Ja, jag vet att det är skottpengar på honom.
Men jag kan avslöja hans namn utan att riskera att han blir lynchad: Michel de Montaigne.
(Det kan nog ha ha funnits en hel del kulturrelativism lite här och där även före Montaigne, men jag betraktar för skojs skull hans essä Om kannibaler som startskottet för den Västerländska kulturrelativismen, eller som den kallas av sina belackare: kulturmasochismen).
På måfå slog jag upp den andra delen av Montaignes essäer i Jan Stolpes översättning (som förstås är väldigt bra, det enda man skulle kunna invända är att femtonhundratalsfranskan försvunnit, men det hade varit överkurs att översätta essäerna till femtonhundratalssvenska).
Montaigne är ofta mycket fräck. I den här essän citerar han ur Lucretius Om tingens natur. Lucretius framställs som så mycket av en auktoritet på det här området, att han får representeras av det allmängiltiga "man".
Så här lyder stycket:
Fortplantningen är den viktigaste naturliga verksamheten. Våra lemmar är inrättade på ett sätt som är mer lämpat för detta än djurens, men man säger åt oss att anpassa oss efter djurens ställning eftersom den är mer effektiv:
Ofta det sägs att hustrur bäst blir med barn på det sätt som
vilda fyrfotade djur praktiserar, ty säden med lätthet
når sitt mål när brösten är sänkta och höfterna lyfta .
(Lucretius, Om naturen)
Som skadliga förkastar man alla dessa ohämmade och stötande rörelser som kvinnorna har tillfört på egen hand; kvinnorna manas att återgå till det mer blygsamma och lugna uppträdande som djuren av deras kön uppvisar:
om hon går upp i sin vällust, rör sina höfter och eggar
mannen så långt att hans livssaft lockas ur utmattad kropp och
plogen styrs bort från fåran och säden träffar ej målet.
(Lucretius)
Ja, så skriver de gubbtjuvarna.
som kvinnorna har tillfört på egen hand...
-Jodu... Skadliga, skadliga...
- Vad är det för jävla skit, klart damerna får jucka
Lite fransk renässansdansmusik:
Trevlig helg
Han verkade ju vara antikolonialist också så allt är väl inte svartvitt. Du ger heller inga exempel på hans kulturrelativism.
SvaraRaderaHaha, det där var ju lite roligt ändå. Får mig osökt att tänka på John Miltons Det förlorade paradiset. Milton hade väl ett och annat att säga om kvinnans aningslöshet och negativa inflytande även han. Jag raljerar givetvis.
SvaraRaderaFast om Milton hade nåt med kulturrelativism att skaffa vet jag i och för sig inget om.
Hej Det var jag som skrev 09:16. Skämt åsido jag vet inte riktigt vad kulturrelativism är för något. Har fått för mig att det används som skällord med någon glidning i betydelse från ursprunget. Jag är nog kulturrelativist själv. Ser inget som är sämre med papua guanieaner tex. Varför skulle dom vara sämre än svenskar? en intressant fråga.
SvaraRaderaHugsvala: ja, framförallt rädsla för kvinnligt begär. Den går som en tråd genom historien.
RaderaAnonym och David: jag är också kulturrelativist. Ja, det används som skällsord på borgerliga ledarsidor och annat till höger, men det handlar om en missuppfattning från deras sida, som jag ser det, och om västerländsk förljugenhet.
Jag ska lägga upp Om kannibaler här någon gång.
RaderaOm man ser lite närmare på det här citatet, så är det nog inte Montaignes åsikter direkt - han återger Lucretius.
Det här är kulturrelativism när den är som allra bäst.
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=1HhuK5XPz6g&t=6s
Du har rätt i att det saknas exempel på Montaignes kulturrelativism i inlägget.
RaderaDet kommer mer!
Montaigne var bra även på så vis att han kritiserade tortyr.
Du är lurig, du.
SvaraRadera"Kulturrelativismens kritiker hajar inte vad den ska vara bra för, och tror att kulturrelativism handlar om att äta barn.
RaderaDet gör det inte. Lite grann handlar det om grandet och bjälken, som när Påven Franciskus säger att han inte vill tala om det muslimska våldet, inte utan att samtidigt tala om det katolska våldet."
Det här föll ju bort ur inlägget! Jag fyller på under dagen.
Och nog måste man om inte annat vara kulturskeptiker i så måtto att det verkar vara svårt att förstå hur kulturer skall jämföras som helheter. Vi kan tycka ett och annat om enskildheter och jämföra dem mellan kulturer men vilka aspekter skall vara avgörande kan man fråga sig?
SvaraRadera