Akademien reagerar på Sveriges mest eklatanta sexmaktmissbruk genom att skärpa lojalitetskraven och tystnadskulturen - sedan gör två gubbar pruttljud mot avhopparna.
De har alltså förtydligat att tystnadskulturen är inskriven i stadgarna, och att lojaliteten med Akademien går före allt annat. En totalitär reaktion, lite som en döende diktator som drar skruvstädet hårdare runt sin inre krets.
Det är faktiskt förvånande att de inte var extra noga med att undvika kompiskorruption av olika slag, när de delade ut priser och stipendier nyligen. Det känns inte 100% ok, och med tanke på de här senaste skärpta tystnadskravet är det totalt obegripligt att de kastar pengar på golvet åt en författare som jag. Det är konstigt. Jag tror det beror på att jag kritiserade Björn Wiman. Gubbjävlarna har missförstått och tror att jag är någon form av smilfink. Ett lyxproblem, visst. Men nu hoppas jag att den där institutionen går under. Den är förlegad.
Inte så långt till först den vecka då alla pristagare presenteras och senare den vecka då alla pristagare kommer till Sverige. Vi får väl se hur mycket litteraturen kommer att saknas ...
I vart fall går bokhandlarna miste om lite extra försäljning och biblioteken om diverse utlån ...
Det är världens mest förljugna litteraturpris - "idealisk inriktning" på litteraturen uppväger inte Nobels uppfinningar. Så priset får gärna stryka med på kuppen. Anseendet, ryktet och varumärket: gudskelov, det verkar grusas. Vad kommer att hända med salongsmisogynin, det kulturella snobberiet och hyckleriet? Vågar vi hoppas på ett försvinnande?
Nobels fredspris är också en död metafor. Det finns liknande priser som verkar rätt ok - Right Livelihood, t.ex. Det är ofattbart att såpass många verkar tycka att varumärket Nobel står för något annat än krigsindustri och pengar. Det är fruktansvärt löjligt att människor har ett så dåligt omdöme, så dålig smak och att de tänker så lite.
Kulturen är sjuk och hård bakom sitt skenbara gemyt: den som vill förstå hur den fungerar kan studera Karin Olssons fjäsk för Per Wästberg, den unkna och falska Schottenius hyllningar till Kulturprofilen,
http://www.dagensjuridik.se/2016/12/strid-om-ny-lagman-stockholms-tingsratt-domarnamnden-haller-inte-mattet Tidigare omdiskuterad. Men har haft ett antal högre poster inom statlig förvaltning ...
"Vid klockan 9 ropade lagman Gudrun Antemar på målet och dörrarna till salen öppnades."
Ja, uppmärksammat givetvis. Men det är också extra allvarligt pga positionen, kontaktnätet, påtryckningarna. Jag är inte den som gillar "mediedomstolar", men det är något i hästväg vad just den här högprofilerade profilen har hållit på med. Jag har även fått höra om fler händelser, allvarliga, högst trovärdiga. Ja, faktiskt utan tvivel sanna. För egen del avtecknar sig som jag redan sagt herr profilen och profilhustrun som ett märkligt och märkvärdigt par för mycket länge sedan, och minnena av den högprofilerade kulturprofilen är faktiskt inte bara negativa. Trots tafsandet. Men det innebär inte att han inte gjort sig skyldig till mycket allvarligare saker, för det är jag hundra procent övertygad om att han har. Och i förhållande till Akademien och den där erbarmligt tomma, lärdomshögfärdiga filosofi plus Bach piano osv, nymfett blablabla, DN kultur på första parkett, alla visste åtminstone väldigt mycket, jag menar allting runtikring... tycker jag är värre på många sätt. Måste sova, working class heroe is really something
Det här är intressant, om anonymisering som ett sätt att förtingliga, "gör det möjligt för nyhetsredaktioner att skapa distans till en individ de själva haft kopplingar till." Bra exempel på den sensationslystna journalistiken, dn har nog varit värst här. Allt för att skydda Schottenius mfl.
"Sådana detaljer har inte berättats sedan den anklagade blev ”Kulturprofilen”. Det kanske inte har med saken att göra, invänder någon. Men det har det. Att lägga allt på bordet hade varit att skapa en komplexitet som hade drabbat även Dagens Nyheter."
Mycket grundläggande kulturklansmekanism: Aftonbladet och Åsa Linderborg valde Benny Fredriksson för att leda bort uppmärksamheten från Fredrik Virtanen, Expressen raderade demoniserande ord de tryckt om Benny Fredriksson för att bättre kunna angripa Aftonbladet, osv. Det här anses alltså rätt i medievärlden. Man ska angripa andra för att rentvå sig själv. Det är liksom inget etiskt problem utan ett absolut gott.
Och då har domen kommit. Man kan möjligen säga att mängdrabatt redan har tillämpats i och med att det bara blev det här enda åtalet.
Bör påminnas om att domar kan överklagas (och ändras).Typiskt är väl fallet med Kent Ekeroth (SD) där domaren var lite väl självtillräcklig ...
"Det är en ensam domare som avgör SD-riksdagsmannen Kent Ekeroths politiska framtid när domen i misshandelsmålet meddelas på onsdagen. Tre nämndemän som var kallade bokades av i sista stund."
En del grejer i domen tycker jag är jävligt konstiga. Inte så mycket målsäganden kanske utan mer väninnan som övertalar henne att följa med till Paris trots att hon ska ha vetat om våldtäkterna. Åsa Linderborg kanske är mest ute efter att rentvå Virtanen i de n här artikeln men hon uttrycker det jag också känner när jag läser FUP:en.
"I den här historien finns ytterligare en relation värd att fundera över ur ett Metoo-perspektiv; den som målsäganden har med sin förtrogna väninna, som är poet. Väninnan är god vän med Arnault och pockar på att målsäganden också fortsatt ska vara det. Hon känner väl till våldtäkten men ber ändå enträget att målsäganden genom en middag ska normalisera bekantskapen med Arnault. Trots att hon vet att ytterligare en natt slutade med katastrof, vädjar väninnan att alla tre ska ses i Paris. Allt detta för att väninnan, om man ska tro målsäganden, inte ska få sina chanser som författare grusade."
Det där har jag egentligen bestämt mig för att inte ha några åsikter om. Men ok, ingen har varit tvungen att vara vän med JCA, ingen har varit tvungen att besöka Akademiens lägenhet i Paris och ingen har varit tvungen att övertala en väninna att följa med - för karriärens skull. Det kan ha varit beräknande. Sånt kan få mig att explodera så det är bara att släppa, glömma, Sen tror jag iofs att Linderborgs syfte möjligenkan vara att rentvå en fd skribent i Aftonbladets stall. Linderborg kan egentligen inte säga så tvärsäkert som hon gör, att det bara handlar om en tjej som blev kär i honom efter fyllesex. Det är ganska insinuant att skriva så, även om hon inte pekar ut kvinnan med namn. Dessutom genomskinligt partiskt.
Tack, det där känns creepy men det törs man inte säga . . åtminstone inte som man. Varför övertalar en tjej sin väninna att hälsa på "sin" våldtäktsman? Totalt obegripligt. Undrar också om de inte tyckte det var nåt konstigt med att Arnault kunde bjuda in till Akademiens lägenhet. Liksom, va? Har han rätt att göra det - osv. Såna frågor tycker jag man kan förvänta sig att de bjudna ställer till sig själva så att säga... Zigge
Zigge: Sånt här påverkar inte bedömningen av själva skuldfrågan. Jag uppfattar MÄ:s beskrivning som trovärdig. Linderborg är på vissa sätt nästan osannolik, alltså ja det finns svåra principfrågor osv osv, men när hon räknar upp vad hon menar har varit falskanmälningar under metoo - orsaker, motiv, bevekelsegrunder för falska anklagelser under mtoo - så är hon svepande samtidigt som
För min del förvånades jag över min egen irritation - jag tycker att det är bra att JCA blev dömd, men Parisresan och väninnans roll i det hela fick mig att jämra mig. Jag trodde att åtalet skulle stupa på den punkten. Förlåt, var hon så rädd att JCA skull sabotera hennes karriär att hon gick med på att övertala en kvinna hon visste hade blivit våldtagen av honom att följa med till Paris? Vad ger det för bild av kvinnor? Men inser att det måste handla om komplicerade psykologiska mekanismer....
Obs det här påverkar nog inte det juridiska, möjligen kommer det att göra det i Hovrätten. Jag tycker också att MÄ är trovärdig, men Parisresan och pratet om litterär karriär osv ger en dålig eftersmak.
Det ska inte påverka det juridiska. Det har inte med det att göra och båda övergreppen är mycket trovärdigt beskrivna. På så vis är det en ganska revolutionerade dom, tror jag. Och det har ingenting med litterära "gold diggers" att göra, som Linderborg verkar antyda. Sen är det också så att hon misslyckas med att förklara varför hon fäste total tilltro till uppgifter om att Benny F skulle ha tvingat en kvinna till abort. Det är betydligt värre på flera sätt, inte alls väl underbyggt, till skillnad från domen mot Kulturprofilen som Linderborg svajigt ifrågasätter på ett direkt konstigt sätt. Bl.a skriver hon att mycket tyder på att det till en början var frivilligt - ja, det berättade ju MÄ också. Usch, fan.
Och vem siktar hon in sig på när hon skriver om en kvinna som ångrat fyllesex och falskeligen anklagar en man för våldtäkt? Principfrågor och andra svåra saker osv ja, bra. Men ÅL håller bara på med skamliga partsinlagor och småmisogyna spekulationr.
Men författaré var roligt, det är tydligen Myrdals uttryck. Den stora behållningen av den artikel. Mycket träffsäkert. Författaré. För en kvinna skulle det då möjligen bli författarée. Då tänker jag mig en jobbig sort, en med sorgflor på rösten.
De har alltså förtydligat att tystnadskulturen är inskriven i stadgarna, och att lojaliteten med Akademien går före allt annat. En totalitär reaktion, lite som en döende diktator som drar skruvstädet hårdare runt sin inre krets.
SvaraRaderaDet måste finnas mer att gräva fram, bland folk i och runt Forum/Akademien/Södertörn. Det är jag övertygad om.
SvaraRaderaDet är faktiskt förvånande att de inte var extra noga med att undvika kompiskorruption av olika slag, när de delade ut priser och stipendier nyligen. Det känns inte 100% ok, och med tanke på de här senaste skärpta tystnadskravet är det totalt obegripligt att de kastar pengar på golvet åt en författare som jag. Det är konstigt. Jag tror det beror på att jag kritiserade Björn Wiman. Gubbjävlarna har missförstått och tror att jag är någon form av smilfink. Ett lyxproblem, visst. Men nu hoppas jag att den där institutionen går under. Den är förlegad.
SvaraRaderaDet finns fler än "Hans Ruin den yngre" som borde få sparken från Södertörn. En börjar på W.
SvaraRaderaInte så långt till först den vecka då alla pristagare presenteras
SvaraRaderaoch senare den vecka då alla pristagare kommer till Sverige. Vi
får väl se hur mycket litteraturen kommer att saknas ...
I vart fall går bokhandlarna miste om lite extra försäljning och
biblioteken om diverse utlån ...
Det är världens mest förljugna litteraturpris - "idealisk inriktning" på litteraturen uppväger inte Nobels uppfinningar. Så priset får gärna stryka med på kuppen.
SvaraRaderaAnseendet, ryktet och varumärket: gudskelov, det verkar grusas. Vad kommer att hända med salongsmisogynin, det kulturella snobberiet och hyckleriet? Vågar vi hoppas på ett försvinnande?
Nobels fredspris är också en död metafor. Det finns liknande priser som verkar rätt ok - Right Livelihood, t.ex.
RaderaDet är ofattbart att såpass många verkar tycka att varumärket Nobel står för något annat än krigsindustri och pengar. Det är fruktansvärt löjligt att människor har ett så dåligt omdöme, så dålig smak och att de tänker så lite.
Helt osannolik vad fort det har gått. Men vem sätter dit Schottenius, Wiman och alla de andra opportunisterna? De illaluktande dammråttorna?
SvaraRaderaJag är väldigt glad idag, för målsägandens skull.
RaderaMen det är så jävla många andra som ur ett annat perspektiv är värre.
Per Wästberg, till exempel. Men det är bara att titta på de skenheligas balett. Danse macabre.
RaderaKulturen är sjuk och hård bakom sitt skenbara gemyt: den som vill förstå hur den fungerar kan studera Karin Olssons fjäsk för Per Wästberg, den unkna och falska Schottenius hyllningar till Kulturprofilen,
RaderaMålsäganden, ja. Att döma av vem som dömer i målet
Raderatycks domstolen ta fallet på största allvar ...
Jag vet inte vem som är domare? Men fallet är ju allvarligt, ja.
RaderaChefen för hela tingsrätten ...
Raderahttp://www.dagensjuridik.se/2016/12/strid-om-ny-lagman-stockholms-tingsratt-domarnamnden-haller-inte-mattet
Tidigare omdiskuterad. Men har haft ett antal högre
poster inom statlig förvaltning ...
"Vid klockan 9 ropade lagman Gudrun Antemar på målet och dörrarna till salen öppnades."
Fallet är allvarligt, ja. Men kanske framför allt
SvaraRaderauppmärksammat.
Ofta kan man ha en extra domare vid sidan av lekmännen.
Men här träder alltså chefen in. Gissar att hon dömer i
ett begränsat antal mål per år ...
Ja, uppmärksammat givetvis. Men det är också extra allvarligt pga positionen, kontaktnätet, påtryckningarna.
RaderaJag är inte den som gillar "mediedomstolar", men det är något i hästväg vad just den här högprofilerade profilen har hållit på med.
Jag har även fått höra om fler händelser, allvarliga, högst trovärdiga. Ja, faktiskt utan tvivel sanna. För egen del avtecknar sig som jag redan sagt herr profilen och profilhustrun som ett märkligt och märkvärdigt par för mycket länge sedan, och minnena av den högprofilerade kulturprofilen är faktiskt inte bara negativa. Trots tafsandet. Men det innebär inte att han inte gjort sig skyldig till mycket allvarligare saker, för det är jag hundra procent övertygad om att han har. Och i förhållande till Akademien och den där erbarmligt tomma, lärdomshögfärdiga filosofi plus Bach piano osv, nymfett blablabla, DN kultur på första parkett, alla visste åtminstone väldigt mycket, jag menar allting runtikring... tycker jag är värre på många sätt.
Måste sova, working class heroe is really something
Det här är intressant, om anonymisering som ett sätt att förtingliga, "gör det möjligt för nyhetsredaktioner att skapa distans till en individ de själva haft kopplingar till."
RaderaBra exempel på den sensationslystna journalistiken, dn har nog varit värst här. Allt för att skydda Schottenius mfl.
https://timbro.se/smedjan/objektet-kulturprofilen-och-medieetiken/
"Sådana detaljer har inte berättats sedan den anklagade blev ”Kulturprofilen”. Det kanske inte har med saken att göra, invänder någon. Men det har det. Att lägga allt på bordet hade varit att skapa en komplexitet som hade drabbat även Dagens Nyheter."
Mycket grundläggande kulturklansmekanism: Aftonbladet och Åsa Linderborg valde Benny Fredriksson för att leda bort uppmärksamheten från Fredrik Virtanen, Expressen raderade demoniserande ord de tryckt om Benny Fredriksson för att bättre kunna angripa Aftonbladet, osv. Det här anses alltså rätt i medievärlden. Man ska angripa andra för att rentvå sig själv. Det är liksom inget etiskt problem utan ett absolut gott.
Och då har domen kommit. Man kan möjligen säga att
Raderamängdrabatt redan har tillämpats i och med att det
bara blev det här enda åtalet.
Bör påminnas om att domar kan överklagas (och
ändras).Typiskt är väl fallet med Kent Ekeroth
(SD) där domaren var lite väl självtillräcklig ...
"Det är en ensam domare som avgör SD-riksdagsmannen Kent Ekeroths politiska framtid när domen i misshandelsmålet meddelas på onsdagen. Tre nämndemän som var kallade bokades av i sista stund."
En del grejer i domen tycker jag är jävligt konstiga. Inte så mycket målsäganden kanske utan mer väninnan som övertalar henne att följa med till Paris trots att hon ska ha vetat om våldtäkterna.
RaderaÅsa Linderborg kanske är mest ute efter att rentvå Virtanen i de n här artikeln men hon uttrycker det jag också känner när jag läser FUP:en.
"I den här historien finns ytterligare en relation värd att fundera över ur ett Metoo-perspektiv; den som målsäganden har med sin förtrogna väninna, som är poet.
Väninnan är god vän med Arnault och pockar på att målsäganden också fortsatt ska vara det. Hon känner väl till våldtäkten men ber ändå enträget att målsäganden genom en middag ska normalisera bekantskapen med Arnault. Trots att hon vet att ytterligare en natt slutade med katastrof, vädjar väninnan att alla tre ska ses i Paris. Allt detta för att väninnan, om man ska tro målsäganden, inte ska få sina chanser som författare grusade."
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/m69oXp/alla-metoo-man-kan-inte-klumpas-ihop-med-arnault
Det där har jag egentligen bestämt mig för att inte ha några åsikter om. Men ok, ingen har varit tvungen att vara vän med JCA, ingen har varit tvungen att besöka Akademiens lägenhet i Paris och ingen har varit tvungen att övertala en väninna att följa med - för karriärens skull. Det kan ha varit beräknande. Sånt kan få mig att explodera så det är bara att släppa, glömma,
RaderaSen tror jag iofs att Linderborgs syfte möjligenkan vara att rentvå en fd skribent i Aftonbladets stall. Linderborg kan egentligen inte säga så tvärsäkert som hon gör, att det bara handlar om en tjej som blev kär i honom efter fyllesex. Det är ganska insinuant att skriva så, även om hon inte pekar ut kvinnan med namn. Dessutom genomskinligt partiskt.
Tack, det där känns creepy men det törs man inte säga . . åtminstone inte som man. Varför övertalar en tjej sin väninna att hälsa på "sin" våldtäktsman? Totalt obegripligt.
RaderaUndrar också om de inte tyckte det var nåt konstigt med att Arnault kunde bjuda in till Akademiens lägenhet. Liksom, va? Har han rätt att göra det - osv. Såna frågor tycker jag man kan förvänta sig att de bjudna ställer till sig själva så att säga...
Zigge
Zigge: Sånt här påverkar inte bedömningen av själva skuldfrågan. Jag uppfattar MÄ:s beskrivning som trovärdig.
RaderaLinderborg är på vissa sätt nästan osannolik, alltså ja det finns svåra principfrågor osv osv, men när hon räknar upp vad hon menar har varit falskanmälningar under metoo - orsaker, motiv, bevekelsegrunder för falska anklagelser under mtoo - så är hon svepande samtidigt som
För min del förvånades jag över min egen irritation - jag tycker att det är bra att JCA blev dömd, men Parisresan och väninnans roll i det hela fick mig att jämra mig. Jag trodde att åtalet skulle stupa på den punkten. Förlåt, var hon så rädd att JCA skull sabotera hennes karriär att hon gick med på att övertala en kvinna hon visste hade blivit våldtagen av honom att följa med till Paris? Vad ger det för bild av kvinnor?
RaderaMen inser att det måste handla om komplicerade psykologiska mekanismer....
Obs det här påverkar nog inte det juridiska, möjligen kommer det att göra det i Hovrätten. Jag tycker också att MÄ är trovärdig, men Parisresan och pratet om litterär karriär osv ger en dålig eftersmak.
RaderaDet ska inte påverka det juridiska. Det har inte med det att göra och båda övergreppen är mycket trovärdigt beskrivna. På så vis är det en ganska revolutionerade dom, tror jag. Och det har ingenting med litterära "gold diggers" att göra, som Linderborg verkar antyda.
RaderaSen är det också så att hon misslyckas med att förklara varför hon fäste total tilltro till uppgifter om att Benny F skulle ha tvingat en kvinna till abort. Det är betydligt värre på flera sätt, inte alls väl underbyggt, till skillnad från domen mot Kulturprofilen som Linderborg svajigt ifrågasätter på ett direkt konstigt sätt. Bl.a skriver hon att mycket tyder på att det till en början var frivilligt - ja, det berättade ju MÄ också.
Usch, fan.
Och vem siktar hon in sig på när hon skriver om en kvinna som ångrat fyllesex och falskeligen anklagar en man för våldtäkt?
RaderaPrincipfrågor och andra svåra saker osv ja, bra. Men ÅL håller bara på med skamliga partsinlagor och småmisogyna spekulationr.
Har inte tid att vara förbannad just nu, haha.
RaderaPrata om något annat.
Men författaré var roligt, det är tydligen Myrdals uttryck. Den stora behållningen av den artikel. Mycket träffsäkert. Författaré.
RaderaFör en kvinna skulle det då möjligen bli författarée. Då tänker jag mig en jobbig sort, en med sorgflor på rösten.