Tack för födelsedagspresenten, den var originell

Nu är jag i karantän och jag kommer (som väldigt många andra) ha det ganska tråkigt ett tag framöver.
Jag har fått coronainfluensan. Jag har ju inte testat mig men känner mig säker: det är den. Märkte det i går kväll, på självaste födelsedagen. Symptomen är milda. Rysningar, lite muskelvärk, ibland har jag en klump i halsen, lite hes, då och då gör det lite ont i lungorna (hm, jag var rökare en gång i tiden), har nyst några gånger, frågat mig själv om jag är inbillningssjuk efter att ha läst så mycket om corona men nej, det här är den. Känns inte som andra förkylningar eller influensor utan annorlunda på ett diffust men ändå markant vis. En mysko känsla i kroppen. Om möjligt tänker jag testa mig sen. Nu är jag glad att jag hann städa, tvätta och hamstra innan jag blev sjuk. Kom över ett parti toapapper. Jag tänker självklart respektera karantänen. Det känns bra om jag på sikt kan bidra till ”folkimmunitet”. Många har den nu eller har redan haft den, och de flesta kommer att få den. Det verkar finnas ett samband mellan rökning och allvarligare insjuknande i coronainfluensan. Studier från Kina och Italien tyder på det. Rökning, hög ålder, underliggande sjukdomar. Jag tillhör ingen av de riskgrupperna idag så jag oroar mig inte för egen del. Som frilans får jag ingen sjukpeng, men jag har en buffert.Det oroväckande är alla andra effekter. Och de kommer ju att bli ödesdigra om inte samhället tillåts komma igång igen snart. Ska världsekonomin få kapsejsa och jordens medborgare tvingas vänja sig vid drastiska, auktoritära åtgärder som mötesförbud, husarrest och stängda gränser, för att gamla människors lungor, och i synnerhet gamla rökares lungor, har svårare att klara av luftvägsinfektioner? Förlåt om frågan väcker anstöt. Jag älskar gamla. Jag menar att det borde vara en mänsklig rättighet att leva till 150 år. Men där är vi inte än, och så länge folk uppnår ungefär den medellivslängd som gäller idag innan de tacklar av, pga ett virus eller något annat, är det galet att utlysa undantagstillstånd. De ekonomiska konsekvenserna kommer att slå hårdast mot dem som har det sämst. De politiska effekterna är svåra att sia om. Vad händer med människors psyken om de vänjer sig vid att gränserna kan stängas och mötesförbud införas över en natt? Och det på grund av en åkomma som få skulle stanna hemma för i normala fall, utan att känna sig rätt pjåskiga. Bygg ut intensivvårdsavdelningarna permanent, låt gamla och sjuka vara i karantän, beskatta gärna tobaksbranschen hårdare, men stoppa samhällskollapsen och släpp folk fria. Jo, jag förstår att det gäller att spridningen inte blir för snabb. Det skulle vården inte klara av. Och redan nu är de som sliter inom vård och omsorg underbetalda, slutkörda, utnyttjade och inte tillräckligt uppskattade. Det här är inget alarmistiskt gnäll, det är så. Däremot misstror jag dem som dundrar på om att man ska ta i med hårdhandskarna mot viruset och stänga ner allt. Som tur är verkar det vara många som inser - eller anser - att det inte går att stoppa viruset på det sättet. Det enda som händer är att börser kraschar och folk blir arbetslösa - utan att viruset för den sakens skull försvinner.Om det ska komma nånting gott ur det här till slut, och inte bara misär och repression, så måste det till en omprioritering av resurser.
Mer än så orkar jag inte tänka ut eller tycka till just nu. Nu ska jag spela Plants vs Zombies.