söndag 23 oktober 2016

Ett hugskott


Det misstag som gammaldags kommunister begår, exempelvis Linderborg och Myrdal, är att de utgår ifrån att det finns en folkets röst. Det gäller bara att identifiera denna "folkets röst", som ingalunda behöver utgöra någon majoritet, men som ändå (av opreciserad anledning) anses vara den riktiga rösten, den som intelligentian bör lyssna till. Tankegången återfinns även på liberalt håll - den skymtar inom journalistiken som mardrömmen om en växande pöbel, den återkommer inom antirasismen, som övertygelsen att man måste skrika och bullra och överrösta för att skydda folket från att visa sin rätta natur. 
Det finns ingen vox populi utan bara voce populi och vilken av dessa röster är den sanna?
 skriver Victor Klemperer i LTI.
 Se det går inte att säga. Framförallt kan inga opinionsbildare slå fast vilken procent av opinionsundersökningarna, eller vilka sfärer på Internet, som motsvarar folkets röst.





68 kommentarer:

  1. Den här synen på folket som en hotfull massa motsvaras ju av talet om flyktingar i "volymer".
    (Det är en viss skillnad mellan att säga "hur många flyktingar Sverige klarar av att ta emot på kort tid" och "vi måste diskutera volymer".
    Volymer om människor? det fråntar dem individualitet, man säger volym om materia, vätskor,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det här är ju självklarheter.... eller borde vara det i alla fall.

      Radera
  2. Jag är lite trött på Myrdal, men min känsla är att hans
    livsluft är bråket/debatten/käbblet och då kan han göra
    så där för att själv kunna inta en position där i stort
    sett ingen håller med honom. Glöm inte heller att man
    kan vara en liten smula senil vid den åldern ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är hans grej. Jag tror i och för sig också att det kan bottna i en helt uppriktig vrede mot mainstreammedia, kanske särskilt den fullständigt vrickade proamerikanismen. Det där förstår jag. Proamerikanismen förutsätter en långt gången om än omedveten rasism, de skulle aldrig applådera en sådan destruktiv krigföring annars. Det är ju samma typer som ville att USA skulle vinna Vietnamkriget, som rycker i trådarna runtom på de flesta ledarredaktionerna.
      Jag tror att det är något annat jag far efter i det här inlägget, och det är attityden till "massan", "folket". Förhållandet mellan "intelligentian" och "massan". Något åt det hållet.

      Radera
    2. Myrdal hyllas nu på oväntade håll som "antikonformist", så kan det gå... Men i ett eller annat spekulativt ögonblick har jag funderat på vilken typ av intellektuell Myrdal skulle vara, om någon av de diktaturer han avståndshyllar inträffat här? Hade han blivit hovpoet, eller rentav dissident? Jag tycker inte att svaret känns helt självklart, trots att hans blindhet för Pol Pots folkmord är saftigt chockerande så går det nog inte att säga hur han (eller någon annan) skulle agera i en sådan situation. Leva i ett stort fint hus någonstans med skygglappar på? Tystna helt? Eller tvärtom börja konstra, och gå en ond bråd död till mötes? Sådana här saker handlar delvis om "fysiskt mod", närheten till tortyr och död (ens egen, ens barns osv) förändrar spelplanen totalt, så att säga.
      Klemperer, som jag tycker är värd att lyssna till, skriver att tiden är ute för heroism. Han lyfter fram vardagshjältarna, de som gjorde små saker. Framåt slutet av LTI.

      Radera
    3. Jag tror som sagt att det för JAN MYRDAL har ett
      egenvärde att stå ensam i en diskussion, att vara
      den ende som intar en "omöjlig" åsikt. Så den här
      debatten utgör inget undantag.

      För det är väl t ex bara han (av kända offentliga
      personer) som försvarar Pol Pot, som ju stöddes av
      KINA, Jan Myrdals favoritland. Vi andra nöjer oss
      med att köpa billiga varor därifrån utan att tänka
      så värst mycket på det ...

      Radera
    4. Ja, det där sammanfattar saken bra.
      Det är helt säkert att det är moraliskt värre att försvara en regim, än att tanklöst dra fördelar av den på olika sätt (köpa billiga varor, t.ex).

      Det jag menade var mest att ord och handling bör betraktas för sig, det cirkulerar en del missförstånd av Klemperer tex, någon läser baksidestexten till LTI några gånger och använder dem på ett förenklat sätt.

      "Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå." Det här har jag sett citerat många gånger. Det är baksidestexten.
      Lösryckt ur boken och egentligen inte särskilt representativ för den.

      Radera
    5. Det är INTE helt säkert, skulle det stå
      :D

      Radera
    6. Lösryckt ur boken och egentligen inte särskilt representativ för den.

      Sorry to interfere: un peu, quand-même. K. parle beaucoup des mots comme s'ils avaient une force propre, des non-nazis qui se servent inconsciemment des mots nazis, des nazis qui ont infecté le langage, "la langue ne ment pas" etc. C'est un de ces thèmes, et aussi - à mon avis - un excès de simplification de sa part (même si c'est la beauté du livre, je ne le conteste pas). Car ce n'est pas vrai que seuls les mots comptent. Et les mots nazis ne surgissent pas par hasard, ils trouvent un terrain favorable. Les mots existaient avant les nazis, je crois.

      Radera
    7. Oui, tu as complètement raison et je ångrade mig i princip när jag skrivit kommentaren: det där är en brist hos Klemperer. Och inte minst i Sverige har det förenklats ytterligare. Vet inte hur många gånger jag sett det där citerat eller anspelat på i svensk debatt. Och det handlar då om varning för ord. På ett sätt som är tveksamt.

      MEN Klemperer visar OCKSÅ hur mycket nazisternas språk liknar romantikens språk, amerikanskt reklamspråk, och en del annat - det nazistiska språket var ett fruktansvärt fult mischmasch och plockat ur olika traditioner melm medvetet (enligt Klemperer). Jag tycker att det ofta påminner om ett slags hurtig framgångsmekanisk borgerlighet i Sverige. Uppleeeevelse! Dynaaaamiskt! Vitaliseeeerande!
      Om folk bara läser baksidestexten och tror att nazisternas språk enbart bestod av hatretorik - det gjorde givetvis också men invävt i en marknadsromantisk falsk folkloregegga.

      Radera
    8. med mera. Det jag menar är att i svensk debatt har klemperers språksyn blivit ännu mer överdriven.

      Radera
    9. Sur le dernier point je n'était pas au courant. On a parlé beaucoup de Klemperer en Suède? Dans "mes" pays il est assez peu connu, je l'ai découvert par hasard, dans les librairies, et j'ai été surpris quand j'ai vu que tu en parlais aussi.

      Radera
    10. Oui, on a parlé pas mal de Klemperer en Suède depuis que j'ai recensé LTI dans Aftonbladet. quand ce livre a été traduit en suédois. Haha. Je crois que c'est moi qui ai introduit Klemperer pour un public un peu plus large, mais ca m'énerve de voir juste cette citation (arsénique bla bla bla) répétée dans les pages éditoriales, culturelles etc.

      Radera
    11. Om detta vill jag vittna - son journal, qui dans un sens est plus bouleversant puisqu'elle n'est pas tillrättalagd i efterhand - fanns på svenska tidigare.

      Radera
    12. Oui, je connais aussi le journal. C'est vrai que c'est plus bouleversant, et c'est très important comme témoignage. Ce qu'il écrit sur la langue est aussi important parce qu'il l'a écrit "en prise directe", bien avant les études sur le totalitarisme, Hannah Arendt etc. Mais je vois mal ...l'intérêt de le citer sur les pages culturelles suédoises. C'est à propos de quoi? De la Néolangue de Socialstyrelsen, la matsituation etc. ? :)

      Radera
    13. oui, c'est mon impression. C'est devenu un lieu commun. En général c'est à propos de sverigedemokraterna, où bien les discours xenophobes sur l'internet, et j'ai l'impression qu'il y a une espece de idiotie (oops sorry), je veux dire qu'il y a cette tendance de répéter les phrases machinalement - comme "Torgny Segerstedt" - dans une manière un peu autoritaire. Les grands efforts pour purifier l'internet, ou d'interdire certains forum/nätblaskor.
      Alors, c'est un peu la même tendence: quand on demand aux gens de signer un upprop - et c'est assez claire qu'on se fiche s'ils ont lu l'upprop.
      Laissez l'antirasisme aux individualistes!
      Scherzo, men jag tror att det är för mycket fokus på folk som är grova i käften. Matsituationsrasismen och nyspråksrasismen och glastaksrasismen glöms bort då. Det är verkligen otroligt lätt för Wiman att leka Segerstedt i en TV-soffa - men varför är hans kultursida så homogen?

      Radera
    14. Att hänvisa till Torgny Segerstedt som en auktoritet. Vem får mer integritet eller motståndskraft - eller för den delen kritiskt tänkande, antitotalitarism - av att följa efter Segerstedt som en rad små ankungar?

      (Sorry,Ank-Käthe)

      Radera
    15. Jag tror att Klemperer skriver att de första som svek honom var andra akademiker. Kan inte svära på det, men har för mig det. Har också för mig att han skriver om ett möte senare med någon som suttit kvar hela tiden, under hela naziperioden, och som säger något skevt och konstigt när de möts efteråt.

      Radera
    16. "Många" kan aldrig vara ett argument, när det handlar om respekt för det avvikande. "Vi är fler än er!". krav på respekt för minoriteter gör nog bäst i att INTE använda många som ett argument.

      Radera
    17. Samtidigt som sådana här avslöjanden är väldigt, väldigt viktiga:

      http://aktuelltfokus.se/sd-toppens-konto-pa-flashback-sieg-heil/

      Det är tänkbart att jag säger emot mig själv nu - ibland tycker jag att kriget mot nätnazism är destruktivt, ibland att det är bra. Det beror på hur det görs och delvis av vem (kvällstidningarna t.ex bör inte jaga troll, tror jag).

      Radera
    18. C'est que en partie il me manque des références aux polémiques auxquelles tu t'interesses.

      Mais c'est naturel! Je ne viens en Suède que quelques jours par an et en général ce qui m'intéresse c'est où les kanelbullar sont meilleures... Si je pense à Klemperer ou autres c'est par rapport aux phénomènes historiques qu'ils décrivent, je connais très peu de l'impact suédois just nu.

      Très intéressant le film sur Murmelstein, je l'ai vu en entier sur France 3 hier nuit, je connaissais un peu le sujet. Le type vivait à Rome après la guerre, en plus.

      http://www.wukali.com/le-dernier-des-injustes-claude-lanzmann-face-a-benjamin-murmelstein#.WBIdRmeXB9A

      Je pense, pour ce que cela compte, qu'il faut de recul dans ces histoires. Jamais pensé "Klemperer parle de la Suède just nu", "La Shoah, c'est Benigni contre Lanzmann".

      Il faut lire l'histoire en pensant que c'est de l'histoire, que c'est loin, il faut s'approcher avec ...prudence. Un peu le contraire des manuels d'histoire que j'ai étudié pour ma thèse, disons.

      Radera
    19. Voilà. Klemperer ne parle pas de la Suède d'aujourd'hui. Même pas de l'Allemagne d' aujourd'hui. On peut jämföra, bien-sûr, men att använda Klemperer som varning - titta vad jag har hittat på nätet, hjälp Klemperer säger att språket är arsenik, osv - blir fel.
      Jag kanske överdriver användningen av Klemper i den svenska debatten men jag har i alla fall sett det flera gånger. Flera gånger!

      Hur som: hans analys av nazispråket var fantastisk men man bör nog inte glömma bort att det var andra materiella faktorer som var avgörande, och inte minst våldet.

      Det jag tyckte var allra mest intressant med LTI är nog att VK beskriver ett till stora delar ARTIFICIELLT språk. Det var ju verkligen ett utstuderat propagandaspråk. Ett på något sätt rotlöst språk.

      ok jag kolla filmen

      Radera
    20. Oui. Et comme tu as dit, il décrit aussi, en prenant les distances, la langue (nationaliste, sentimentale, romantique) avec laquelle il avait grandi. En fait le sien est un grand livre sur la tragédie de la culture allemande, il a été plus lucide - il me semble, je ne suis pas expert - que des gens comme Freud, Thomas Mann etc. sur ce qui se passait autour de lui. Parce qu'il ne pouvait qu'observer et qu'il n'était spectateur dans son propre monde.

      Tout ça m'a fasciné car c'est un peu ce que l'anthropologue devrait faire, dans nos sociétés. Vivre en étant hors du monde, bon, dans son cas ce n'était pas son choix.

      J'était tombé sur son journal à Paris, durant une pause-déjeuner. C'est rare de se souvenir le moment précis où tu découvre un auteur (comme Zaremba quand j'avais mal aux dents).

      Tu sais qu'il avait connu Benedetto Croce à Naples, quand il était jeune (VK)? Et Croce disait quelque chose du genre "il est bien ce type mais il est trop nationnaliste, trop allemand etc." C'était juste avant la Première guerre mondiale, je crois.

      Radera
    21. Non, je ne savais pas! Mais je peux me l'imaginer, puisqu'il a été krigshjälte, pendant la 1ere guerre mondiale. Il a du se battre avec une certaine conviction, peut-être. Pour l'Allemagne!
      Freud avait son dödsdrift, Thomas Mann a écrit un pamflet med sårad nationalism efter förödmjukelsen under första världskriget, jätteintressant också - à plus tard!

      Radera
    22. Dödsdriften. Thanatos. Tu sais qu'il y a une correspondence avec Einstein, Pourquoi la guerre? Einstein est tellement candide, mais Freud... pessimiste.

      Radera
    23. Brevväxling mellan Freud och Einstein alltså.

      Radera
    24. Oui, je connais. Freud était aussi plutôt nationnaliste grand-autrichien. C'est difficile d'imaginer le choc que ces personnes ont eu dans les années 30, le parcours de désillusion.

      A Vienne j'ai visité l'appartement de Freud; c'est une expérience, presque rien n'a changé. C'est assez émouvant.

      Radera
    25. Freud, nationnaliste grand-autrichien? Vraiment? Je sais très peu de ses opinions politiques, bien que j'aie lu pas mal de ses textes.
      Ursäkta sent svar, "det är mycket nu" ("il y a beaucoup maintenant", ,ca ne se dit pas en fran,cais, non?)

      Radera
    26. En tout cas ça se comprend très bien :) Moi aussi, j'ai passé pas mal de temps à penser comment traduire passablement "hembygdskunskap", et aussi à lancer une impression-test, avec couverture et pages en couleur, de mes premières 398 pages. Il me semble de ne jamais voir la fin...

      Radera
    27. Campanilismo obligatorio scolastico.
      Nej, men jag tror inte att jag hade hembygdskunskap i skolan. Det kanske kom efter min tid? Låter som en ganska bra grej, i sig.
      Ett provtryck av de första 398 sidorna! Det är jättespännande. Jag dyker upp på disputationen och tar på mig rollen som sårad svensk.
      Apropå det så har jag en bekant från Polen som har berättat att de polska sjukvården är sadistisk, det är hemskt att hamna på sjukhus för vårdpersonalen är så hård. H*n älskar den svenska sjukvården. Så det så, Zaremba... Jag skämtar, men kan det inte ligga något i att han letat på folkhemmets bakgård efter öststatstendenser (repressiv stat) minus religionen, eftersom kyrkan i Sverige slutade vara uppfostrare för länge sedan?

      Radera
    28. Jag har eller mindre internetstopp, alltså kan det ta ett tag innan jag svarar.

      Radera
    29. "Campanilismo obligatorio scolastico"

      C'est joli comme traduction! :)

      "och tar på mig rollen som sårad svensk. "

      Oui ce serait magnifique. Et une dispute entre toi et Zaremba. "Silence, dans le public, ou je fais libérer la salle - dit le juge"

      Radera
    30. Apropa° Zaremba ...c'est très difficile, je crois qu'il a mis le doigt sur de vrais problèmes. En Pologne est-ce mieux ou pire? Impossible à dire. Ce dont on a la nostalgie n'est pas la "réalité", c'est une idée de la réalité. Pas ce que le système médical polonais EST, mais ce qu'il prétend être.

      Je crois (sans vouloir faire l'avocat défenseur) que Z. l'a dit lui même. "Je venais d'un état totalitaire - mais avec une image précise des droits de l'homme, de l'éthique médicale etc."

      Cela dit, j'ai connu des italiens qui disent que la Suède, ou le Pays Bas, ou l'Albanie ...c'est l'enfer, ou que c'est le paradis, ou qu'ils changent d'avis au cours de leur vie. On est des animaux volatiles (les humains, je veux dire, pas seulement les italiens :) )

      Radera
    31. Effectivement je ne sais rien du système médical polonais. c'est hörsägen, hearsay, hehe. Je ne connais pas le mot en fran,cais. Anekdotisk bevisföring. Je crois aussi que Z a mis le doigt sur de vrais problèmes, ce n'était pas un critique mais plutôt une question... légèrement provocative, peut-être.
      On est des animaux volatiles avec une tendence à généraliser...

      Radera
    32. Sî, dopo il fluorsköljning, una lezione di campanilismo obligatorio, e poi - infatti una cosa che apprezzavo quando andavo a scuola - plocka skräp, lära sig att man inte ska skräpa ner i naturen. Hela klassen fick gå ut och plocka upp skräp. En gång hittade några en gammal rostig pistol!

      Radera
    33. E questo faceva parte della Hembygdskunskap?
      E' una domanda seria :)

      In Germania pare si chiama Heimatkunde. Anzi sospetto che sia arrivato in Svezia da li'. Durante il Nazismo la Heimatkunde era ovviamente una cosa molto nazista. Ma non voglio generalizzare!

      Radera
    34. Jag tror inte att jag hade hembygdskunskap, har inget minne av det. Det med att plocka skräp kanske var en del av OÄ, orienteringsämnen... Hur som var det en bra grej, att alla barn fick lära sig att inte slänga skräp på gatan. Hembygdskunskap låter som en bra grej också, det behöver ju inte vara något nazistisk med det.

      Radera
    35. Hemkunskap hade vi, på högstadiet. Man fick lära sig stryka, lite matlagning...

      Radera
    36. Nu har jag googlat Hembygdskunskap. Det infördes tydligen 1919, under begynnande och sedemera galopperande modernisering och urbanisering. Samtidigt med all framstegstro så fanns det ju ett vemod där också, oro att folkkulturen skulle försvinna, Jfr Skansen, Hazelius, o.s.v. Där skulle jag spontant placera in Hembygdskunskap - det är ju inget nazistiskt med det, lika lite som det är fascistiskt att ta med skolbarn till Forum romanum, osv. Men det menar du kanske inte heller?
      DOCK är det tänkbart, kanske troligt, att "hembygd" ansågs vara ett lite suspekt uttryck när jag gick i skolan på 70- och 80-talen, så kanske det under den perioden kallades "Din närmiljös historia" eller "Utforska ditt kvarter!" eller något åt det hållet. Kanske.

      Radera
    37. Bien-sûr, le hembygd n'est pas nazi et le Foro Romano n'est pas fasciste, c'était une petite provocation :) Mais il y a une influence allemande, ça semble probable, et plutôt nationaliste, ce qui n'est pas surprenant vu l'époque.

      Radera
    38. Je sais que c'était 1919, c'est dans ma thèse (entre autre) :)

      Mais le hembygd-rörelse, la hembygd-historia etc. ...tout ça c'est très "relevant" pour mes recherches, car c'est une approche assez particulière et suédoise à l'identité, à la conscience historique etc.

      Radera
    39. Je crois que la hembygd. faisait encore partie des OÄ au début, juste après la création de la grundskola, mais seulement pour les plus petits (la°gstadiet). Après le mot a été délaissé.

      Radera
    40. Ok! Oui, certainement une influence allemande - avant la guerre la Suède était beaucoups plus proche à l'Allemagne qu'à l'Angleterre. Oui, sûrement tu connais ca... On ètudiait l'allemand à l'ècole, pas l'anglais. Et aussi, plus tard, il y avait pas mal de nazism en Suède - je ne nie pas cela!

      Radera
    41. Oh c'est interesantissimo. Et plus tard, la kulturarv suèdoise à éte victime du fameux masochism culturel, cultivé des gens demiintellectuels dans les pages quasiintellectuelles

      Radera
    42. demiintellectuels? Hm. Demi-intéllò

      Radera
    43. Kulturmasochism är i alla fall inget riktiga lärda sysslar med.

      Radera
    44. Il faut un peu dédramatiser la chose, ne pas en faire un argument TROP polémique (= Zaremba), mais je crois que c'est utile de voir - désormais on le dit assez tranquillement, il y a 20 ans c'était un grand skandaaaal - que la folkhem a hérité beaucoup de la mythologie de la Heimat, de l'importance du sol, de la nature... D'une manière très sympatique et innocente, bien-sûr. Mais ces mythes ont été utilisés AUSSI dans un sens assez dangereux. Il s'agit d'utiliser les choses avec intelligence. Le Foro Romain n'est pas fasciste, mais le fascisme ne s'est pas inspiré à Rome et à l'Empire par hasard.

      Radera
    45. En tout cas entre Hembygdkunskap, Skansen, Hemkunskap et "värdegrund", il y a un fil conducteur. Un certain mélange de morale, esthétique rurale, bon sens et de "on t'apprend à vivre comme nous". L'apprentissage des "American values" va un peu dans le même sens, mais c'est un nationnalisme beaucoup plus explicite et bruyant.

      Radera
    46. Complètement d'accord. Konsensus!
      Mon livre de OÄ på mellanstadiet, Att leva tillsammans... Ajaj det var lite kvävande ändå. Eller så var det efteråt jag uppfattade den som outhärdligt moralistisk.
      Och på lågstadiet fick vi lära oss om Haman och Geman, egoisten och altruisten.
      On appelait cela DDR-Sverige, après.
      Hur som sen fick jag vara med om den nästan oförlåtliga lyxen att gå i en engelsk skola i Rom, The New School, på via della Camilluccia. Jag hatade verkligen Sverige när jag tvingades flytta tillbaks. Men mer om det en annan gång, kanske
      :-)

      Radera
    47. Haman... très biblique comme référence!
      https://fr.wikipedia.org/wiki/Haman_(Bible)

      Radera
    48. "mer om det en annan gång"

      Yes, please

      Radera
    49. Et d'après toi ...ça dérange tout le monde, en une certaine façon, ce moralisme, où il est perçu seulement par certains "extravagants"? (typ Jan Myrdal, même s'il est très moraliste à sa façon, et ce n'est pas un hasard s'il s'appelle Myrdal, à mon avis)

      Radera
    50. J'ai quelque chose sur "Att leva tillsammans". C'était aussi un point des huvudmoment. Le mot me parle en tout cas. Après 24 ans de thèse, c'est comme si j'étais allé à l'école en Suède, mais sans jamais rentrer dans une classe, c'est bizarre

      Radera
    51. ouei att leva tillsammans! J'ai gardé un de ces livres, c'est très 70-tal. Att läsa OÄ, historia, geografi osv, handlade om att bli en harmonisk människa. Jag är tillräckligt gammal och har inga erfarenheter av den nya individualiserade valfria skolpengsskolan för att säga att oui, c'était mieux avant, bättre förr, la viellie école était meilleure

      Radera
    52. Secondo me, il moralismo da fastidio perché si tratta di doppio morale. Det är i alla fall därför jag reagerar mot den. Nu pratar jag inte om Myrdal eftersom han är en extremfarbror, snarare om Palme och vapenhandeln, självgodheten efter kriget trots "kompromisserna" med tyskland, att svenskar ansåg sig vara godare för att vi hållit oss utanför kriget (jag har delvis ärvt kritiken mot den självgodheten av min mamma, som var au pair i Frankrike 1947 och 48, och såg hur fattigt och invalidiserat allt var, hon spydde alltid galla över den storvulna svenska självgodheten)
      - På senare tid har det där exploaterats av robotliberaler som dyrkar USA och vill att Sverige ska bli en delstat i Amerka, och dessutom finns det en massa halvt omedveten längtan efter att delta i krig. Bland hurtiga och mekaniska liberaler.

      Radera
    53. aha, hette skurken Haman! Det hade jag glömt. Mordecai hette väl Geman då?
      Skolan borde ha varnat för Wiman också. Det glömde de.

      Här är i alla fall Artemisia Gentilleschis Esther och Ahasverus. Om man tittar riktigt noga ser man en övermålad hund, mellan Ahasverus och Esther.
      http://www.metmuseum.org/toah/images/hb/hb_69.281.jpg

      Radera
    54. Merci pour les souvenirs familiaux, c'est clair qu'on hérite beaucoup de ces "émotions" (positives ou négatives, de nos parents, grands parents etc.) Mais (si je peux déplacer le sujet) ...je crois que ce que tu as ressenti dans ta scolarité, ce n'était pas la "grande" dubbelmoral du trafic d'armes etc. C'est quelque chose de plus diffus, et qui m'intéresse car c'est ça qui rend la Suède différente, ou assez spéciale. Je veux dire, cette morale, c'est aussi les livres d'école, avant d'arriver à Palme.

      Et mon intére^t pour l'eugénisme, tenait aussi à ça. Pas (seulement) que la stérilisation était choquante en soi. Mais qu'on stérilisait pour faire du bien aux gens, avec un mélange d'humanisme et d'autoritarisme brutal, c'est ça qui est très particulier.

      Radera
    55. Då svarade konung Ahasveros och sade till drottning Ester: »Vem är den, och var är den, som har fördristat sig att så göra?»

      Ester sade: »En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där.» Då blev Haman förskräckt för konungen och drottningen.

      Geman = ni vu ni connu :)

      Radera
    56. Det ska bli jätteintressant att läsa. Din avhandling borde ju uppmärksammas, recenseras här i Sverige också.

      Jo, steriliseringarna, i vissa fall handlade det väl om kvinnor som ansågs promiskuösa och svagsinta? Men också om "tattare"? Jag har egentligen rätt svårt att tro på välviljan i det hela. Utan att det mer var för att man inte ville ha "en massa ungar som drällde omkring och ingen tog hand om ordentligt" (ungefär så). Och eugenik. Men det där vet du mer om.

      Jag kopplar steriliseringarna till lobotomeringen av Rosemary Kennedy. Familjen Kennedy kan också ha menat väl, på något sätt...
      Godnatt!

      Radera
    57. Buona notte. Oui, ils avaient l'image d'e^tre des "gentils", et regarde le résultat...

      Merci pour l'encouragement. C'était dommage que le bouquin sorti en 2000 n'a pas été remarqué, mais c'est aussi ma faute. On m'avait dit "écris en anglais où tu resteras 'invisible', je n'y avais pas cru". Bof, "l'homme invisible" est quand me^me un classique du cinéma muet :)

      Radera
    58. Il faut résister à la dominance de la culture angloaméricain. :-)

      Radera
    59. Quand j'étais en Suède les premières fois, mon re^ve c'était de conna^itre des Suédois/es qui ne parlent que leur langue. Ou d'aller dans des endroits où personne ne parle que suédois. Des natifs incontaminés, pour ainsi dire. Pour voir comment ils étaient et pensaient.

      C'était un peu be^te, car, moi, je ne parlais pas suédois :) Mais c'était un beau r^eve d'anthropologue.

      Radera
    60. J'ai réalisé mon r^eve vers 2005 en allant aux iles Aland en vancance. Là il y avait des vieux messieurs qui ne parlaient que suédois. Et en plus il le parlaient MAL, très lentement, et je pouvais tout comprendre.

      Le r^eve de l'anthropologue paresseux.

      Radera
    61. Jaja, hitta de riktigt äkta infödingarna. :-) Goda vildar kanske.
      Ålänningar ses väl som lite eljest tror jag.

      Radera
    62. Probably. I loved the place, j'aime les choses in between, pas très bien définies.

      A propos des suédois je ne sais pas, je trouvais qu'il y avait une patine "internationale", très correcte et très neutre, et j'avais envie de découvrir la "vraie" Suède. Evidemment ce sont des b^etises, mais chacun a les siennes :)

      Radera
  3. Jag tänker också på det här konstiga, "kollegiala" kulturklimatet där till exempel Per Svensson och Åsa Linderborg, som borde vara varandras motståndare om de tog sina ståndpunkter på allvar, poserar och har sig. Det är så mycket i samtidens debatt, inklusive kopparröda vrål när en busschaufför säger att han är arkitekt, som jag tycker tyder på att folk faktiskt inte tar någonting alls på allvar.

    SvaraRadera
  4. Sossarna har nog helt enkelt bytt PR-byrå. De hade en som tyckte en progressiv image kunde verka bra, nu har de bytt till en som...

    SvaraRadera