söndag 29 januari 2023

Det gamla skamliga kappvändarsverige

Nya svenska antiterrorlagar väntas träda i kraft i sommar. Det handlar om inskränkning av yttrandefriheten och demonstrationsfriheten för att tillmötesgå Erdogan. Forna vänner etiketteras om till fiender. Politikers uttalanden putsas till igenkännlig slirighet av medietränare och coacher. 

I väntan på att de snabbt hopkomna lagarna ska träda i kraft, tar NATO-processen en paus. Vapenexporten som dödar kurdiska kvinnor och barn (detta är inte någon braskande retorisk figur, det handlar om blod, om död, Sveriges mycket konkreta ansvar för andra människors död, människor som tidigare varit Sveriges vänner) dvs avskaffandet av vapenembargot, tuffar på i tysthet, i väntan på att protesterna blir förbjudna. 

Trevligt att processen "tar en paus", men strypsnaran dras under tiden hårdare åt.  Alla demokratiskt sinnade bör använda pausen till att fundera inte bara över yttrandefriheten, som i värsta fall bara handlar om munväder, och munväder kan avskaffas utan att det spelar någon roll alls, tomt skramlande tunnor får gärna placeras i en stor spegelsal någonstans där de kan skramla för varandra och se sig själva ur många synvinklar, utan på hur många människoliv Sverige är berett att offra för att få vara med i en militärpakt som långtifrån bara är en försvarsallians. 
Värt att betänka även varför människoliv värderas så olika. 

6 kommentarer:

  1. Sakfrågorna, bl.a vapenexport till Turkiet, är alla NATO-anhängares drömscenario, från Gudrun Persson till resten av det mediepolitiska klegget på Folk och Försvar. Moralaspekten är obefintlig. Blod på händerna är ingenting för dessa. Med tanke på att det inte råder någon risk för rysk invasion, akut risk finns det ingen som påstår existerar, på längre sikt kan meningarna gå isär, blir cynismen desto mer skriande.

    SvaraRadera
  2. Det är ganska skickligt av NATO-förhandlaren att lasta kurderna för gängvåldet i Stockholm, via insinuationer, guilt by association även kallat,
    vilket alltså skulle legitimera Turkiets bombningar i Norra Syrien, vapenexporten och Sveriges grundlagsändring för Erdogans skull.
    Att NATO-medlemskap vore ofrånkomligt för Sverige motiveras med "den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan det andra världskriget", en standardfras, floskel.
    Pausen i NATO-förhandlingarna beror på att man väntar på att protesterna ska upphöra, tills grundlagsändringen träder i kraft.
    Vapenembargot verkar redan ha lyfts.

    SvaraRadera
  3. Sossar är värst eftersom de uttrycker sig luddigt.
    Mitt stöd till Rojavakommittén är reservationslöst.

    SvaraRadera
  4. Det är rätt smart eftersom det kan hänvisa till säkerhetsstämplad information, "den kurdiske räven" skulle alltså finansiera PKK, det är svårt för både allmänheten och journalistiken att syna det påståendet i sömmarna. Intervjuaren vet givetvis inget om den saken och kan inte ställa följdfrågor. Påståendet kan dingla i luften.
    Nästa led: tidigare har PKK inte varit ett problem för Sverige men i och med gängbrottsligheten behöver Sverige knyta tätare band med Turkiet för att bekämpa PKK som plötsligt har fått ansvaret för droghandeln i Sverige.
    Det återstår visserligen flera övertalningsled som hoppas över - hur kan den kurdiske rävens förehavanden legitimera Turkiets bombningar i Norra Syrien? Det kan de inte. USA har stött Rojava, men om den kurdiske räven har har gjort det vet vi faktiskt inte.
    Turkiet blir inte mer demokratiskt av att Sverige ändrar sina grundlagar för att blidka Erdogan och bidra till mord på civila kurder.
    Hur de än vänder och vrider på det.
    Och det gör de.

    SvaraRadera
  5. Medan Sverige fortsätter tassa omkring och fjäska, finns diskussioner på andra håll om att utesluta Turkiet ur NATO: Sverige har ingen ryggrad.

    SvaraRadera
  6. Självklart är det bara trams att Sverige är tvunget att exportera vapen till Turkiet och ändra grundlagar för att blidka en despot, och till råga på allt att det skulle öka Sveriges säkerhet.

    SvaraRadera