söndag 27 mars 2011

Ord upphör! Det goda våldet...

polIdag är vi alla bombliberaler skrev PM Nilsson med nödtorftigt kamouflerad skadeglädje apropå vänsterns mer eller mindre enhälliga omsvängning nyligen:
"Rimligen bör den också leda till en annan syn på Nato och vikten av militär handlingsförmåga. Ytterst är det Nato som nu bidrar till att förverkliga Malms revolution och det är JAS-plan som i realiteten är Gustav Fridolins chans om han vill att Sverige "ska ta ansvar"", skrev PM Nilsson.
Proletärens ledare Vänsterns libyska härdsmälta kommenterar:
"Att Urban Ahlin (S) framträder som krigets främste tillskyndare förvånar väl ingen. Ahlin har en osviklig förmåga att placera sig till höger om Carl Bildt. Mer anmärkningsvärt är då att också Lars Ohly och Hans Linde (V) skyndar till krigets försvar, arm i arm med Ida Gabrielsson från Ung Vänster, liksom Göran Greider och Gustav Fridolin (MP), som åtminstone har rykte som vänster.
/.../ Rent bedrövligt blir det när en annars så rumpstyv vänsterdebattör som Andreas Malm dyker upp som oförställd krigsaktivist, understödd av det parti han numera tillhör (Socialistiska Partiet).
Enligt Malm liknar interventionen i Libyen ingen annan (svtdebatt.se 20/3). I Libyen agerar imperialismen inte för egna intressen, att påstå att detta krig handlar om olja och makt är att leva i det förgångna. Istället agerar USA, Frankrike och Storbritannien till förmån för folket, rentav till förmån för revolutionen.
"De som alldeles nyss höll tyrannerna om ryggen /.../ sänder sina trupper till revolutionens undsättning", skriver Malm.
Man tar sig för pannan. Skall man tro Malm har imperialismen plötsligt bytt skepnad, samma imperialism som för bara någon månad sedan erbjöd militärt stöd till Tunisiens störtade diktator Ben Ali (Frankrike) och som i denna stund applåderar blodigt våld mot folkliga demonstrationer i Bahrain, Jemen och Saudiarabien, har i Libyen förvandlats till revolutionärt bålverk"", skriver Proletären.
Gaggbölevänstern svarar.
Samtidigt, i detta politiskt svajiga Sverige, pågår en väldig personfixering kring Juholt. Jag har hört ryktas att han är emot ett svenskt medlemsskap i Nato. Det kommer att vara synnerligen svårt, kanske omöjligt, att erbjuda den demokratiska möjligheten att rösta emot ett medlemsskap i Nato. Det är en av de frågor som redan förefaller vara avgjorda, med folkets sömndruckna bifall. Det är den viktigaste frågan nu, och min röst är säkrad om de nya socialdemokraterna lämnar Persson/Sahlin-linjen bakom sig och istället lyssnar på Tage G Petersson.

6 kommentarer:

  1. Sen skulle jag vilja uttrycka en liten förhoppning om att man fnittrar åt gaggbölevänsterns militärmarsch. Jag fick in det jönsiga ganska bra tror jag, lite luddigt naivt och sturskt på en gång är det tänkt.
    Gaggbölehögerns låt (arbetsnamn "Utmärkt!") har jag inte fått till ännu, eftersom jag vill ha glissando och inte hittat knappen för det. Den ska vara släpigt retsam, däremot har jag fått till den molande basen bra, där tog jag elbas eftersom högern vill framstå som rockig, men det är obehagliga klanger.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Ja. Bomba lugnt, det är Greider och Ohly som skrivit texten gemensamt.

    SvaraRadera
  4. Citerar du Proletären Maja, hehe.
    Det är nog en väldigt stor majoritet för ett Natointräde, seru. Jag är emot men ibland får man bara gilla läget. Tyvärr. Du kommer att bli galen på riktigt (hm) om du fortsätter såhär. Så jag lutar åt att hålla med Zamenhof och Algot och dom som rekommenderar "lite svalkande likgiltighet" som din kompis Ekelöf skrev. Man kan inte öppna en tidning utan att bli tokig om man inte väljer att glida med strömmen åtminstone nån gång ibland.
    God söndag
    Zigge

    SvaraRadera
  5. Militärmarcher gillar jag skarpt. Särskilt de som handlar om Tripoli.

    Den amerikanska flottans allra första "utlandsuppdrag" gick just till Tripoli och det var inte igår om någon tror det. Ni som har läst era historieböcker vet vilket land som var dess allierade, eller hur. Precis, det var Sverige!

    http://en.wikipedia.org/wiki/First_Barbary_War

    From the Halls of Montezuma,
    To the shores of Tripoli;
    We fight our country's battles In the air, on land, and sea;

    För att dra lite på Ostermans gamla reklamsnutt!

    Johanne Hildebrandt har en bra krönika om Libyen.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannehildebrandt/article12790534.ab

    Ser fram emot högermarchen.

    SvaraRadera
  6. Zigge: nja, ordnar sig, det är sant emellertid att det kan vara bra med mediepaus.
    Idag råkade mitt tidningsbud ge mig både DN och Svenskan, jag har bara Svenskan men fick nu se den här... "berättelsen" om Juholts småländska rötter i DN, och det kom mig att tänka på efterlysningarna efter en berättelse, jag gluttade på senaste Babel en stund också och där pratade de om hur mycket de gillar berättelser, den socialdemokratiska berättelsen, berättelsen berättelsen: det där hänger väldigt mycket ihop med det jag skrev om ett inlägg nedan - "varför finns det inga svenska författare?" Nu ska vi ha den breda berättelsen, varför breddar ingen den brett så att man känner sig trygg med att det är som det alltid har varit nu igen?
    Men jag såg också en krönika av kulturchefen där han (milt ironiskt tror jag) fäste uppmärksamheten på att Peter Englund talade om att han får Gudsupplevelser när han steker falukorv. Det lät som en typisk nusvensk berättelse, verkligen sublim och kanske med ett "dolt hot" (det brukar vara ett "dolt hot" någonstans i vardagliga svenska berättelser, särskilt i novellerna. Mycket vardagligt och nästan inget händer, men det känns att det finns en fruktansvärd gud någonstans som kan komma att få allt att rämna. Fast det kanske mest var på nittitalet.)

    Cuben: jo, Johanne Hildebrandt skrev bra och påpekade vissa krassa motiv, men det här kan -bör - diskuteras:

    "Självklart borde Gaddafi störtas och Sverige hjälpa till, men demokrati kan ha ett högt pris"

    jo, man kan förstås ha den ståndpunkten: att en svensk neutalitetspolitik är feg, inte gör sitt, att det är bättre att med krassa motiv delta i befrielsekrig , än att föra en delvis hycklande neutralitetspolitik (dolda underhandlingar med främmande makt). Jag är inte av den åsikten, jag tycker alltså inte att Sverige ska gå med i Nato. Men nästan ännu mer vill jag inte att vi bara blir med i Nato, för att svenskar har spelat för mycket dataspel och sväljer konstig nyhetsrapportering.
    I all hast, godnatt.

    SvaraRadera