torsdag 3 juni 2021

Italy, seventy points. L'Italie, soixant-dix points

Har faktiskt inget emot Diggi-Loo Diggi-Lei. Blixtar och dunder, magiska under. 
Och Stockholmsrimmet (att rimma medge med glädje)!Jönsigt men kul. 
Året var 1984 och Italien företräddes av den nyss ivägseglande Franco Battiato och sångerskan Alice med låten I Treni di Tozeur. 
Den kom på femte plats men blev en ganska stor hit ändå. 
E per un istante ritorna la voglia di vivere
A un'altra velocità -
För ett ögonblick återvänder viljan att leva i ett annat tempo, ungefär. 
Båda festivallåtarna talar nog om utopier eller andra världar, men den ena om euforin i att vara en sång och en dansman och trots att livet på det hela taget är ganska omagiskt och trist åtminstone för några drömlika ögonblick få ynnesten att landa med gyllene skor på en scen, medan den andra...
Den andra...  Romantisk civilisationskritik, kanske retrotopisk,  men jag tror ismerna krollerar. 
Så förlåt Diggi-Loo Diggi-Lei, men här ligger du i lä. 



   


Tror jag. Men det är inte lätt att bedöma kvalitet, alltid. 
 
Upptäckte nog Franco Battiato via Alices album Gioelli Rubati, Stulna juveler med tolkningar av Battiatolåtar. Mycket fint album. 

23 kommentarer:

  1. Stilig låt. Såg på nätet att Battiato var anhängare av Gurdjieffs läror. Känns även i det avseendet ganska långt från de dansande deodoranterna.

    Pompe

    SvaraRadera
    Svar
    1. oj då. Det visste jag inte. Vet i princip inget om Gurdjieff

      Radera
    2. Ganska stilig låt, ja, och den har lånat lite ur Trollflöjten på slutet.
      Vet inte om jag törs läsa på Om Gurdjieff, tänk om det sabbar Battiatos låtar? Är Gurdjieff

      Radera
    3. Ingen kritik mot dig Pompe men dansande deodoranter är lite taskigt tycker jag.
      Konstigt det där, vissa smädelser gillar man och andra tycker man inte om.

      Radera
    4. Läste en gång, ungefär vid samma tid som Herreys vann Melodifestivalen, en tunn liten bok om Gurdjieff, men det är också allt jag läst om eller av honom. Kampen mot sömnen hette den och handlade om att sluta leva som en sömngångare och vakna upp till ett högre medvetandetillstånd. Alltid aktuellt. Men inget som lockade till närmre bekantskap, inte för min del.

      Pompe

      Radera
    5. Knepigt med andliga ledare, det ligger väl något i det där men det är inte korrekt att dela in människor i sömngångare och högre medvetanden. Det är inte så det funkar tror jag. Jag har en skepsis mot "vi måste" - "vakna". Jag tror inte att jag läser Gurdjieff.

      Radera
    6. Tack för info, Pompe!
      Sen tycker jag att Gyllene Skor är ganska kul, men den hade blivit bättre om den inte hetat Diggi-Loo Diggi-Lei.

      Radera
    7. Ja, det är knepigt. Alltid haft svårt för sånt som luktar gurus och sekter, andliga ledare med monopolbehov i livs- och levnadsfrågor.

      Pompe

      Radera
    8. Ja, viktigt att ifrågasätta andliga patentlösningar. Och den där viljan att gradera människor utifrån medvetandegrad. Googlade Gurdjieff, hittade en del levnadsregler och råd, det var inget vidare.
      Fast Battiato har gjort en hel del bra, han har väl inspirerats av Gurdjieff då men det finns väl ett spjärn kvar som gör att det går att höra utan att ge upp sitt kritiska tänkande.

      Radera
  2. Tjusig låt.
    Jag är nog lite fördomsfull mot italienare. Tycker sångerskan är skitsnygg men sångaren ser ut som en latino lover.
    Zigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låg medvetandenivå på den kommentaren, Zigge.
      :D

      Radera
  3. man härmar sommarprat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä. trivs med att ha låtar i bloggen.
      Sen är kanske själva inlägget lite fånigt Ibland är det diskussionerna under som lyfter ett tramsinlägg.
      Det här med Gurdjieff tycker jag var intressant.
      Hallå! God fortsättning på 20-talet

      Radera
  4. Gigliola Cinquetti ! Si !

    Även Gianna Nannini duger ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett Gianna Nannini live i Castiglione della Pescaia.
      :-)
      Apropå vivere a un'altra velocità:
      Någon gång på 80-talet, eller om det var tidigt 90-tal, var det en kille som gick ut med att allt måste sakta ner - jag har för mig att han drog i nödbromsen på tåg, det var något slags aktivism. Han hade ett manifest. Är det någon som minns det här? Alltså han blev lite utskrattad har jag för mig.

      Radera
    2. Känner jag inte till.
      Men Göran Greider protesterar höghastighetstågen.
      https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Ln2M31/klimatet-raddas-inte-av-gron-industrialisering

      Radera
    3. Jag minns. Året var 1993, Ladislaus Horatius hette han, tåget X2000: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ladislaus_Horatius

      Pompe

      Radera
    4. Nämen titta. Tack Pompe! Just precis, han drog i nödbromsen på X2000. Hade helt glömt honom, men
      enl. Wikipedia fick han miljöpartiets kongresspris 2002 ??
      Han verkar ha argumenterat för och emot lite av varje, "kritik mot att kvinnor övergivit sin roll som umgängesvitaliserare".

      Radera
    5. Verkar ha varit något av en skojig sort, inte någon sektledartyp.

      Radera
    6. Ja, humor tycks han ha haft. Tydligen husfilosof i Expressen ett tag. Det var väl det närmaste sekt han kom.
      Här kan man höra hans musik, inte något för fartdårar den heller: https://www.youtube.com/watch?v=3uVU6wqPqlo&list=OLAK5uy_nCc-6s1pZw1u-aKvlG0teWOYCzAYuKr3M

      Pompe

      Radera
    7. Tänka sig, en vägvisare till underjorden. Journey to Dis. :-)

      Radera
  5. Italiensk aktivist som protesterat mot höghastighetstågen:

    https://www.expressen.se/kultur/han-skildrar-slutet-for-manniska-och-natur/
    Har för mig att du skriver om Erri de Luca nånstans
    Zigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han hade en ljuvlig krönika i Il Mattino 2005. Skriver om den i M&T.

      Radera