i själva verket är en variant av amorös.
    Anonym 06.42 verkar mest vara vän till mina katter, men det är ju inte det sämsta.
    Jag tänkte kommentera i din fina blogg också, ja det ska jag göra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar din blogg. Så fin spännvidd. Jag provar lite att vara anonym nu.(Charlotte)

      Radera
  6. Haha, ja det var ju anonymt! *S*
    Tack Charlotte.
    Men jag ofta namn fel. Som nu, Günther istället för Günter. Washington Post stavar det med h också, så det är antagligen en rätt vanlig felstavning (får skylla på det).

    SvaraRadera
  7. Jag tänkte påpeka stavfelet men det känns alltid så besserwissrigt att vara felfinnare.

    SvaraRadera
  8. Ja men det märkte jag inte ens, stavfelet. Det måste vara ett tecken på att jag inte är besserwissig eller på att jag är okunnig, eller detaljoansvarig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detaljoansvarig. Haha, underbart uttryck. Förste Detaljoansvarig, Andre Detaljoansvarig, och så Oansvarig för Otillvaratagna Effekter.
      H är så luftigt, man märker kanske inte om det finns ett h i överskott.

      Radera
    2. precis. vad betyder ett litet h i det stora ela?

      Radera
  9. Men varför blev jag bara till ett C i förra kommentaren? För att poängtera att vad är ett h a r l o t t e B r a d y i det stora ela?

    SvaraRadera
  10. Allå allå emliga harlotte.
    Människan är bara ett stoftgrand i kosmos sägs det! Stövfnugg på nynorsk.

    SvaraRadera