Jag har inte sett den, som tur är - den lär vara enastående, men jag vill helst inte ha några särskilda bilder kopplade till musiken. Ja visst är den ljuvlig, och smärtsam, bland den underbaraste musik som finns.
Och då ska soldaterna gråta, kyssa hennes händer och säga, lilla mor, lilla mor, kan du förlåta oss, och då ska hon säga men kalla mig inte lilla mor, jag är Saltivkas Marilyn Monroe
En stor personlighet som skulle avfärda uttrycket stor personlighet som trams, och det skulle inte vara falsk ödmjukhet. Hon har bevarat alla dessa minnen, all denna historia, och hon har behållit kristendomen när den skulle raderas ut under sovjettiden, och hon behåller Dostojevskij och annan rysk konst och musik nu när vissa vill radera ut den, och så behåller hon Marilyn Monroe och sin humor och sitt skönhetssinne, och flirtar med intervjuaren.
Hon kan alltså mycket väl vara både antisemit och homofob, precis som alla andra kan vara det - säger det inte för att skymfa eller förta det gripande i historien.
Men berättelsen går lite på tvärs mot två ”narrativ”: att härsklystnad och barbari skulle sitta i ryssarnas DNA (japp sånt sägs och gillas av folk man hade hoppats visste bättre) vilket är rasism, den intervjuade kvinnan har ryskt ursprung, vad hon tycker om ukrainsk nationalism eller om USA framgår inte, och så kulturrasism, att det onda sitter i den ryska kulturen (det där med att rysk litteratur skulle ömka förövaren, vilket nog är en aspekt av t.ex kristendomen snarare än av den specifikt ryska kulturen, kan jämföras med rövaren på Jesus ena sida ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset” - vilket ukrainska och andra brottslingskritiker borde ogilla högeligen - eller rentav förlåt dem, de vet inte vad de gör).
Att bli djupt berörd, behöver inte stå i kontrast till att återvända till den gamla skeptiska humanismen som menar att imperfektionen är det enda som är alla likt
Jag tycker att det är en omläsning i rättan tid, eftersom Europa nu fått tillfälle att försköna sig självt och beskriva en annan kultur med dess historia och folk som en motpol till den sköna europeiska civilisationen.
Det finns de som menar att den var kaputt redan i och med det första världskriget, då de tjusiga parollerna hade lockat med sig förtrollade människor i ett mångårigt krig.
Jag förstår faktiskt inte varför Nato väntar med att gå in med trupper. Rättare sagt, svaret stavas rädsla för kärnvapenkrig, Ryssland har ett militärt underläge i stort men de har kärnvapen som de skramlar med. Hade det inte varit för det, tror jag kriget hade kunnat vara över idag, med undantag då för att krig som förväntas ta slut snabbt (t.ex första världskriget) har en tendens att dra ut på tiden i många år.
Sverige borde ha hållit sig utanför från första stund, och det säger jag inte bara av egennyttiga skäl, den gamla vanliga svenska principen att tjäna en hacka på vapenhandel och på att slippa få infrastrukturen förstörd och få ett industriellt försprång och kunna vinna OS plötsligt för att andra länder fått sina unga män decimerade och i gengäld kunna framställa sig som moraliskt, men idag har Sverige hakat i en annan gammal princip som är äldre än så, always be on the side that's winning, jag hade en amerikansk historielärare i Rom en gång som hävdade att det alltid varit Sveriges ledstjärna, Sverige byter sida så fort en sida verkar förlora, och i nuläget, då Sovjetunionen inte längre finns och USA betraktas som urstarkt, den enda supermakten, då passar det för Sverige att damma av Karl XII (av någon anledning, eftersom han förlorade).
Nato kunde ha gjort som Zelensky ville, de kunde ha stängt av luftrummet. Jag tror inte att Ryssland hade använt kärnvapen. Det är en kattkvinnogissning så god som någon.
I stället för som nu då risken är ett ännu större världskrig längre fram, om Ryssland får Kina, Iran, Turkiet och kanske några till på sin sida, ett först sakta och snabbt eskalerande världskrig som kräver massor av civila dödsoffer i andra länder. Sverige räknar med - precis som USA - att det bara dör civila i andra länder. Det har det som bekant gjort länge. Det är sanktioner, det är vapenhandel och det är så kallad postkolonial krigföring och war on terror, det kallas även Pax Amerikana. Och det kanske kommer att funka eller så funkar det inte, kanske många länder runtom i världen har mindre behagliga minnen av diverse specialoperationer, kanske dags för japansk nationalism att vakna igen nu när Japan ska avskaffa sin pacifistiska linje och börja rusta?
Nu är det inte bara, för min generation och några till, en fråga om att vänja sig av med allt som blev en itutat en gång i tiden - jag minns när fred skulle bli ett specialämne i min skola, det var en lärare jag uppfattade som osnäll som lanserade det, jag var emot, tyckte det var kväljande, och jag gissar att nu när allt det där som inte var direkt uppriktigt menat utan det är meningen att den ena indoktrineringen ska ersättas av en annan, medan man räknar med att bara civila i andra länder dör, då finns det ett litet sug att lära sig konsten att döda bland de fredsskadade, men frågan är om det verkligen är möjligt att en befolkning, varav ungefär 70 procent uppfattade båda stormakterna som ungefär lika farliga internationellt, särskilt om de skulle drabba samman, att alla de plötsligt gillar ett expanderande Nato för att skydda amerikanska intressen (som amerikanska politiker uttrycker det). Eller om Sverige kommer att bli ett normalt land på fler sätt än ett, till exempel ett där det finns en stor övertygelse om att de som styr inte har med medborgarna att göra.
Jag vet inte om rapporten är illa underbyggd, har bara läst det korta pressmeddelandet och inte själva rapporten. Nen det kusliga med ledarsidornas och många andras reaktion är just att de resonerar som om Ukrainas armé har rätt att göra precis vad som helst. Och Zelenskys uttalande om att det inte ens finns någon hypotetisk situation då Ukraina kunde klandras, är som jag redan tjatat om, väldigt oroväckande eftersom det kan tyda på många såna situationer nu, i det förgångna och i framtiden.
Sen ja, självklart har det funnits brott mot krigets lagar under tidigare krig, begångna av den sida man hejat på. Men det är nog få som tycker att man ska släppa barbariet helt fritt. Hur kommer det att gå för de cirka 20 procent i Cherson som lär vara rysslandsvänliga, de som menar att Ukraina aldrig skulle kunna klandras för brott mot krigets lagar implicerar ju att de skulle kunna lönnmördas, tas tillfånga och torteras, bakbindas och slängas ner i massgravar, och att inga oberoende organisationer skulle få säga ett pip om detta.
Läste ju om det i Washington Post i våras, det var ögonvittnesrapporter från journalister som motvilligt ställde sig frågan om Ukrainas strategi. och även läst kritik från FN. Det är först Amnestys rapport som kunnat användas av den ryska sidan, vilket gör det vanskligare. Men nu tror många i Sverige att det inte finns krigslagar. Det är våra blåsta ledarsidors fel.
Det här är något nytt, antar att Zelensky fått klartecken från Västmakterna att återerövra Krim. Tidigare sa han att det inte var önskvärt eftersom det vore en utvidgning av kriget till ett större område. Det är en ganska snabb omvändning. Det tyder på att man gör bedömningen att Ryssland är på väg att förlora kriget inom kort, och ett löfte om obegränsat med vapen. Det är inte hundra procent säkert att Krims invånare vill bli befriade av Ukrainas armé.
Ukraina har skäl att förneka attacken eftersom de inte vill eskalera kriget, säger en militär expert. Men Zelensky har nyligen upprepat att Ukraina inte är befriat förrän Krim är återerövrat, det finns inget som tyder på att de vill undvika att kriget kommer till Krim. Däremot kan det väl vara taktiskt att förneka för att undvika repressalier.
Det finns några mardrömsscenarior, för Ukrainas del är ett av dessa att det kommer en isolationistisk president i USA som drar tillbaks det militära stödet. Bestämmer sig för att Ukrainakriget blivit för dyrt för USA och att det ändå inte är så viktigt för att bevaka amerikanska intressen. För kurderna i norra Syrien är mardrömsscenariot att USA drar tillbaks sitt stöd och tillsammans med "Sverige för fred och nedrustning" börjar leverera vapen till Turkiet.
För Europa är mardrömsscenariot att konflikten på Balkan blossar upp igen och att Putins Ryssland och ett eller ett par av de här ganska reaktionära forna öststaterna börjar kriga i östra Europa, kanske som en följd av en isolationistisk president i USA.
Hur som helst kommer jag ge det parlamenatiska systemet i Sverige en sista chans och följa en liten ström som uppenbarligen finns idag, finns inget egenvärde i att vara originell huvudsaken är att man begrundar saken i eget huvud, och rösta på mp för att de kanske kan ha ett gott om än marginellt inflytande på högersossarna, för att de verkar mer övertygat emot kärnvapen i Sverige än V (de senare ger ett väldigt populistiskt och svajigt intryck, men dödsstöten var förslaget på kulturminister, nog för att Sverige är ett kulturlöst pratland men det är inte helt osannolikt att det skulle kunna vara på ett annat sätt - osv osv)
Fast mitt hat mot regeringens svansande för Turkiet och USA är bottenlöst, och en röst på mp blir automatiskt en röst på ett alibiparti som i praktiken kommer att vara armlöst mot både kärnvapen och utvisningar.
Ygeman, Morgan Johansson och resten vet att så länge det ligger ett amerikanskt krigsskepp i Stockholm behöver de inte bry sig om vare sig opinionen i Sverige eller i sitt eget parti: det är (för att ta till en simpel liknelse men mycket av det här som beskrivs som objektivt och rationellt bygger på simpla mekanismer) som att säga min pappa är polis och han skulle kunna klå dig med ena handen bakbunden. Människor reagerar olika på våld och styrka, det finns ju tre huvudsakliga reaktioner på hot: göra motstånd, fly eller underkasta sig. Ett enormt krigsskepp verkar på psyket på folk, en del kan nog ta de små insändarna från de ansvariga i tidningarna för sanning, dvs att det här ökar Sveriges trygghet och det är nödvändigt och ofrånkomligt, en del är givetvis (simpel förklaring igen) uppvuxna med Hollywoodkrig, en del är rädda och tror att kriget i Ukraina ska komma till Sverige (vilket beror på att de är vilseledda, det kan möjligen komma till Moldavien och Georgien men knappast än på några år), men alla som är emot eller tveksamma har bara de där tre att välja mellan och motstånd är omöjligt när motståndaren är övermäktig.
Men så har vi då majoriteten de likgiltiga, de som tittar bort, allt det där är för svårt, man får lita på att politikerna vet vad som är bäst för Sverige - om de nu är i majoritet vet jag inte, men engagemanget i socialamediertider har en tendens att vara nyckfullt, överhettat och möjligen bottenfruset samtidigt, så under en tid kunde vreden vara ganska stor mot export av militärt materiel till Saudiarabien, nu är protesterna bortblåsta och exporten kan fortsätta, rädsla för att Sverige ska hamna i krig tror jag är nästan noll bland svenskar idag, det enda som har hänt på sistone i den frågan är väl att ledarsidor har bankat in att en angripen part aldrig kan bryta mot humanitära regler, men den uppfattningen får man gissa att värnpliktiga blir av med. Ja, nu får vi se hur Ryssland reagerar på det här med explosionen på Krim, det kan ju ha varit en olyckshändelse också. Och så har vi kärnkraftverket, och så vidare.
Det är som det är. Hur som helst kommer Sverige bli rikare (största europeiska exportören av el numera, och kanske vapen rentav). Den japanska marknaden kan ju bli större också, nu när den pacifistiska linjen överges. Svenska vapen kan nog söka sig dit också. Undvika att läsa tidningar om saker man ändå inte har någon förutsättning att påverka, eftersom varje nyhet eller åsikt som trillar in är som en sån där tortyr, då man låter vattendroppar falla ner på någons huvud. I början går det väl bra men med tiden känns det som hammarslag och så blir det väl ett sår på huvudet också.
Inkonsekvensen - att ge Erdogan grönt ljus att bomba i Syrien, för att få göra armkrok med en stormakt som dödat enorma mängder civila, och som utan tvivel kommer att döda ännu fler med Sveriges hjälp - varför skulle mp tjänstgöra som putsarfisk på Sveriges image, rättare sagt varför skulle man rösta på ett parti som fungerar som putsarfisk på ett moralkadaver, och det gäller både V och mp. De döda är trötta på Sverige.
Ljuvligt! Och så kan man ju inte låta bli att minnas – med en rysning – Döden i Venedig också, Viscontis, alltså, men det är ju inte Mahlers fel.
SvaraRaderaPompe
Jag har inte sett den, som tur är - den lär vara enastående, men jag vill helst inte ha några särskilda bilder kopplade till musiken.
SvaraRaderaJa visst är den ljuvlig, och smärtsam, bland den underbaraste musik som finns.
Det tycker Tom Wasser också, huvudpersonen i Ulf Lundells roman ”Friheten”
SvaraRaderaRoligt att höra.
SvaraRaderaDe där utdragna tonerna, framåt slutet, alltså det är rysningar, nästan outhärdligt.
Å men Katerina Ivakina.
SvaraRaderahttps://www.svd.se/a/pWoL2V/mustafa-can-i-ukraina-hon-ar-saltivkas-marilyn-monroe
Starets Zosima.
SvaraRaderaInte gripande i någon nedlåtande mening
Och då ska soldaterna gråta, kyssa hennes händer och säga, lilla mor, lilla mor, kan du förlåta oss, och då ska hon säga men kalla mig inte lilla mor, jag är Saltivkas Marilyn Monroe
SvaraRaderaEn stor personlighet som skulle avfärda uttrycket stor personlighet som trams, och det skulle inte vara falsk ödmjukhet. Hon har bevarat alla dessa minnen, all denna historia, och hon har behållit kristendomen när den skulle raderas ut under sovjettiden, och hon behåller Dostojevskij och annan rysk konst och musik nu när vissa vill radera ut den, och så behåller hon Marilyn Monroe och sin humor och sitt skönhetssinne, och flirtar med intervjuaren.
SvaraRaderaHon kan alltså mycket väl vara både antisemit och homofob, precis som alla andra kan vara det - säger det inte för att skymfa eller förta det gripande i historien.
SvaraRaderaMen berättelsen går lite på tvärs mot två ”narrativ”: att härsklystnad och barbari skulle sitta i ryssarnas DNA (japp sånt sägs och gillas av folk man hade hoppats visste bättre) vilket är rasism, den intervjuade kvinnan har ryskt ursprung, vad hon tycker om ukrainsk nationalism eller om USA framgår inte, och så kulturrasism, att det onda sitter i den ryska kulturen (det där med att rysk litteratur skulle ömka förövaren, vilket nog är en aspekt av t.ex kristendomen snarare än av den specifikt ryska kulturen, kan jämföras med rövaren på Jesus ena sida ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset” - vilket ukrainska och andra brottslingskritiker borde ogilla högeligen - eller rentav förlåt dem, de vet inte vad de gör).
Att bli djupt berörd, behöver inte stå i kontrast till att återvända till den gamla skeptiska humanismen som menar att imperfektionen är det enda som är alla likt
Malapartes Kaputt, väldigt bra artikel av Sigrid Combüchen om en bok. Jobbigt med superlativer men jag skulle säga att Kaputt är omistlig.
SvaraRaderahttps://www.svd.se/a/bGyjdd/en-iskall-kultbok-som-gor-historien-verkligare
Jag tycker att det är en omläsning i rättan tid, eftersom Europa nu fått tillfälle att försköna sig självt och beskriva en annan kultur med dess historia och folk som en motpol till den sköna europeiska civilisationen.
Det finns de som menar att den var kaputt redan i och med det första världskriget, då de tjusiga parollerna hade lockat med sig förtrollade människor i ett mångårigt krig.
Jag förstår faktiskt inte varför Nato väntar med att gå in med trupper.
SvaraRaderaRättare sagt, svaret stavas rädsla för kärnvapenkrig, Ryssland har ett militärt underläge i stort men de har kärnvapen som de skramlar med. Hade det inte varit för det, tror jag kriget hade kunnat vara över idag, med undantag då för att krig som förväntas ta slut snabbt (t.ex första världskriget) har en tendens att dra ut på tiden i många år.
Sverige borde ha hållit sig utanför från första stund, och det säger jag inte bara av egennyttiga skäl, den gamla vanliga svenska principen att tjäna en hacka på vapenhandel och på att slippa få infrastrukturen förstörd och få ett industriellt försprång och kunna vinna OS plötsligt för att andra länder fått sina unga män decimerade och i gengäld kunna framställa sig som moraliskt, men idag har Sverige hakat i en annan gammal princip som är äldre än så, always be on the side that's winning, jag hade en amerikansk historielärare i Rom en gång som hävdade att det alltid varit Sveriges ledstjärna, Sverige byter sida så fort en sida verkar förlora, och i nuläget, då Sovjetunionen inte längre finns och USA betraktas som urstarkt, den enda supermakten, då passar det för Sverige att damma av Karl XII (av någon anledning, eftersom han förlorade).
Nato kunde ha gjort som Zelensky ville, de kunde ha stängt av luftrummet. Jag tror inte att Ryssland hade använt kärnvapen.
Det är en kattkvinnogissning så god som någon.
I stället för som nu då risken är ett ännu större världskrig längre fram, om Ryssland får Kina, Iran, Turkiet och kanske några till på sin sida, ett först sakta och snabbt eskalerande världskrig som kräver massor av civila dödsoffer i andra länder.
Sverige räknar med - precis som USA - att det bara dör civila i andra länder.
Det har det som bekant gjort länge. Det är sanktioner, det är vapenhandel och det är så kallad postkolonial krigföring och war on terror, det kallas även Pax Amerikana. Och det kanske kommer att funka eller så funkar det inte, kanske många länder runtom i världen har mindre behagliga minnen av diverse specialoperationer, kanske dags för japansk nationalism att vakna igen nu när Japan ska avskaffa sin pacifistiska linje och börja rusta?
Nu är det inte bara, för min generation och några till, en fråga om att vänja sig av med allt som blev en itutat en gång i tiden - jag minns när fred skulle bli ett specialämne i min skola, det var en lärare jag uppfattade som osnäll som lanserade det, jag var emot, tyckte det var kväljande, och jag gissar att nu när allt det där som inte var direkt uppriktigt menat utan det är meningen att den ena indoktrineringen ska ersättas av en annan, medan man räknar med att bara civila i andra länder dör, då finns det ett litet sug att lära sig konsten att döda bland de fredsskadade, men frågan är om det verkligen är möjligt att en befolkning, varav ungefär 70 procent uppfattade båda stormakterna som ungefär lika farliga internationellt, särskilt om de skulle drabba samman, att alla de plötsligt gillar ett expanderande Nato för att skydda amerikanska intressen (som amerikanska politiker uttrycker det). Eller om Sverige kommer att bli ett normalt land på fler sätt än ett, till exempel ett där det finns en stor övertygelse om att de som styr inte har med medborgarna att göra.
Här också sakligt (tror jag, kan bara läsa ingressen) om Amnestys rapport.
SvaraRaderahttps://www.dn.se/kultur/mark-klamberg-ukraina-har-inget-frikort-gentemot-krigets-lagar/?fbclid=IwAR1bg5R78YTG-60AolQZt4yHZhg1ZpQB3Qaj3HBHT3IBN20rn14GxEkvgzg
Jag vet inte om rapporten är illa underbyggd, har bara läst det korta pressmeddelandet och inte själva rapporten. Nen det kusliga med ledarsidornas och många andras reaktion är just att de resonerar som om Ukrainas armé har rätt att göra precis vad som helst. Och Zelenskys uttalande om att det inte ens finns någon hypotetisk situation då Ukraina kunde klandras, är som jag redan tjatat om, väldigt oroväckande eftersom det kan tyda på många såna situationer nu, i det förgångna och i framtiden.
Sen ja, självklart har det funnits brott mot krigets lagar under tidigare krig, begångna av den sida man hejat på. Men det är nog få som tycker att man ska släppa barbariet helt fritt.
Hur kommer det att gå för de cirka 20 procent i Cherson som lär vara rysslandsvänliga, de som menar att Ukraina aldrig skulle kunna klandras för brott mot krigets lagar implicerar ju att de skulle kunna lönnmördas, tas tillfånga och torteras, bakbindas och slängas ner i massgravar, och att inga oberoende organisationer skulle få säga ett pip om detta.
Läste ju om det i Washington Post i våras, det var ögonvittnesrapporter från journalister som motvilligt ställde sig frågan om Ukrainas strategi. och även läst kritik från FN. Det är först Amnestys rapport som kunnat användas av den ryska sidan, vilket gör det vanskligare.
SvaraRaderaMen nu tror många i Sverige att det inte finns krigslagar. Det är våra blåsta ledarsidors fel.
Det här är något nytt, antar att Zelensky fått klartecken från Västmakterna att återerövra Krim. Tidigare sa han att det inte var önskvärt eftersom det vore en utvidgning av kriget till ett större område. Det är en ganska snabb omvändning. Det tyder på att man gör bedömningen att Ryssland är på väg att förlora kriget inom kort, och ett löfte om obegränsat med vapen.
SvaraRaderaDet är inte hundra procent säkert att Krims invånare vill bli befriade av Ukrainas armé.
Ukraina har skäl att förneka attacken eftersom de inte vill eskalera kriget, säger en militär expert.
SvaraRaderaMen Zelensky har nyligen upprepat att Ukraina inte är befriat förrän Krim är återerövrat, det finns inget som tyder på att de vill undvika att kriget kommer till Krim. Däremot kan det väl vara taktiskt att förneka för att undvika repressalier.
Det finns några mardrömsscenarior, för Ukrainas del är ett av dessa att det kommer en isolationistisk president i USA som drar tillbaks det militära stödet.
Bestämmer sig för att Ukrainakriget blivit för dyrt för USA och att det ändå inte är så viktigt för att bevaka amerikanska intressen.
För kurderna i norra Syrien är mardrömsscenariot att USA drar tillbaks sitt stöd och tillsammans med "Sverige för fred och nedrustning" börjar leverera vapen till Turkiet.
För Europa är mardrömsscenariot att konflikten på Balkan blossar upp igen och att Putins Ryssland och ett eller ett par av de här ganska reaktionära forna öststaterna börjar kriga i östra Europa, kanske som en följd av en isolationistisk president i USA.
Hur som helst kommer jag ge det parlamenatiska systemet i Sverige en sista chans och följa en liten ström som uppenbarligen finns idag, finns inget egenvärde i att vara originell huvudsaken är att man begrundar saken i eget huvud, och rösta på mp för att de kanske kan ha ett gott om än marginellt inflytande på högersossarna, för att de verkar mer övertygat emot kärnvapen i Sverige än V (de senare ger ett väldigt populistiskt och svajigt intryck, men dödsstöten var förslaget på kulturminister, nog för att Sverige är ett kulturlöst pratland men det är inte helt osannolikt att det skulle kunna vara på ett annat sätt - osv osv)
Fast mitt hat mot regeringens svansande för Turkiet och USA är bottenlöst, och en röst på mp blir automatiskt en röst på ett alibiparti som i praktiken kommer att vara armlöst mot både kärnvapen och utvisningar.
SvaraRaderaYgeman, Morgan Johansson och resten vet att så länge det ligger ett amerikanskt krigsskepp i Stockholm behöver de inte bry sig om vare sig opinionen i Sverige eller i sitt eget parti: det är (för att ta till en simpel liknelse men mycket av det här som beskrivs som objektivt och rationellt bygger på simpla mekanismer) som att säga min pappa är polis och han skulle kunna klå dig med ena handen bakbunden. Människor reagerar olika på våld och styrka, det finns ju tre huvudsakliga reaktioner på hot: göra motstånd, fly eller underkasta sig. Ett enormt krigsskepp verkar på psyket på folk, en del kan nog ta de små insändarna från de ansvariga i tidningarna för sanning, dvs att det här ökar Sveriges trygghet och det är nödvändigt och ofrånkomligt, en del är givetvis (simpel förklaring igen) uppvuxna med Hollywoodkrig, en del är rädda och tror att kriget i Ukraina ska komma till Sverige (vilket beror på att de är vilseledda, det kan möjligen komma till Moldavien och Georgien men knappast än på några år), men alla som är emot eller tveksamma har bara de där tre att välja mellan och motstånd är omöjligt när motståndaren är övermäktig.
SvaraRaderaMen så har vi då majoriteten de likgiltiga, de som tittar bort, allt det där är för svårt, man får lita på att politikerna vet vad som är bäst för Sverige - om de nu är i majoritet vet jag inte, men engagemanget i socialamediertider har en tendens att vara nyckfullt, överhettat och möjligen bottenfruset samtidigt, så under en tid kunde vreden vara ganska stor mot export av militärt materiel till Saudiarabien, nu är protesterna bortblåsta och exporten kan fortsätta, rädsla för att Sverige ska hamna i krig tror jag är nästan noll bland svenskar idag, det enda som har hänt på sistone i den frågan är väl att ledarsidor har bankat in att en angripen part aldrig kan bryta mot humanitära regler, men den uppfattningen får man gissa att värnpliktiga blir av med.
Ja, nu får vi se hur Ryssland reagerar på det här med explosionen på Krim, det kan ju ha varit en olyckshändelse också. Och så har vi kärnkraftverket, och så vidare.
Det är som det är. Hur som helst kommer Sverige bli rikare (största europeiska exportören av el numera, och kanske vapen rentav). Den japanska marknaden kan ju bli större också, nu när den pacifistiska linjen överges. Svenska vapen kan nog söka sig dit också.
SvaraRaderaUndvika att läsa tidningar om saker man ändå inte har någon förutsättning att påverka, eftersom varje nyhet eller åsikt som trillar in är som en sån där tortyr, då man låter vattendroppar falla ner på någons huvud. I början går det väl bra men med tiden känns det som hammarslag och så blir det väl ett sår på huvudet också.
Inkonsekvensen - att ge Erdogan grönt ljus att bomba i Syrien, för att få göra armkrok med en stormakt som dödat enorma mängder civila, och som utan tvivel kommer att döda ännu fler med Sveriges hjälp - varför skulle mp tjänstgöra som putsarfisk på Sveriges image, rättare sagt varför skulle man rösta på ett parti som fungerar som putsarfisk på ett moralkadaver, och det gäller både V och mp.
SvaraRaderaDe döda är trötta på Sverige.
Apropå Mustafa Cans intervju med Katerina Ivakina, Dostojevskijnörd:
SvaraRaderahttps://www.svd.se/a/34lozL/rysk-litteratur-stoppas-i-ukrainska-skolor