tisdag 31 mars 2020

Hunden Gewesen

Det enda jag vet om hunden Gewesen är att jag drömde om den häromnatten.
Hunden Gewesen var viktig. Jag minns inget av drömmen men jag har ett klotter. Det står Hunden Gewesen med en (för mig) ovanligt tydlig handstil. Sömnig och nyss ur drömmen framkravlad mindes jag att det handskrivna tenderar att vara mer svårläsligt än det maskinskrivna, så jag tvingade handen att bemästra sig. Det är stora ordentliga bokstäver. Sen somnade jag om.Det är lite sorgligt att jag glömt drömmen eftersom jag har för mig att Hunden Gewesen var snäll, och nästan osynlig (lite som en avlång såpbubbla i ett mörkt rum).
Gewesen betyder funnits på tyska och det skulle kunna tyda på att det handlar om min barndoms hund. Hund som funnits. Enklaste tolkningen. Fast jag tror inte att det var nåt självbiografiskt.Nej, Hunden Gewesen, som jag troligen aldrig kommer att möta igen, var viktig på ett annat sätt. Den spelade en viktig roll.
* * *
Det kan vara dags för bloggpaus snart, jag måste grubbla på framtiden. Speja, så att säga.





måndag 30 mars 2020

Rännilarna



Symptom jag inte känner igen från andra influensor/förkylningar:

Hettande kinder utan feber

Plötsliga rysningar som känns som om de kom "utifrån". Som att bli översköljd av något.

Ont i lungorna

Underlighetskänsla.

(Rännilarna dök upp ungefär en vecka innan jag fick övriga symptom).

Alla symptom har givit vika nu men jag känner mig inte helt säker på att inte vara smittbärare eller på att infektionen inte blossar upp igen, så jag är försiktig.

Unnar mig dock hostfria långpromenader i solen, håller avståndet. Ärligt talat, jag skulle dö om jag inte fick promenera.

söndag 29 mars 2020

Rivus

Det första jag märkte av covid var en snabb rysning. Det kändes inte som någon annan frossa eller andra rysningar. Mer som om någonting kilade nerför ryggraden. Eller krusningar på en vattenyta. Det var flera dagar innan jag fick fler och mer märkbara symptom. Blixtsnabbt.
Jag ryckte till. Vad var det där?
Sen har jag kommit att kalla det rännilar. Jag fick några till såna.

Ett anagram till virus är rivus.
https://en.wiktionary.org/wiki/rivus#Latin


(Nej, det är inte ett tecken. 
En bråkdel av en sekund kändes det som ett tecken. Aha! Hon som sitter i karantän i Midsommarkransen och har det långtråkigt kallade sina konstiga rysningar rännilar, och se där, ett anagram till virus är rivus och det kan betyda rännil.
Aha!)



fredag 27 mars 2020

Se upp med mellanmjölksretoriken



Jag fick en släng av chauvinism när jag såg Folkhälsomyndighetens presskonferens häromdan. Jag tänkte: det här är Sverige som jag vill ha det. Den nedtonade stilen, hellre tråkig än yvig. En del vill ha en mer auktoritär ledarstil, bombasmer, hårdhandskar, mer övervakning, strikt klädsel, kanske allra helst militäruniform, det ska vara yvigt, högröstat, klatschiga bilder, snabba ryck. Men jag tycker om den lugna sakligheten. Ja ungefär som Löfven och Tegnell. Deras framträdanden har varit sympatiska, stillsamma, vardagliga. Jag tycker inte om det affekterade. Nej, det ska vara informativt och mänskligt och inte alarmistiskt eller demagogiskt. 
Ja, och sen läste jag en kolumn om stoltheten i att vara svensk i coronatider. Folkhälsomyndighetens åtgärder bygger på demokrati, frivillighet och tillit, mellanmjölken nämndes, och jag instämde helhjärtat med det mesta. Det kändes tryggt.  
Men det finns risker med resonemanget. Den kritiska kan plötsligt stämplas som osvensk eller inte tillräckligt tillitsfull. Att inte lita på myndigheterna kan då tolkas som en fientlighet som inte hör hemma här.Chauvinism bygger alltid på vi och dom. Svenskheten är demokratisk och det demokratiska är svenskt.Allt det här om att vi är landet lagom, vi är mellanmjölk, vi har ovanligt hög tillit till varandra.... det är självbilder och inte nödvändigtvis hela sanningen. En självbild är som bekant gärna smickrande. Och tillit kan i vissa fall vara en eufemism för lydnad.Tvungen att tvivla. Trots att det känns ombonat att tänka: ja'a, det här är verkligen svenskt, det här gillar jag. Och trots att jag misstror kolportörer av panik.Jag vet inte om Folkhälsomyndigheten gör rätt eller fel. Men jag tror att argumenten för eller emot bör klara sig utan den påbjudande metaforen svensk. För annars blir det plötsligt osvenskt att vara kritisk, och den typen av tillmälen vet man vart de kan leda.


                                                    * * *


tisdag 24 mars 2020

Något jag vill klaga på

... är bristen på immuntester. Det kanske inte är möjligt att skaffa fram stora mängder kit i ett nafs, fullt begripligt. Man vill väl heller inte ha en anstormning av människor på vårdcentraler och läkarmottagningar som trängs för att kunna testa sig. Såsom det troligtvis skulle bli.
Men ändå.
I första hand är det vårdpersonal som borde kunna testa sig, vilket alla inte kan göra idag som jag fattat det.
Nog vore det bra dessutom, om alla som tror sig ha haft det, kunde få besked. Det finns insatser att göra för den som blivit immun.
Ta hand om eder och varandra.

söndag 22 mars 2020

Apropå skidresor och corona (Boccaccio kommer ev. in på ett hörn också, det visar sig medan jag skriver)

Aldrig varit på någon skidresa men är det inte ganska vanligt att folk utsätter sina kroppar och immunsystem för hårda påfrestningar där?Det lär vara så att en hel del relativt unga hamnat på intensiven pga corona, och många av dem har varit på skidresa. Utan att moralisera nu: mina fördomar om skidresor säger mig att folk som kanske inte är helt vältränade åker skidor för fullt och sen, i stället för att återhämta sig, krökar de en bit in på nattimmarna. Sen ställer de sig i skidbacken igen. Jag tror inte att skidåkare röker, det låter som en orimlighet, men krökar gör de nog. Kanske går och blir kalla också, i vissa fall inte äter ordentligt eller nyttigt och kanske inte ens sover ut på natten?Jag har inte läst tidningen idag så detta är en öppen fråga. Och nej avsikten är inte att moralisera. Men kan det finnas en förklaring till att en del yngre utan kända underliggande sjukdomar blir så svårt sjuka att de måste vårdas på intensiven?
I så fall är det dags för en folkhälsokampanj. Krossa alkoholen och cigaretterna.
Jo Boccaccio skriver i början av Decameron något om 2 diametralt skilda reaktioner på böldpesten (efter en lång ursäkt till kvinnliga läsare att han utsätter dem för så fasansfulla beskrivningar av den pest som då dragit förbi). Den ena var askes, folk levde extremt asketiskt. Den andra frosseri, fylleri, svineri. Alla dog lika mycket.
Det blev alltså ingen slutknorr. PS: Jo visst fan är avsikten att moralisera.

En söndag träder i marsljuset fram


I går sved lungorna lite och det hettade i kinderna. Idag måste jag anstränga mig för att på min höjd erfara lite snuva och småstick i lungorna.

Det är så lindrigt att det borde stavas Snufva och Hypcondrie.

Lärt mig ett nytt ord:
Vederfående.

lördag 21 mars 2020

Kanske inte så hjärtlös som jag verkar

Tänker ibland att det kan behövas en läsanvisning till den här bloggen - den är klart omysig ibland.
Medan den ibland är övervägande mysig.
Det får räcka som programförklaring.


Det här är en favoritlåt som blivit aktuell på ett nytt sätt.

Ny himmel och ny jord



Jag tycker om namnet på den här lilla kristna sekten.
Byt ut allt!
Inget duger! Bort med rubbet!

Nu är den särskilt drabbad av corona sägs det. Jag känner för den. Ser för mig förböner och panik.


***

Rekommenderar EarthSky Community.
Ägnar sig åt det befintliga.




torsdag 19 mars 2020

Tack för födelsedagspresenten, den var originell



Nu är jag i karantän och jag kommer (som väldigt många andra) ha det ganska tråkigt ett tag framöver.
Jag har fått coronainfluensan. Jag har ju inte testat mig men känner mig säker: det är den. Märkte det i går kväll, på självaste födelsedagen. Symptomen är milda. Rysningar, lite muskelvärk, ibland har jag en klump i halsen, lite hes, då och då gör det lite ont i lungorna (hm, jag var rökare en gång i tiden), har nyst några gånger, frågat mig själv om jag är inbillningssjuk efter att ha läst så mycket om corona men nej, det här är den. Känns inte som andra förkylningar eller influensor utan annorlunda på ett diffust men ändå markant vis. En mysko känsla i kroppen. Om möjligt tänker jag testa mig sen. Nu är jag glad att jag hann städa, tvätta och hamstra innan jag blev sjuk. Kom över ett parti toapapper. Jag tänker självklart respektera karantänen. Det känns bra om jag på sikt kan bidra till ”folkimmunitet”. Många har den nu eller har redan haft den, och de flesta kommer att få den. Det verkar finnas ett samband mellan rökning och allvarligare insjuknande i coronainfluensan. Studier från Kina och Italien tyder på det. Rökning, hög ålder, underliggande sjukdomar. Jag tillhör ingen av de riskgrupperna idag så jag oroar mig inte för egen del. Som frilans får jag ingen sjukpeng, men jag har en buffert.Det oroväckande är alla andra effekter. Och de kommer ju att bli ödesdigra om inte samhället tillåts komma igång igen snart. Ska världsekonomin få kapsejsa och jordens medborgare tvingas vänja sig vid drastiska, auktoritära åtgärder som mötesförbud, husarrest och stängda gränser, för att gamla människors lungor, och i synnerhet gamla rökares lungor, har svårare att klara av luftvägsinfektioner? Förlåt om frågan väcker anstöt. Jag älskar gamla. Jag menar att det borde vara en mänsklig rättighet att leva till 150 år. Men där är vi inte än, och så länge folk uppnår ungefär den medellivslängd som gäller idag innan de tacklar av, pga ett virus eller något annat, är det galet att utlysa undantagstillstånd. De ekonomiska konsekvenserna kommer att slå hårdast mot dem som har det sämst. De politiska effekterna är svåra att sia om. Vad händer med människors psyken om de vänjer sig vid att gränserna kan stängas och mötesförbud införas över en natt? Och det på grund av en åkomma som få skulle stanna hemma för i normala fall, utan att känna sig rätt pjåskiga. Bygg ut intensivvårdsavdelningarna permanent, låt gamla och sjuka vara i karantän, beskatta gärna tobaksbranschen hårdare, men stoppa samhällskollapsen och släpp folk fria. Jo, jag förstår att det gäller att spridningen inte blir för snabb. Det skulle vården inte klara av. Och redan nu är de som sliter inom vård och omsorg underbetalda, slutkörda, utnyttjade och inte tillräckligt uppskattade. Det här är inget alarmistiskt gnäll, det är så. Däremot misstror jag dem som dundrar på om att man ska ta i med hårdhandskarna mot viruset och stänga ner allt. Som tur är verkar det vara många som inser - eller anser - att det inte går att stoppa viruset på det sättet. Det enda som händer är att börser kraschar och folk blir arbetslösa - utan att viruset för den sakens skull försvinner.Om det ska komma nånting gott ur det här till slut, och inte bara misär och repression, så måste det till en omprioritering av resurser.
Mer än så orkar jag inte tänka ut eller tycka till just nu. Nu ska jag spela Plants vs Zombies.

onsdag 18 mars 2020

Här var det lyxkryss




Lodrätt 1. Det sägs ju att även solen har sina fläckar. Men vad kallas solens själva gloria när den har blivit en giftig metafor via guilt by association?
Lodrätt 2. Här var det full rulle!
Vågrätt 1. Tyvärr inte bara för jyckar.
Vågrätt 2. En av flera saker man inte bör göra rakt ut i luften. Inte bara nu alltså utan aldrig.


Eftersom definitionerna är lite långa skriver jag dem i bildtexten och inte på teckningen av krysset.
Jag tycker att två vågrätt och två lodrätt räcker. 

måndag 16 mars 2020

Saker jag bara sett i Neapel 1

En kvinna slänger en soppåse från balkongen mot containern på gatan, missar, går nonchalant in igen.

söndag 15 mars 2020

Plinius skalle inte samma som Yorricks

EU försöker rädda Pompeji genom att gräva ut det outgrävda.
Mänskligheten i ett nördskal.
Besserwisser i Gaggböle hittar en hel del fel i artikeln, men nöjer sig med att klaga på detta här:
Ett av de gamla fynden från Pompeji är en skalle som tros ha tillhört en av Romarrikets främste naturfilosofer och författare: Plinius den äldre. 
-Plinius den äldre dog inte i Pompeji utan i Castellamare di Stabia.
-Det är inte Plinius skalle. (OK den protesten får utrymme även i artikeln).
-Jaget är inte herre i sitt eget hus. Det bortträngdas återkomst är ingen garanti för samhällets bestånd.
-Skönt för Pompeji med minskad turism i coronatider. Då kanske man ska låta hela stan vila och själv få bestämma om den vill dra sin sista suck eller ej. Vänta med att gräva.

*

Fortfarande gripande att det här var Bowies sista budskap till världen.
Fast jag tror att när det är dags att ta farväl av denna jämmerdal, så vill man nog måla upp världen i dystra färger för att det inte ska kännas så tråkigt att lämna den bakom sig. Utan kanske som en lättnad.


fredag 13 mars 2020

Dagens citat

Älska och gör vad du vill. 
                  Augustinus

Säg mig vad du hamstrar...

Toapappret slut i min matvaruaffär.
Det löser sig, sa kärringen som sket i badkaret.

Jag träffade en kvinna i affären, hon vände sig till mig och skakade på huvudet. Hon tänkte likadant som jag: det här är masshysteri. Fullt friska och relativt unga människor reagerar som om det handlade om böldpest.
Kvinnan berättade att hon sett en kvinna komma med en van och lassa in balar med toapapper.

Dödsångest kan man inte moralisera över. Men i nuläget misstror jag domedagsstämningen i medierna. Danmark planerar att sätta upp väpnade styrkor vid gränsen.
Alltihop är väldigt sorgligt. Och frågan är om det är så alldeles rationellt.


Anden i kalasbyxor på buttra äventyr


Jag gillar raka puckar och har svårare för passiv aggressivitet än för skäll och kritik. Låt oss kalla det tigrighet kontra myggighet (all due credits to Vilhelm Ekelund).
Jämför att bli utskälld med att bli ignorerad.
Du har fel, du har inget hyfs, du borde kamma dig, jag hävdar att du är något av en rövhatt, jag måste säga ifrån på skarpen, vi har helt olika värdegrund, fy fan vilken jobbig typ du är, jag kommer minsann ihåg vad du skrev en gång och det kan jag inte förlåta, stick, far dit pepparn växer.

Alltså det kan ju vara hur jobbigt som helst att få höra sånt där. Men att vara en icke-person? Är inte det obehagligare?
Därför är det stundom en rysare för mig att diskutera på facebook.
Tänk en tråd där alla får utförliga svar och lajks utom du själv.
Slutsatsen är enkel - jag är inte välkommen här - härledningen är vanskligare: hur har jag förbrutit mig mot vilka osynliga regler? Är det gaslighting eller vad är det frågan om?

Det är lite som att nödgas svara på frågan "har du slutat att slå din fru?" - men utan att frågan ens blir uttalad.

Så kan man tjura och tänka: well well. I värsta fall ägna sig åt hybris: gissa om Strindberg hade blivit osynliggjord på nätet, om han nu inte hade krasch bom pangat, stångat pannan blodig mot en diffus vägg och blivit blockad till höger och vänster.

Självberöm och självömkan är som fyrtornet och släpvagnen.
Hybris är fyrtornet, förkrosselsen är släpvagnen.

Men det är i alla fall fredag. Förra fredagen var jag på restaurang.

Det här är en kul låt från 1976.

Dr. Buzzard's Original Savannah Band med Cherchez la Femme.




Handen på hjärtat

Dags för upprättelse åt dem som inte gillar att skaka hand.
Att lägga handen på hjärtat är en ädel gest, diskret innerlig, vittnar om integritet.
Hyfs och hygien i ett nötskal.

Passa på och skrota seden att skaka hand. Den lär bygga på misstänksamhet (handskakarna skulle bevisa att de inte hade något dolt vapen, åtminstone inte i högra handen). För damer lyfte man på hatten eller bugade sig, känns lite too much i våra dagar. Men handen på hjärtat är fint.

onsdag 11 mars 2020

Kontrollfreaksamhälle eller laissez-faire?

Vad händer efter panikåtgärderna? Efter det att man har pressat fram "handlingskraft"?
Det kommer att dyka upp virus som är mycket farligare, smittsammare och dödligare än corona i framtiden och det kommer inte vara möjligt att stänga gränser, förbjuda stora folksamlingar och tillfälligt slopa karensdagen varje gång.
Vilken typ av generalrepetition år det här egentligen?
Hur kommer samhällskostnaderna för de här drastiska åtgärderna att betalas?

Nej jag är ingen virolog, men jag tycker att det här är helgalet.
Nu vill jag se långsiktig planering inför ekorrinfluensan och känguruinfluensan.

Klart slut för tillfället.




Xerxes och tigern

Kisse varit borta i ett år nu... Kisse som var så gyllenbusig.






Jag tuggade tuggummi när jag spelade in den här videon och det hörs som ett ohyfsat smaskande i bakgrunden, därför valde jag den här glada trudelutten bland YouTubes gratisbakgrundsmusik. 

tisdag 10 mars 2020

Svininfluensan lyckligen i backspegeln

Tillägnas alla som går in för att motverka influensan med diverse knep och knåp, medvetna om att det kan finnas inslag av massmedial uppblåsning och kollektiv tvångsneuros, men som ändå lutar åt att det kan vara bra att torka av ett och annat handtag

Jag tog ut svängarna med nojan under svininfluensan.
Medveten om hur urbota löjligt det var, tvättade jag husets ledstänger och handtag med klorin....
(Bloggens nördigaste eller mest nytillkomna läsare kan gärna dyka ner i länken ovan).

Men på den tiden, 2009, var det ändå inte riktigt lika många konspirationsteorier i svang. Misstron mot myndigheterna var inte lika stor. Och kraven på drastiska åtgärder hade inte lika stora framgångar:

Igår sattes ett helt land i karantän. Hela Italien stängdes.
Inget sånt ägde rum under svininfluensan, så:
vad är skillnaden mellan flunsorna - är det en virolog, en sociolog, en politisk historiker, mediekritiker eller mentalitetsforskare som har det mest relevanta svaret på den frågan?

Är det motiverat och är det värt det?
 Om viruset inte är tillräckligt allvarligt för att motivera de här extrema åtgärderna, är väl risken att det sker en avtrubbning. Att folk gör uppror mot auktoriteterna genom att sprida skräck medvetet, eller bryter mot karantänlagarna på ett slyngelaktigt sätt för att sprida så mycket bakterier och virus som möjligt.

Eller att mindre nogräknade läkare skriver ut antibiotika till var och en som kräver det.
(Jag vet att antibiotika inte tar skruv på virus, jag talar om irrationella åtgärder nu).


Att stänga Italien är en omtänksam handling, altruistisk eftersom det handlar om att skydda omvärlden från italienare, oavsett om de är smittade eller ej - om det nu inte är ett svepskäl för något annat, typ stopp för flyktingmottagning eller import av franskt vin.

* * *

Min konspirationsteori går ut på detta:
Coronapaniken är ett sätt att förstärka nyliberalismen.
Oj hur skulle det kunna hänga ihop...?

Vad är det som corona används till rent politiskt?
Tja, en del vill passa på och avskaffa flygskatten.
Och andra - det här är på vissa sätt ännu allvarligare - resonerar så här:

Ett av förslagen är att skynda på genomförandet av det som kallas korttidsarbete 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mycket-star-pa-spel-for-lofven


Coronaviruset är inte som pesten. Det är inte särskilt dödligt. Man kunde ta det med ro. Skydda de svagaste lite extra men inte göra så mycket mer än så.
Men det går att använda politiskt.
Bland annat till att försämra villkoren för folk som jobbar inom vård och omsorg.
Och samtidigt för alla patienter och deras anhöriga.
I stället för att satsa på vård och omsorg, anställningar med grundtrygghet, patientsäkerhet och trygghet för de anhöriga - ska man passa på att genomföra mer prekariat, mer utbytbarhet, mer stress, mer utbrändhet, och sänkta löner.

Corona är ingenting annat än en politisk manipulation av gigantiska proportioner.




söndag 8 mars 2020

8 mars 1978



Vi har som jag nämnt börjat med sexualkunskap i skolan. Det var lite pinsamt och genant i början, men det mesta av det är över. Magistern sa att man måste tänka på följderna, så att man inte går och har ett barn när man är 15. Jag vill ha barn, men jag ska gifta mig rätt sent tror jag. Fast om man blir verkligen allvarligt kär och känner att man vill leva ihop med någon, så är det klart att man inte ska vara för noga med när man gifter sig. 
       8 mars 1978



Apropå stängningen av Lombardiet *



Rekommenderar en artikel i senaste London Review of Books:
Inclined to Putrefaction, av Erin Maglaque. Den handlar om pesten vid början av 1630-talet och är en recension av en bok som kom förra året, Florence under siege: Surviving plague in an early modern city, av John Henderson.

Pesten kom till Italien med tyska handelsresande och härjade värst i norra Italien. Florens tog till med drastiska åtgärder; de flesta invånare sattes i karantän, mer eller mindre husarrest för alla, smittade eller ej. Kontaktförbud. Och folk hade det tråkigt.
Citat ur rättegångsprotokoll - förhör med folk som åtalats för att ha brutit mot karantänlagarna. Fina anekdoter. Målande. Scener ur vardagslivet. Uttråkade ungdomar kan inte låta bli att ordna fest och dansa, blir påkomna och deras föräldrar åker i fängelse.

Monna Betta d'Antonio var isolerad från sin son, hon stannade på övervåningen och han på undervåningen. Men sonens byxor behövde lagas, så:

This morning I had let down a basket out of my upstairs window, because my son had asked me to mend a pair of trousers, so I let down the basket so that he could put them inside for me, since he was locked up an quarantined in the rooms beneeth mine. Then a gentleman of the Sanità arrived and saw the basket and made me go to prison.

12 procent av Florens invånare dog i pesten. Att jämföra med 33 procent i Venedig, 46 i Milano och 61 procent i Verona.

* * *

Men att stänga hela Lombardiet, idag, anno 2020? Är corona ens en bråkdel så farlig som pesten?
Jag säger som Sokrates och Manuel i Fawlty Towers: I know nothing.
Det kanske är bra. Milano ligger i Lombardiet, så det lär få effekter på världsekonomin. Vilket fäster uppmärksamheten på hur bräckligt hela systemet är. En nysning, så blir det kanske börskrasch.
Vad man nu ska göra av den informationen.

Monna Betta d'Antonio kan vara värd en eloge den 8 mars (fängelse för att ha velat lappa sin sons byxor är väldigt, väldigt repressivt).

Korgar eller hinkar som hissas ner från fönster eller balkonger används inte så ofta i Sverige tror jag.
Men på annat håll är de fortfarande i bruk. Jag har sett det med egna ögon i Neapel.
Jag har även bott i ett hus från 1200-talet en gång.
Lägenheten var konstruerad i platåer. Eftersom det brukade vara höns och getter i köket var det en hög avsats till sovrummet. En smal trappa ledde upp till ytterligare ett rum. Det var grymt att bo i ett hus från 1200-talet.

                                                                         * * *


ej pesten men väl coronaviruset lär härstamma från fladdermöss





Tillägg:

I skrivande stund (10/3) har hela Italien satts i karantän.

Folkets röst, typ


Dela och lajka
flejma och trolla
Kolla in bilden och
på sin höjd scrolla
igenom pamfletten
Den smältes lätt, den!
Lajka och dela
utan att vela
Väck gärna galla
-Jag talar för alla!
Fräckast vinner
Sorgsnast försvinner.



torsdag 5 mars 2020

Nyhetsvärderingen suger fladdermusballe

DN, som annars brukar lansera sig som de borgerliga hygglonas högborg, den autentiska värdegrundsbunkern, den bastion varur den sista strimman av upplysning och humanism emanerar, har som toppnyhet idag att Prinsessan Estelles skola stängs.
(P.g.a ett virus som inte släckt ett enda liv i Sverige och inte särskilt många i den riktiga världen heller).
Det går inte att göra kråkvinkelsatir av såna här överlöjligheter. Men jag förbannar den bekvämlighet som tilltagit med åren och gör att det känns lite för sent att sticka härifrån för gott.

onsdag 4 mars 2020

Den felande planeten

Pappa hade inte så bra minne de sista åren och hörseln var det lite si och så med. Han brukade alltid fråga mig om jag hade någon ny bok på gång. När jag svarade att jadå, det hade jag, frågade han efter titeln.
-Den skenande planeten.
-Den felande planeten, var det ja. Det minns jag ju. Vilken planet är det som saknas?
-Nej, den skenande planeten.
-Den felande planeten, nickade pappa.
- Skenande.
- Skenande? Vilken planet är det som skenar?
-Det är jorden.

Våren innan han dog, jag tror det var den sista gången han frågade efter titeln, förekom han svaret med en gissning.
-Hemlängtan?
 Kanske mindes han att romanen handlar om en utomjording, och kanske var det "ET" som föresvävade honom. Det vet jag ju inte. Vet bara att jag tyckte att det var ganska fantastiskt att han hux flux föreslog Hemlängtan som titel.

Men sen blev det en väldigt varm sommar.
Det var sommaren 2018 med de vilda bränderna.
Pappa blev mycket sämre, och jag hann aldrig visa honom den färdiga boken.
Om han hade hållit ut några veckor till, så hade den hunnit komma från tryckeriet.
Den felande planeten.

Dagens citat


Jag har spillt ord och dyrbar tid i onödan för det första av ren artighet och för det andra av slughet, men nu jag har i alla fall förvarnat, förresten är jag rentav glad att min roman av egen fri vilja sönderfaller i två berättelser "med bibehållen enhetlighet för verket i dess helhet", som man brukar säga.
För efter att ha läst den första berättelsen kan ju läsaren själv bestämma sig för om det är mödan värt att ta itu med den andra. Men det är klart att ingen har någon skyldighet i något avseende, man kan ju slänga bokjäveln i väggen redan efter två sidor för att sedan aldrig öppna den igen men det finns ju läsare som är så finkänsliga att de absolut vill läsa ut en bok för att inte brista i objektiv bedömning, detta gäller till exempel alla ryska kritiker.

Fjodor Dostojevski, inledning till Bröderna Karamazov 
(det blev några små ändringar under inläsningen, det kan visst bli så när man använder den mystiska tekniken "förvandla tal till text").


tisdag 3 mars 2020

Wow, sovramagnificentissimo, questo blog!

Numera elvaåring, pigg och vaken. Blicken skärpt, sällan överskärpt.
En unik läsupplevelse och ett filosofiskt allkonstverk med allvar och knas och jag hoppas vid Midsommarkransens larer och penater att den sparas ner nånstans och aldrig faller offer för pofffaktorn.


En bild säger mer än tusen mord

Bilden på moderatledaren som människojägare
Den kommer sjunka in i folks bakhuvuden, som en Benitofiering.