fredag 3 juni 2022

Därför skulle jag aldrig ropa Slava Ukraini!

Ett gigantiskt amerikanskt krigsfartyg har lagt till i Stockholm. Sverige fortsätter leverera vapen till Ukraina. Gotland hissar såvitt jag förstår fortfarande ukrainska flaggan. Borgerliga medier krigshetsar och gör sitt bästa för att provocera Ryssland. Ukrainska författare kräver att ryska regimkritiska författare portas från olika sammanhang. 

När TV-journalisten som protesterade mot kriget i direktsändning senare fick en frilansanställning på en tysk tidning, demonstrerade ukrainare utanför tidningen. När Norge delade ut krigsstipendier till ryssar skickar en ukrainsk parlamentariker en protestskrivelse. En ukrainsk litteraturvetare skrev en reaktionär artikel om rysk litteratur - identisk med ett fascistiskt synsätt på litteratur och på människor. En svensk litteraturvetare la ansvaret för all antisemitism i Öst på Ryssland, och suddade ut Ukrainas aktiva deltagande i Förintelsen. 

I Sverige får man inte nämna att Azovbataljonen är nazistisk. När ryssarna förhör krigsfångar står det i DN att de letar efter "nationalister" (med citattecken). 





20 kommentarer:

  1. MSB:s råd till svenskar att akta sig för konspirationsteorier och att identifiera några källor de vet är sanningsenliga och hålla sig till dem, det är jönsigt givetvis men det stora problemet är att man faktiskt måste leta för att hitta relevant och nyanserad information och analyser.

    SvaraRadera
  2. Som här om Slava Ukraini!, problemet med historierevisionism och "whitewashing"", m.m.

    https://www.dw.com/en/new-glory-to-ukraine-army-chant-invokes-nationalist-past/a-45215538

    SvaraRadera
  3. Marina Ovsyannikova är intervjuad i ETC, kan inte läsa, bakom betalvägg.
    Att det var ukrainska demonstrationer mot att hon fick jobb på en tysk tidning - "en gång propagandist alltid propagandist" - skulle kunna ses som en tillfällighet, eller ett uttryck för urskillningslös vrede, men det är såpass många incidenter av det här slaget att det verkar systematiskt, jag har fått mycket återberättat för mig om militant ukrainsk nationalism och antiryskhet i litterära sammanhang.
    Man bör väl i sammanhanget nämna den kontroversiella språklagen, som för övrigt kritiserades även av Zelensky (som talar ryska, det är hans modersmål). Lagen kritiserades av FN och EU.
    Det ukrainska parlamentet har också förbjudit undervisning i minoritetsspråk.

    https://svenska.yle.fi/a/7-1383075

    SvaraRadera
  4. Människor i krigsdrabbade länder, som vill ha fred, är inte alltid så avvisande mot fredsvänner "på andra sidan", och i det här fallet är det lite extra underligt eftersom många har ryska som modersmål i Ukraina. Som exempel: det förekommer många kontakter mellan palestinier och pacifistiska judar i Israel, människor som vet att man måste samarbeta för att få fred.
    Därför, att tala om ukrainare som vill porta ryssar helt från kulturella och andra sammanhang är inte att försvara invasionen, men det är inget speciellt "naturligt" med det, dvs man är inte tvungen att godta det, eller se det som en självklar reaktion på kriget.

    SvaraRadera
  5. Jag spetsade till rubriken lite.

    SvaraRadera
  6. I Sverige brukar man varna för nationalism och stödja civilbefolkningar och olika frihetssträvanden men flaggor och paroller har setts med misstro - de gamla "stamsångerna" (jag är så glad att jag är svensk) som skolelever fick sjunga ersattes av t.ex Mitt eget land, Beppe Wolgers och Olle Adolphson. Jag tror att jag tyckte att den var lite pinsam. Men det var den många svenska elever fick sjunga på sjuttiotalet, allsång. Klart antinationalistisk, pacifistisk. Jag vet inte vad barnen får sjunga idag.

    Inom parentes sagt är det en tydlig kontrast mot Kristerssons uttalande: "Ensam är inte stark. Ensam är bara ensam", som betydde: vi måste ha tjockt med krigsfartyg i Stockholms hamnar.
    Motsatsen till Beppe, givetvis.

    "Man säjer, att ensam är fri,
    den frie lär vara den starke.
    Men du och jag blir ändå vi,
    och jorden får blommande marker,
    och nätterna skimrar av bloss,
    bara för oss…"

    SvaraRadera
  7. Vad de har längtat, gossarna och kickorna i MUF som tvingades sjunga Beppe men drömde om att Sverige skulle bli "ett normalt land".
    Vad de har längtat. Nu har de kommit hem.

    SvaraRadera
  8. "I Sverige får man inte nämna att Azovbataljonen är nazistisk." Jag minns inte var jag först såg det men jag fick mycket tidigt reda på att den är nazistisk. Sedan dess har jag stött på detta lite här och var.

    SvaraRadera
  9. Jo, du har rätt i att det har kunnat nämnas om man inte betonar det eller hävdar att det är typiskt för den ukrainska armén. Det är ju känsligt för att det utnyttjas av Ryssland för att legitimera invasionen. Det lär finnas nazister i den ryska armén också. Men mitt intryck är att det mest är i andra länders medier som det idag står rakt ut att bataljonen är högerextrem, medan det i svenska brukar stå att de har varit det en gång i tiden men idag är integrerade. Eller ”nationalister”. Nu är de i alla händelser krigsfångar, de har kapitulerat och lämnat stålverket. Det verkar som om ryssarna letar efter tatuerade hakkors och liknande, kanske för att de då ska få hårdare domar, eller för att kunna säga till det ryska folket att titta, vi har fångat nazister, det var därför vi invaderade Ukraina.
    Utöver invasionen, utöver kriget och våldet, finns det aspekter av språkkrig och kulturkrig som är tragiska, och jag tycker att svenska medier har varit rätt usla på att beskriva det. Eller ängsliga. Jag tycker det är fel när svenska PEN och liknande viker sig för krav på att porta regimkritiska ryssar som är emot kriget. Det väcker förstås anstöt när man säger det men det finns yttringar av ukrainsk nationalism som jag helt enkelt inte kan med. Det gäller förstås all nationalism, beväpnad folklore.
    Nu verkar de flesta vara överens om att Ryssland kommer att förlora kriget, även om det kommer att ta tid och stort lidande.


    SvaraRadera
  10. Vapenaffärer, oljeaffärer, nya pipelines, kontrollen över Svarta havet: kan det verkligen vara medtagandet av såna bakomliggande faktorer som MSB avfärdar som konspirationsteorier?
    Det var en moderat politiker som prydde Visbys ringmur med den ukrainska flaggan, för övrigt. Kallas väl signalpolitik, har jag för mig.

    SvaraRadera
  11. Kapprustningen har varit ömsesidig, både öst och väst har ansvar för händelseutvecklingen. Jag ska inte säga att det är förbjudet att framföra vissa åsikter i Sverige idag men de som kritiserat NATO:s upprustning och utvidgning har blivit skällda för Putins nyttiga idioter och liknande. Invasionen i Ukraina har setts som en bekräftelse på att NATO gjorde rätt i att rusta upp och komma närmare Rysslands gränser, i stället för en del av problemet.

    Jag har inte väldigt många idoler men Gorbatjov kan sägas vara en av dem. Så här skrev han 2017.

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6GRkz/gorbatjov-varlden-verkar-forbereda-sig-for-krig

    "I en debattartikel publicerad av Time skriver Michail Gorbatjov att han anser att världsläget är ”för farligt” och att upprustningen från Nato, Ryssland och Europa får honom att bäva inför ett krig.

    ”Det framstår som att världen förbereder sig inför krig” skriver Gorbatjov och skriver vidare att ”kärnvapenhotet återigen framstår som en verklighet”."

    SvaraRadera
  12. Det är fruktansvärt skamligt att regeringen har bjudit in till den här NATO-övningen i Östersjön. Skamligt, skenheligt, farligt.

    SvaraRadera
  13. Om kulturkriget i kriget i Svenskan:

    https://www.svd.se/a/ML067r/kriget-i-ukraina-hur-stor-skuld-har-rysk-kultur
    "Hur stor skuld har rysk kultur?"

    Jodå jag har också svårt för den svenska medierapporteringen, i synnerhet om NATO-inträdet. Medborgarna har hållits utanför det här närmandet till NATO som skett under flera år, nästan utan någon offentlig debatt. Man har vetat att det pågått, ändå är det något av en chock när amerikanska militärer nu är här i stor skala och "visar solidaritet". Ingen kan ha trott att Ryssland utgör ett hot mot Sverige.
    Så det kan gå.
    Algot

    SvaraRadera
  14. Erdogan vill sparka Sveriges försvarsminister. Apropå varje stats rätt att själv bestämma över sin säkerhetspolitik, osv.
    Algot: nej, ingen kan heller ha trott att Ryssland tänkt invadera Baltikum, och om de skulle drista sig till att invadera ett NATO-område, hade partnerskapet med Nato räckt utmärkt för att låna ut Gotland om det skulle behövas. Det fanns ingen anledning att pressa fram ett NATO-medlemskap, medan man låtsades att enstaka socialdemokrater stod och vägde och var tveksamma, trots att det redan var beslutat.
    Det här är ren muskelspänning och troligen vapenaffärer i sikte, det är förnedring av Sverige givetvis, och natos kackerlackor, gråsuggor och spyflugor i Östersjön har ingenting med vare sig försvar eller solidaritet att göra. Det är oförlåtligt.

    SvaraRadera
  15. Det som är sig likt när Sverige har blivit ett normalt land är konformismen och hysch-hysch-kulturen, åtminstone på ytan kan det se ut som ett land med ovanligt tillitsfulla och lydiga invånare, det brukar ju sägas om Sverige att här har medborgarna ett stort förtroende för myndigheter, politiker, polis och medier, och att det inte riktigt är som här och där i andra länder att en stor del av befolkningen tar för givet att de som styr är korrupta och ljuger, dvs att de där uppe på toppen är emot folket, håller folk nere. Det brukar sägas att tilliten har med folkrörelserna att göra och att det sitter i folkhemsbygget, i socialdemokratins historia. S försöker åberopa sig på det där i sina målsättningar men har väldigt svårt att tro att det ska kunna bestå, S-företrädare som trädde fram och lutade och tvekade framstod som så grundligt lögnaktiga, att troskyldigheten hos de mest fogliga svenskarna måste ha blivit påverkad på djupet.
    Den svenska kulturen som en "locket på"-kultur, det var ju ett auktoritärt styre här tidigare också.
    Det är mycket tänkbart att S kommer att växa när fler borgerliga kan tänka sig att rösta på dem, och när det är "kristider". Men det som slängs ut genom fönstret kommer in genom dörren

    SvaraRadera
  16. Öppet brev till Noam Chomsky och likasinnade:

    https://www.etc.se/kommentar/oeppet-brev-till-noam-chomsky-och-likasinnade-om-kriget-i-ukraina?fbclid=IwAR3L85zO8gyxlXUrt9m84sLG4e5y6mnko-Ex8LfvElxtkfU6RWy_93bMT9c

    intervjun med Noam Chomsky var hemsk, riktigt hemsk, så kan inte se mig som likasinnad, även om jag fortfarande envisas med att upptrappningen även skedde från NATO:s och USA:s sida.

    SvaraRadera
  17. Med tanke på citatet du har av Gorbatjev - det cirkulerar en uppgift om att Gorbatjev ska ha fått ett löfte om att NATO inte skulle utvidgas hur långt som helst. Akademikerna nämner det i sitt brev men ifrågasätter att han skulle ha fått ett sådant löfte.

    SvaraRadera
  18. Det skulle väl i så fall ha varit ett muntligt löfte, och det är ju en föränderlig värld så tror inte det går att ge såna löften.
    Det är en tvistefråga om Ryssland överhuvudtaget kan uppfatta NATO och USA som ett hot. Nato-anhängare brukar förneka det rakt av. NATO är bara en försvarsallians och kan inte utgöra ett hot mot Ryssland. De som påstår att USA krupit för nära RYSSLAND, t.ex i och med Sea Breeze som på mig gav ett fullständigt förryckt intryck, hur fan kan de vara så jävla dumma, brukar som bekant anklagas för att gå Kremls ärenden.
    - efter sovjetunionens fall och kalla krigets slut skulle det bara finnas en stormakt, USA. Därmed var idén om terrorbalans och försiktighet överspelad. Putins imperialism kan väl bestå av både tsar-drömmar och uppriktig NATO-paranoia.
    Hur som - det öppna brevet är bra men jag tar mig rätten att ifrågasätta även det, det vill säga jo, jag tror faktiskt att jänkarna på Krim provocerade Ryssland, och jag tror att militariseringen och krigsretoriken i Väst var en del av problemet.

    i hast

    SvaraRadera
  19. Det kunde ju vara bra om Natoanhängarna försökte låta bli att anklaga meningsmotståndare för att vara pro Putin, bara för att se vad som skulle hända, dvs de kanske skulle börja använda en massa ord som de knappt ens visste fanns. Eller åtminstone inte använt lika ofta.

    SvaraRadera
  20. Sagan om ringen används i den ukrainska propagandan, de flesta har säkert sett att ryssarna kallas orcher, och Tymosjenko talar om att detta är ett tillfälle att "döda ondskan".
    Hon säger också att det gäller att "krossa den ryska armén", det vill säga, det handlar inte bara om att få stopp på kriget eller driva tillbaks Ryssland från Ukraina. Det gäller att krossa den ryska armén.
    Det här är tongångar som finns även på amerikanskt håll, och i delar av Europa. Att krossa den ryska armén och för alltid försvaga Ryssland, det är då världskrig mellan Väst och Öst, Frankrike är inte inställt på det utan Macron talar t.o.m om att inte förnedra Putin utan tänka bortom kriget då diplomatin ska återupptas.




    SvaraRadera