"Du måste stilla din vrede, Marianna": jag minns en Rwanda-dokumentär där en flicka i åttaårsåldern gick i en grön klänning bland liken och letade efter sina föräldrar och sjöng: "Gud skall i sin stora nåd befria oss", och det lär ha varit skärande ironiskt och anklagande för hennes väninna (eller var det kusin?) sa till slut: "Du måste stilla din vrede, Marianna".
Är Marcus Birro ironisk eller är han falskt sentimental i Expressenkrönikan där han drar in sitt barn i ett retoriskt movere-knep och tycks förespråka dödsstraff?
"Det skulle innebära ett nederlag för den värderingsgrund vi har i det här landet om vi började kräva en typ av rättsskipning som för mig är lika medeltida som Breiviks tal om tempelriddare", skriver Carina Rydberg och det har hon fullständigt rätt i. Birros febriga tal om djävulen är dessutom helt i linje med taskig fiktion och svulstig dataspelsretorik. Man kanske inte borde nämna Birro om det inte var så att han riskerar att ha ett inihelvete dåligt inflytande.
Jag har inte blivit ett rov för känslor, bara, för övrigt är jag fullt medveten om att liknande bestialiska saker händer på många håll med jämna mellanrum, hur ofta i viss mån beroende på graden av välstånd respektive fattigdom, varför det kan framstå som otäckare när en psykopatkille ur övre medelklass planerar ett sånt här dåd i nära tio år och genomför det med kyla, än när patriotiska rwandier hugger vilt med machete i en skala som drabbar många fler.
Otäckare, nej kanske inte - kusligare, möjligen. Det är ett politiskt dåd och fokus bör inte vara för mycket på personen och psykiatriska diagnoser. Läs gärna Copyriot om extremhögern.
Mer än så här mäktar jag inte med just nu.
Med ett tillägg: jag är inte säker på att Copyriots kategorisering är helt invändningsfri, däremot innehåller den en del för mig nya infallsvinklar.
SvaraRaderajag har redan innan jag läste detta av dej maja - tagit del av det som carina idag skriver i sin blogg 'carinas blogg' - liksom du så tycker jag som carina - och att det alltså ej är försvarbart att skriva såsom marcus birro gör i expressen - 'barmhärtighet' är ett 'fint' - för att inte säga 'gott' ord... (f ö har jag just på min blogg fört över jeremy irons plädering för att 'death penalty' aldrig är försvarbart...
SvaraRaderaMarianne: i yttrandefrihetens namn, så bör man väl ha rätt att förespråka dödsstraff antar jag - och barmhärtighet är ju ett sådant ord som också kan urvattnas eller användas fel. Personligen känner jag varken några hämndkänslor eller någon barmhärtighet mot terroristen, men både han och hans idéer bör granskas under lupp - som Carina Rydberg skriver så behövs det mer intellektualitet och analys och inte mindre. Däremot måste jag säga att jag menar att det är för enkelt att anklaga kulturkonservativa ur borgerligheten eller folkiga folkdräktsnördar rakt av, eller alla som någon gång använt uttrycket kulturmarxister på negativt vis.... på många sätt menar jag att man ska släppa megafoner och plakat, men utan att för den sakens skull "frikänna" den borgerlighet (jag uppfattar detta som borgerlighetens egen terrorist) som frambragt just denna massmördare. Ska man överhuvudtaget koppla detta till islamofobi (som existerar) eller det meningslösa begreppet "mångkultur"? Det pågår något slags pajkastning mellan "Axesshöger" och "kulturmarxister" och vice versa som förefaller mig ganska rejält meningslös. Skrivet i all hast....
SvaraRaderaDet verkar som att jag har åkt ut igen - begriper mig inte på blogger.
SvaraRaderaJo, för att anknyta till resonemanget, så menar jag att Ola Larsmos artikel i dn med hyschhysch och skam, och vakta sin tunga, är--- farlig. När han kopplar ihop språk och massmord på det sättet som han gör.
Det där funkar inte. Det kan till och med förvärra allting.
Ryck inte i min Klemperer.
SvaraRaderaSnart dyker det väl upp någon som säger: "vad i helvete snackar du om".
Det här är inte världens mest stringenta blogginlägg, jag är dödstrött.
MEN: jag har svårt för när folk (oavsett om det nu är dödsstraff de fantiserar om eller djävulen eller båda två) använder sina barn som retoriska knep i artiklar. - - "Så mitt barn, nu ska jag tala Djävulen och Dödsstraff såhär på kvällskvisten, hehe... Pappa är Goood...." Klart folk får skriva om sina barn. Det är mest när det blir sådär sliskigt eller demagogiskt.
SvaraRaderaÅk hem, Birro.
Heh. Där satt den.
Åk hem.
För övrigt uttalar sig en konstig präst i Svenska Dagbladet idag:
SvaraRadera"Jag reagerar med vantro inför hans sätt att tolka bibeln."
Klura på den, ni.
Nu får det räcka för idag.
Jo man får ju onekligen en tankeställare, hur många har inte mördats i alla krig och vi får en liten notis då och då. Inte för att jag på nåt sätt ringaktar norska tragedin, men det verkar mer acceptabelt när det är regelrätta krig - en naturlig del - så att säga.
SvaraRaderaelisabeth nilsson: nej, man ska förstås inte bagatellisera ett sjukt och snuskigt högerdåd, utfört av en person som menar att han är en soldat i en rättfärdig armé.
SvaraRaderaFör min del tror jag att man bör titta närmare på kopplingar till militant sionism. Det har stått en del märkliga saker här och var i israelisk press. Problemet är idag mediernas snaskande. De banaliserar och avtrubbar.
Men istället är det tongångar i stil med: "om någon bara hade kramat honom lite mer, han är ensam stackarn...", eller värsta klyschan av alla: "han saknar ett du".
Allt det där är desinformation, det mest skadliga av allt är faktiskt kanske inte det politiska, utan trivialiseringen av stora känslor. Det är farligt eftersom det förstör människor på djupet.
Det försvann ett par rader där, men resonemanget går väl ändock att följa.
SvaraRaderaLäste Copyriot, mycket bra vidarebefordrade det till min väninna, mycket klargörande.
SvaraRaderaI Ungern ska det införas "arbetsläger" för arbetslösa hmm...Arbeit macht frei (vårt fas3 ligger väl inte så långt efter egentligen). Det är väl job link i Ungern tror jag dom heter.