Jag har spillt ord och dyrbar tid i onödan för det första av ren artighet och för det andra av slughet, men nu jag har i alla fall förvarnat, förresten är jag rentav glad att min roman av egen fri vilja sönderfaller i två berättelser "med bibehållen enhetlighet för verket i dess helhet", som man brukar säga.För efter att ha läst den första berättelsen kan ju läsaren själv bestämma sig för om det är mödan värt att ta itu med den andra. Men det är klart att ingen har någon skyldighet i något avseende, man kan ju slänga bokjäveln i väggen redan efter två sidor för att sedan aldrig öppna den igen men det finns ju läsare som är så finkänsliga att de absolut vill läsa ut en bok för att inte brista i objektiv bedömning, detta gäller till exempel alla ryska kritiker.
Fjodor Dostojevski, inledning till Bröderna Karamazov
(det blev några små ändringar under inläsningen, det kan visst bli så när man använder den mystiska tekniken "förvandla tal till text").
"med bibehållen enhetlighet för verket i dess helhet" är en ljuvlig parodi på....
SvaraRadera"detta gäller till exempel alla ryska kritiker" är också en sån där finstilt, delikat ironi, satir för litterära läckergommar
RaderaTänk de som håller sig med tusentals följare och tusentals lajks och tusentals delningar.
SvaraRaderaHur sjutton kommer sociala medier påverka, på sikt? jaja, strunt i det.
Jag skulle tycka att det var obehagligt att ha det så själv, det handlar inte om avund.
Radera