Jag hade snarare förväntat mig Avanti Popolo Bandiera Rossa. Eller säger som den store ledaren Ohly "Jag är försiktigt positiv till att bomba i Nordafrika".
Carl Bildts "utmärkt" är på ett sätt vidrigare, men "försiktigt positiv" är... Kunde han inte helt enkelt hålla käft, eller komma med en analys? Är det nödvändigt med ett blixtsnabbt "försiktigt positivt" ställningstagande? Varför inte istället komma med ett resonemang, eller en varning, är det manifesttänkande och plakat som spökar här? haha, jag tycker att låten blev riktigt träffande. Jag valde harpa, horn och trombon. Jag tror jag tänkte lite på Chopins (är det väl?) marsch, den från tomtarnas julafton. Inte för att associera till Disney, utan för att originalet är (tror jag) antimilitaristisk.
ou un manlig musiker. Honnêtement je trouve Stockhausen bien pire que ta marche militaire. Par contre Nino Rota c'est mieux, mais forcément: il est italien
hör du, je suis à la BNF à Paris et je me suis fait apporter ton chef-d'oeuvre. J'ai même essayé d'en lire des parties, mais avec beaucoup de prudence. A chaque fois que je trouve un mot que je ne connais pas je fais grrr et je ferme pour 10 minutes. Reading in progress: et si j'ouvrais un metablog?
zamenhof: Jo, Nino Rota är bättre. Medges. Men jag är hyfsat bra på ironisk musik. Alltså på skoj. Jag tror jag ska lägga ut min gamla omgörning av Mors lilla Olle, den gjorde jag på piano, men den ska väl gå att få över till noter. Det är text till, Olle blir uppäten av björnen i min version. Inte för att det är radikalfeminism utan för att det är svart humor. Ah, chef-d'oevre, nu börjar det likna nåt. Det är bra att du läser med försiktighet eftersom den inte är avbombifierad. En del svåra ord är det också, har jag fått höra. Det som utspelar sig i Neapel vågar jag knappt läsa om själv, eftersom jag blir rädd. Cuben: ja alltså, Chopins marsch börjar som en muntert bejakande historia, heroisk, sen blir det dissonanser och hetsigt hamrande ackord på ett sätt som gör att man kan ana att Chopin menade det som antimilitarism. Det borde gå att ta reda på bakgrundsstoryn, ska göra det.
alors alors ...ce monsieur Oscar est donc napolitain? Il en avait bien l'air. Ou alors on ne parle pas du même chef d'oeuvre :)
A la B. Nat. ils ont celui que tu dis, mais le tout dernier. Et Pompeij, mais écrit comme ceci ça me fait un peu rire (je pense à Popey), donc je ne l'ai pas pris.
Ah. Non, Oscar n'est pas napoletano. Il est fou, ou fait semblant d'être fou (c'est aussi un masque qu'il se met, au moins après un peu de temps chez son psychiatre, il commence à être un petit peu manipulatif). Dans ce sens - folie et théâtre - il est napoletano. Mais pas littéralement. C'est un homme jämställd de la Sverige. (Pourtant, un des personnages mentionne Saviano comme son idéal littéraire plutôt que politique).
Une vraie question maintenant. D'où vient la phrase comme quoi la Suède est le seul pays qui problématise le fait qu'on problématise la suédicité? Une création de toutes pièces ou tu l'as vraiement entendue? En tout cas c'est intéressant (je ne suis pas sûr que c'est vrai, mais ça c'est une autre histoire), et c'est amusant à dire. Je vais peut être m'en servir, mais je t'en dirai plus
non, ca je l'ai inventé moi. Det är egentligen inte så många rena citat i Mäktig tussilago, någon skrev att dialogen är "nästan genial" men att det kunde vara så att det mesta var ihopklippt: nope, det kan man inte säga. Men det är inte helt underligt att tanken uppstår eftersom det finns litterära robotböcker, en lite feltolkning av OuLiPo kan man säga. Tycker jag alltså, återkommer till det.
Jag ska kanske ge ut en "Hur jag har skrivit några av mina böcker" så småningen, förresten, där jag efter bästa förmåga talar om vad som är citat. "Kvinnan konstruerar våldtäkten med sin kropp" (Katrine Kielos), "Barn är en emotionell investering i framtiden" (Vallgren), "Det bästa i livet är gratis" (Schottenius), är några jag kommer på på rak arm. Men det där med att problematisera att man problematiserar svenskheten är min invention. Sers-t'en, parbleu!
j'aimerais la mettre à côté de "Blott Sverige svenska krusbär har"
Comme ça le lecteur comprendrait tout de suite qu'on ne peut pas les comprendre, ces suédois, et me laisserait tranquille.
On tout cas il n'y a que moi qui peut s'interroger sur QUI a problematisé le fait que les suédois problématisent le fait que la suédicité est problématique. Ou... ? :)
Nu blev det en sådär rörig kommentar igen. En sak som är irriterande med verkligheten som jag har bestämt ska låta vara irriterande även i... Ibland.
fast Mäktig tussilago är rätt strängt komponerad, trots att den har med kaosteori och samhällskollaps att göra (däremot inte så mycket om relationer, där kvinnor antas böra uppehålla sig - eller det är klart att det handlar om relationer också, men det är inte Nora som bryter upp utan en jämställd man de la Sverige som bryter ihop)
Men idag är jag drabbad av snålhet igen. Absolut inte mot Zamenhof men Ormen är i farten!
jag är nätromantiker i allra högstaste grad, leken och meningsutbytet osv osv och det gratis som är grundbulten, men plötsligt drar jag mig till minnes (apropå det autentiska citatet "det bästa i livet är gratis") de allra falskaste ordvrängare, högavlönade låtsasvänster osv osv... Jallafall: att Sverige är det enda land där man problematiserar att man problematiserar svenskheten, c'est petite moi som hittat på't, sant eller ej kan problematiseras.
En fråga förresten: finns motsvarigheten till "osvensk" på andra språk, med den nästan positiva klang som det har? Antiamerican är negativt, osv.
Kanske en för stor ära? Je pourrais indiquer en dessous de la phrase "anonyme de Bromma, XXIe siècle".
ps: une rubrique dans "l'Espresso" s'intitule depuis des années l'"Anti-italiano", et devrait avoir un klang positif. Mais c'est une provocation. Je pense qu'on dit aussi, dans certains milieux, que quelque chose ou quelqu'un est "poco italiano" au sens qu'il a quelque chose en plus. Un autre exemple (au contraire) est "franchouillard", "francofrançais" etc. Il faut être français, suédois etc., mais pas trop ouvertement, c'est un peu ça le truc.
Si j'ai bien compris le truc, osvensk a un bon klang quand c'est osvenskt svensk (comme les usagers du bar napolitain à stureplan). Si c'est un immigré turc à rinkeby qui vole une pomme, se fait arrêter par la police et dit "skit" avec un osvensk brytning, ça n'a pas un positif klang. Ou bien...?
Absolument. J'ai trouvé un article de Fredrik Lindström sur le sujet: http://www.spraktidningen.se/art.lasso?id=09556
"I Sverige är det fint att vara osvensk". Il y a aussi l'expression "det är knappt att man tror att man är i Sverige", avec des connotations entièrement positives. Si par exemple des personnes qui ne se connaissent pas commencent à parler dans le métro, et s'il y a un atmosphère un peu vif, on peu dire: "det är knappt att man tror att..." Mais on n'entend pas souvent la frase aujourd'hui, hur det är med osvensk vet jag inte riktigt men jag tror att det är mindre vanligt idag med. Kanske i så fall på grund av en lite halvlatent invandrarfientlighet, men det är bara spekulationer.
En Italie (notamment entre italiens) on dit souvent "eh, siamo in Italia..." pour se consoler de quelque chose de négatif qui se passe. Mais tout ça n'est jamais 100 % sincère, évidemment.
Merci pour l'article, je pense que je l'avais lu, je ne sais plus comment.
Su Napoli, te l'avevo promesso. Interessanti i commenti dei napoletani :)
Det Giorgio Bocca säger hörs ju även i Neapel, just den totala uppgivenheten och fatalismen (kopplat till naturkrafterna). Det är metafysik, om man lever där ett tag kan man verkligen känna det som Giorgio Bocca. T.o.m som att det är något övernaturligt med det. Mycket har sagts om detta och en del bejakar det: romantiserar dödskulten, trivs i närheten av djävulen. Resonemangen om en "plebe": jo, känner igen det också - från min egen reaktion när jag studerade gränden, en del människor som faktiskt framstod som monster. Och från Pasolini. Sen då, kommentarerna, till exempel denna:
"!.....Napoli prima del'unita' d'Italia era una delle piu' industriose e avanzate in Europa !
...poi purtroppo siete arrivati voi bastardi ladroni"
Hatet mot Nord, och mot nationen Italien - jodå... Åsikten att Garibaldi var en inkräktare, att Neapel är ockuperat av främmande makt, inte alls så ovanlig i Neapel.
Sen har jag börjat längta tillbaks igen, jag gör det med jämna mellanrum.
ja snygg är den ju inte. Jag kan komponera bättre än så, har bara inte lärt mig det här notprogrammet ordentligt än.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVad synd. Jag börjar tycka att den är riktigt bra. Trycker du på play-pilen ordentligt?
SvaraRaderaJag hade snarare förväntat mig Avanti Popolo Bandiera Rossa. Eller säger som den store ledaren Ohly "Jag är försiktigt positiv till att bomba i Nordafrika".
SvaraRaderaFörsiktigt negativ eller tyst. Eller: "jag vet inte".
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaCarl Bildts "utmärkt" är på ett sätt vidrigare, men "försiktigt positiv" är...
SvaraRaderaKunde han inte helt enkelt hålla käft, eller komma med en analys? Är det nödvändigt med ett blixtsnabbt "försiktigt positivt" ställningstagande? Varför inte istället komma med ett resonemang, eller en varning, är det manifesttänkande och plakat som spökar här?
haha, jag tycker att låten blev riktigt träffande. Jag valde harpa, horn och trombon. Jag tror jag tänkte lite på Chopins (är det väl?) marsch, den från tomtarnas julafton. Inte för att associera till Disney, utan för att originalet är (tror jag) antimilitaristisk.
Förtydligande: en parodi på marsch.
SvaraRaderaTänk om jag hade varit en manlig författare. Vad geniförklarad jag hade blivit. Nä jag skojar bara.
SvaraRaderaou un manlig musiker. Honnêtement je trouve Stockhausen bien pire que ta marche militaire. Par contre Nino Rota c'est mieux, mais forcément: il est italien
SvaraRaderahör du, je suis à la BNF à Paris et je me suis fait apporter ton chef-d'oeuvre. J'ai même essayé d'en lire des parties, mais avec beaucoup de prudence. A chaque fois que je trouve un mot que je ne connais pas je fais grrr et je ferme pour 10 minutes. Reading in progress: et si j'ouvrais un metablog?
Tomtarnas julafton, det kunde inte sägas bättre. Ausgezeichnet!
SvaraRaderazamenhof: Jo, Nino Rota är bättre. Medges. Men jag är hyfsat bra på ironisk musik. Alltså på skoj. Jag tror jag ska lägga ut min gamla omgörning av Mors lilla Olle, den gjorde jag på piano, men den ska väl gå att få över till noter. Det är text till, Olle blir uppäten av björnen i min version. Inte för att det är radikalfeminism utan för att det är svart humor.
SvaraRaderaAh, chef-d'oevre, nu börjar det likna nåt. Det är bra att du läser med försiktighet eftersom den inte är avbombifierad. En del svåra ord är det också, har jag fått höra. Det som utspelar sig i Neapel vågar jag knappt läsa om själv, eftersom jag blir rädd.
Cuben: ja alltså, Chopins marsch börjar som en muntert bejakande historia, heroisk, sen blir det dissonanser och hetsigt hamrande ackord på ett sätt som gör att man kan ana att Chopin menade det som antimilitarism. Det borde gå att ta reda på bakgrundsstoryn, ska göra det.
Det vore intressant att veta lite mer om Chopins bevekelsegrunder. Glid inte in på Verdis "Nebukadnessar", i sammanhanget, bara. LOL.
SvaraRaderaJa jag har faktiskt ingen aning, jag tycker bara att det låter så.
SvaraRaderaalors alors ...ce monsieur Oscar est donc napolitain? Il en avait bien l'air. Ou alors on ne parle pas du même chef d'oeuvre :)
SvaraRaderaA la B. Nat. ils ont celui que tu dis, mais le tout dernier. Et Pompeij, mais écrit comme ceci ça me fait un peu rire (je pense à Popey), donc je ne l'ai pas pris.
j'ai oublié un "pas" dans mon message. Je n'ai pas fait le premier pas. :)
SvaraRaderaAh. Non, Oscar n'est pas napoletano. Il est fou, ou fait semblant d'être fou (c'est aussi un masque qu'il se met, au moins après un peu de temps chez son psychiatre, il commence à être un petit peu manipulatif). Dans ce sens - folie et théâtre - il est napoletano. Mais pas littéralement.
SvaraRaderaC'est un homme jämställd de la Sverige.
(Pourtant, un des personnages mentionne Saviano comme son idéal littéraire plutôt que politique).
Une vraie question maintenant. D'où vient la phrase comme quoi la Suède est le seul pays qui problématise le fait qu'on problématise la suédicité? Une création de toutes pièces ou tu l'as vraiement entendue? En tout cas c'est intéressant (je ne suis pas sûr que c'est vrai, mais ça c'est une autre histoire), et c'est amusant à dire. Je vais peut être m'en servir, mais je t'en dirai plus
SvaraRaderanon, ca je l'ai inventé moi. Det är egentligen inte så många rena citat i Mäktig tussilago, någon skrev att dialogen är "nästan genial" men att det kunde vara så att det mesta var ihopklippt: nope, det kan man inte säga. Men det är inte helt underligt att tanken uppstår eftersom det finns litterära robotböcker, en lite feltolkning av OuLiPo kan man säga. Tycker jag alltså, återkommer till det.
SvaraRaderaJag ska kanske ge ut en "Hur jag har skrivit några av mina böcker" så småningen, förresten, där jag efter bästa förmåga talar om vad som är
citat. "Kvinnan konstruerar våldtäkten med sin kropp" (Katrine Kielos), "Barn är en emotionell investering i framtiden" (Vallgren), "Det bästa i livet är gratis" (Schottenius), är några jag kommer på på rak arm.
Men det där med att problematisera att man problematiserar svenskheten är min invention.
Sers-t'en, parbleu!
j'aimerais la mettre à côté de "Blott Sverige svenska krusbär har"
SvaraRaderaComme ça le lecteur comprendrait tout de suite qu'on ne peut pas les comprendre, ces suédois, et me laisserait tranquille.
On tout cas il n'y a que moi qui peut s'interroger sur QUI a problematisé le fait que les suédois problématisent le fait que la suédicité est problématique. Ou... ? :)
Nu blev det en sådär rörig kommentar igen.
SvaraRaderaEn sak som är irriterande med verkligheten som jag har bestämt ska låta vara irriterande även i...
Ibland.
fast Mäktig tussilago är rätt strängt komponerad, trots att den har med kaosteori och samhällskollaps att göra
(däremot inte så mycket om relationer, där kvinnor antas böra uppehålla sig - eller det är klart att det handlar om relationer också, men det är inte Nora som bryter upp utan en jämställd man de la Sverige som bryter ihop)
Men idag är jag drabbad av snålhet igen. Absolut inte mot Zamenhof men Ormen är i farten!
jag är nätromantiker i allra högstaste grad, leken och meningsutbytet osv osv och det gratis som är grundbulten, men plötsligt drar jag mig till minnes (apropå det autentiska citatet "det bästa i livet är gratis") de allra falskaste ordvrängare, högavlönade låtsasvänster osv osv...
Jallafall: att Sverige är det enda land där man problematiserar att man problematiserar svenskheten, c'est petite moi som hittat på't, sant eller ej kan problematiseras.
En fråga förresten: finns motsvarigheten till "osvensk" på andra språk, med den nästan positiva klang som det har?
Antiamerican är negativt, osv.
"Blott Sverige svenska krusbär har" är härlig, det vore en stor ära att bli citerad vid sidan av den.
SvaraRaderaKanske en för stor ära? Je pourrais indiquer en dessous de la phrase "anonyme de Bromma, XXIe siècle".
SvaraRaderaps: une rubrique dans "l'Espresso" s'intitule depuis des années l'"Anti-italiano", et devrait avoir un klang positif. Mais c'est une provocation. Je pense qu'on dit aussi, dans certains milieux, que quelque chose ou quelqu'un est "poco italiano" au sens qu'il a quelque chose en plus. Un autre exemple (au contraire) est "franchouillard", "francofrançais" etc. Il faut être français, suédois etc., mais pas trop ouvertement, c'est un peu ça le truc.
poco italiano. Vad intressant, aldrig hört.
SvaraRadera"Anonym från Bromma, 2000-talet." håhå...
Usch jag ska absolut inte lägga ut
SvaraRaderamors lilla olle-förvrängningen, nu upptäckte jag det här:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/pojke-biten-av-bjorn_6040601.svd
Si j'ai bien compris le truc, osvensk a un bon klang quand c'est osvenskt svensk (comme les usagers du bar napolitain à stureplan). Si c'est un immigré turc à rinkeby qui vole une pomme, se fait arrêter par la police et dit "skit" avec un osvensk brytning, ça n'a pas un positif klang. Ou bien...?
SvaraRaderaAbsolument. J'ai trouvé un article de Fredrik Lindström sur le sujet:
SvaraRaderahttp://www.spraktidningen.se/art.lasso?id=09556
"I Sverige är det fint att vara osvensk". Il y a aussi l'expression "det är knappt att man tror att man är i Sverige", avec des connotations entièrement positives. Si par exemple des personnes qui ne se connaissent pas commencent à parler dans le métro, et s'il y a un atmosphère un peu vif, on peu dire: "det är knappt att man tror att..." Mais on n'entend pas souvent la frase aujourd'hui, hur det är med osvensk vet jag inte riktigt men jag tror att det är mindre vanligt idag med. Kanske i så fall på grund av en lite halvlatent invandrarfientlighet, men det är bara spekulationer.
En Italie (notamment entre italiens) on dit souvent "eh, siamo in Italia..." pour se consoler de quelque chose de négatif qui se passe. Mais tout ça n'est jamais 100 % sincère, évidemment.
SvaraRaderaMerci pour l'article, je pense que je l'avais lu, je ne sais plus comment.
Su Napoli, te l'avevo promesso. Interessanti i commenti dei napoletani :)
http://www.youtube.com/watch?v=KDG_-GIrpCQ&feature=fvsr
ojoj. Grazie, Zamenhof.
SvaraRaderaDet Giorgio Bocca säger hörs ju även i Neapel, just den totala uppgivenheten och fatalismen (kopplat till naturkrafterna). Det är metafysik, om man lever där ett tag kan man verkligen känna det som Giorgio Bocca. T.o.m som att det är något övernaturligt med det. Mycket har sagts om detta och en del bejakar det: romantiserar dödskulten, trivs i närheten av djävulen. Resonemangen om en "plebe": jo, känner igen det också - från min egen reaktion när jag studerade gränden, en del människor som faktiskt framstod som monster. Och från Pasolini.
Sen då, kommentarerna, till exempel denna:
"!.....Napoli prima del'unita' d'Italia era una delle piu' industriose e avanzate in Europa !
...poi purtroppo siete arrivati voi bastardi ladroni"
Hatet mot Nord, och mot nationen Italien - jodå... Åsikten att Garibaldi var en inkräktare, att Neapel är ockuperat av främmande makt, inte alls så ovanlig i Neapel.
Sen har jag börjat längta tillbaks igen, jag gör det med jämna mellanrum.