Sista

Innan Cronache di Maja inte bara tar sommarpaus utan dess första rörare slutar bevaka krigspositivismens härjningar - det vill säga slutar läsa tidningar - bara en kort rapport från en utflykt till Svenska Dagbladets ledarsida, som långtifrån är någon avvikelse från Sveriges offentliga hållning idag. 

 

"Den spektakulära ukrainska attacken mot flygbaser långt inne i Ryssland var omslagspunkten för en ny militär era. Attacken har samma betydelse som kulsprutan i det första världskriget och den tyska ”Blitzkrieg”-taktiken i början av det andra."

                    Gemensam värdegrund i det moderna kriget 

Den gemensamma svenska värdegrunden i den nya militära eran medför bejakelse av både första och andra världskriget. Dithän har det kommit, dit har det baxats under lång tid, och nåväl, barn av en annan tid, kommande eller förfluten, nu kommer inte alltid vara som nu, flykten ur tidsandan pågår hela tiden, det finns flaskpost - glöm aldrig flaskposten! Skicka egen och sök upp andras, vattna blommor, pyssla om barn, skäms inte om ni väljer bort nyheterna, man behöver inte skämmas för att man är maktlös. Unga kvinnor behöver inte skämmas för att de vill bli soft girls eller har för lite sex, skammen bör placeras hos de skamlösa, de samvetslösa.  

Ha en fin sommar, tröst för tigerhjärtan återkommer till hösten.  

 Supermakter och övriga rustar ikapp med det växande hotet. 

 Logiken i detta är klar som det välkända spadet: 

 för att inte behöva det alltmer livsfarliga, tyngande skrotet 

 måste vi ha det. 

 Kajenn (Ur Mellan Nu och nyss)

 

Netto de bartal

Väldigt övertygad republikan idag, när jag skrev knätofsinlägget 2016 inte lika. Det beror på hur historien återkommer som väpnad pastisch, symboler har också en släkthistoria och historia spelar roll -- kollat med ett halvt öga på de första delarna av Sverige och kriget, som kritiserats för att vara för välvilligt och tillrättalagt, serien är förstås inte lika skarp som Maria-Pia Boëthius Heder och samvete, men visst framgår det vilket 

-land Sverige är (jag skriver är eftersom Sveriges välstånd fortfarande tronar på det där och självgodheten kvarstår). 

Magdalena Anderssons försköning av svensk historia och hur hon tjyvkopplade krassheten till det svenska natointrädet med allt vad det innebär (många häpnade över fräckheten, ja det var på facebook leta upp den som orkar) - - - samtidigt som S härmar sd allt mer (kanske ett svar på att sd länge fört fram i sin propaganda, med hänvisning till det andra världskriget, att det är S som är nazister?) - - har inte gjort det mindre skamligt. För det har inte riktigt sjunkit in vilket satans rövhål Sverige var under kriget, parasit och förrädare på en gång. Och främlingsfientlighet och hypokondri präglar fortfarande stora delar av fiskpinnemoset.  

 

Så när kungens tal på nationaldagen cirklade runt själva flaggan, nämnde inte mycket mer än flaggan, det kan kallas flaggskåderi kanske, ville Gaggböles kung Netto de Bar inte vara sämre, men han var mer noggrann, konkret, gick till grunden av vad flaggan är för något rent definitionsmässigt. 

Skriv upp att det blev gaggböliska applåder. 

Den med vissa kännetecken 

(t.ex olika färger eller figurer) 

av bestämd betydelse försett tyg i allmänhet av rektangulär form, fäst
eller avsett att fästas
med ena kortsidan invid översta delen av en stång,
med det slag av synintryck som beror på våglängden hos de ljusstrålar som träffar ögats näthinna, närmare bestämt 

de vilka i regnbågen och i spektrum av vitt ljus ligger 

mellan grönt och violett samt 

mellan orange och grönt,
är något som i sinnena
eller i dröm 

uppfattas
av en eller flera personer 

ha en flertydig, ofta abstrakt betydelse och innebörd utöver att vara sig själv, 

och gör ense, för samman, gör eniga 

den talande själv och ytterligare en eller flera i talsituationen närvarande eller aktualiserade personer. 

Även allmännare, 

med syftning på större grupp eller kollektiv 

vilken den talande 

anser sig 

tillhöra.

Så jag slänger iväg det här inlägget, det är inget hålfotsinlägg, det är ett eko av ett knätofsinlägg. 

Knätofsen går igen

 En nytillkommen läsare som fått för sig att jag är något så ballt som en antikonformist, verkligen rock and roll, blev förvånad över att finna överdrivet förvånansvärda synvinklar här - - rått utskrattad av en av bloggens återkommande kommentatorer 

(en stammis som tidigare delgivit sin leda vid att ett visst ämne kommit att dominera bloggen de senaste åren - japp, de svenska läsarna började svikta ju mer ämnet tog över, å andra sidan strömmade många läsare till från runtom i världen). 

Inte så lätt att veta för en anonym som landar här. Bloggen är inte influencerstor. Så jag tar och tipsar om det inlägg jag skrev nationaldagen 2016:

Knätofs på eder alla 

Jag anser, tycker, är av åsikten, lutar åt och är säker på att det jag skrev har blivit besannat och bekräftat av en massa konsultkonstateranden och värdegrundsbaxningar med syftet att föra Sverige närmare krig. 

Jag har till punkt och pricka samma åsikter nu som då jag skrev knätofsinlägget - med reservation för att jag blivit mer övertygad republikan. 

Lite lättsammare: 

Det fittländska folkets underbara öden 

Säg det med egna ord - eller inte alls

Lite väl hårt kanske. Klart man har rätt att i sociala medier länka och copy pasta långa citat som slår fast hur det är.

Men jag är irriterad på ett fenomen - det rör en kontroversiell fråga, svår, allvarlig, låt oss för resonemangets skull anta att det handlar om synen på Ukrainakriget, hur stort hotet mot Europa Ryssland egentligen utgör, om upprustningen är överdimensionerad militär keynesianism eller om den är för liten, om NATO är en del av problemet eller inte:

det funkar inte att dela inlägg och länkar och sen reservera sig med att det ändå är intressant att "höra den andra sidan" utan att utveckla några egna resonemang, klargöra sin egen ståndpunkt och svara på kritiken.

Det är inte svårare än så här:

"Jag tycker", "jag tror", "det här är min övertygelse", "så här ser mina tvivel ut", "allt detta baserar jag på det här", "du kan dra åt fanders, jag kommer inte ändra mig", "du har fel din jävel". 

Ryta till eller vara nyanserad. För varför inte? Man hamnar inte i fängelse. Om så vore: om man anser det tillräckligt viktigt bör man väl ta risken att tala fritt ändå?

"Jag menar, anser, tycker och jag står för det". Det kanske låter både klent och subjektivt? Mothuggen och kritiken landar då på en själv, inte på den man gömmer sig bakom?
Om man inte kan visa att "vi är många" eller ännu bättre: hänvisa till en förment auktoritet, blir det kanske inte mer än en askflaga upp i krigets stora skorsten?

Kritik blir det ändå, självklart, särskilt om länkarna känns lite suspekta sådär. Och särskilt om visan går "nä jag har aldrig... jag bara..." 

I hafs skrivet efter en runda i sociala medier, där en del trampar ner sig i grumligheter i stället för att klart och tydligt redogöra för vad de tycker.

Måste pusta ut med en favoritlåt.

 

Det var en dansk, och en amerikansk, och så Bellman

Ursäkta en skadeglad kattkvinnogissare - 

  Övning i Luleå ställs in - USA hoppar av 

 Andra länder som skulle ha deltagit hade redan hoppat av utom Danmark, sen hoppade Danmark av och sist USA.

Skriv upp att jag inte är besviken.

 Jag vill ju inte ha några amerikanska stridsflygplan i Norrbotten. Har aldrig velat, kommer aldrig vilja. Det har ingenting med naivitet att göra. Det har alltid varit motsatsen till naivitet. 

De flesta inser idag att USA kan hoppa av det mesta när som helst. Vissa förvarnade före NATO-inträdet och DCA. Vad skygglapparna och dövörat berodde på - är en strikt odemokratisk historia. 

Man kan se detta som en förövning inför kommande avhopp, eller en tillfällig gäspning, men ingen vet hur det här kommer att utvecklas. 

Lite basic shit:

Att USA inte tackar Ukraina för att de slagit ut en massa ryska kärnvapenflyg beror främst på att USA inte underrättades i förväg. Den röda linjen svajar fram och tillbaks, alla är inte lika pigga på att dras in i ett världskrig som den svenska ivrigt hamrande förtruppen. De som menar att det här är ett stort steg på väg mot ukrainsk seger har all rätt till sin övertygelse, men av artighet borde de avstå från att tvångsansluta folk till ett "vi", "alla oss", som många - en del - åtminstone jag aldrig någonsin kommer tillhöra. 

Apropå politess: som jag fattat det anses det artigt att berätta för sina nyckelallierade vad man planerar, och Trump - som kallas "fegis" av proukrainska trupper i sociala medier - är inte ensam bland amerikanarna om att undra över vad militärbiffen Ukraina kommer ta sig för. Å andra sidan har Ukraina fått grönt ljus till attacker hur långt in i Ryssland som helst, åtminstone enligt Merz - 

 

Rundgång i kapprustningsbusinessen

 

Säger det här bara för att få det sagt - upprepning, som sagt var. 

Två löpsedlar idag uttrycker chock över att Ryssland rustar upp. Men det är förväntat eftersom NATO rustar upp. 

Den här bloggen kommer troligen ha slukats av poff-faktorn innan morgondagens barnbarnsbarn ens börjat tulta, och tänker inte försöka påverka någon som varken har facit eller målsman. Vill bara säga att alla inte blir förvånade över samma saker. 

Dagens citat

Gå inte med på det, sade Eleanor till den lilla flickan; propsa på att få din stjärnkopp; när de en gång har lurat dig att bli som alla andra så får du aldrig se din stjärnkopp mer; låt dig inte övertalas; och den lilla flickan kastade en blick på henne, log ett litet spetsfundigt, skrattgropigt, fullkomligt förstående leende och skakade envist på huvudet åt glaset. Duktig flicka, tänkte Eleanor; klok, duktig flicka.

Shirley Jackson

Håll ut, läsare

 Medan ni håller ut kan ni ju köpa mina redan utgivna. 

Har ni dem redan kan ni köpa dem igen och ge bort. 

Ni som gillar (eller ogillar men läser ändå) min blogg men fortfarande inte tjackat mina böcker borde skämmas lite lagom. Köpa köpa böcker, korta och långa, lika och olika. Den som vill kan dessutom leta upp krönikor och essäer i bl.a tidskrifterna 90-tal och Pequod och hitta likheter och skillnader. 

Kan tipsa om att jag skrivit en bit om begreppet kvalitet i tidskriften Liberal Debatt. Jag tror att den går att läsa här. Det är en kort bit, men jag får fram på ett ungefär varför jag menar att kvalitetsbegreppet bör skrotas. 

Är jag liberal? Skulle aldrig rösta på liberalerna. Men jag menar att debatten gärna kan bli mer liberal i meningen yttrandefrihetsmässigt yvig och uppriktig.  

Håll ut och var glada trots allt.