Det var en gripande historia tycker jag om pojken som trillade ner i björnens ide. Och väldigt tråkigt (och onödigt verkar det också) att björnungarna blev avlivade för att björnmamman försvann sedan.
Så... Hm. Varför inte. Jag hoppas att ingen tar illa vara. Jag lägger ut min gamla Mors lilla Olle-förvrängning. Jag lyckades inte få med allt på samma notblad, så slutklämmen får komma för sig:
Hör du, jag tror att du tycker om Olle.
Det finns text till - den trycktes i den lilla lilla tidskriften Stora stora Saltet någon gång 1997.
Nalle han bet uti Olles kind
Ajaj ont har mors lilla...
Blodet det flöt under grönan lind
Hör du jag tror att du tycker om Olle
Nalle han bet uti Olles ben
Blodet det flöt över stock och sten
Hör du jag tror att du tycker om Olle
Texten är mycket lång i originalet, många verser.
En liten varning för musikaliskt känsliga människor: det är mycket snickarglädje i den här.
Iallafall så hoppas jag att pojken har återhämtat sig. Det var ju en stor, ja oerhörd händelse på det hela taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar