Mycket läsvärd krönika av Sam Sundberg i SvD med titeln "Näthatare och de som hatar nätet".
Jovisst, det finns anonyma som skriver saker de eventuellt inte skulle tillåta sig under eget namn. Även den här bloggen har haft besök av såna. Men det är ju ingenting mot tidningarnas blodhundar och sanktionerade krönikörer. Det är ett helt fenomenalt hyckleri som "gammalmedia" uppvisar i dessa diskussioner. Ta det alltid med en nypa salt om någon säger att hon eller han måste stänga sitt kommentarfält på grund av pöbeln. Marcus Birro avslöjade sig och det är inte konstigt att det väckte vrede.
"Kvinnornas jakt på Marklund. När medieamatörerna bildar en känslostyrd medborgardomstol" är rubriken till en artikel i Aftonbladet - artikeln ger intrycket av att vara nerstruken, och det är tänkbart att rubriksättningen inte fångar upp artikelskribentens intentioner - som är typisk för den massmediala dubbelmoralen och odemokratiska attityden.
Till syvende og sidst handlar det om pengar: den som är avlönad av en mediemogul är alltid rättskaffens, aldrig känslostyrd.
Fallet Marklund var också ett exempel på i mitt tycke felaktigt använd feminism: man bör nog tänka två gånger innan man hävdar att någon blir extra hårt kritiserad för att hon är kvinna. It ain't necessarily so.
There's nothing you can make that can't be made.
SvaraRaderaNo one you can save that can't be saved.
Nothing you can do but you can learn how to be you in time -
- It's easy…
Valens, ...medieamatör?
Valens: jättefint, fast... det beror lite på vad du menar tycker jag. "All you need is love" är rätt missbrukat (ungefär som "we shall overcome...."). Det behövs mer vrede och varför inte mer hat, skulle jag säga.
SvaraRadera(Feber närmare trettionio nu...)
Lite febersänkande, hoppas jag…
SvaraRadera…Noi prigionieri in questa città viviamo sempre di oggi e di ieri inchiodati dalla realtà...
Och ja, javisst: det behövs mer vrede och varför inte mer hat…
...Nothing you can do but you can learn how to be you in time…
Capisce? ;)
Umberto Tozzi. Ser man på. Det var toppen.
SvaraRaderaDet behövs också förmågan att lyssna.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaThe Foo: att jag gör en liten distinktion där, är för att det finns något som ser ut som början till en reservation på slutet:
SvaraRadera"Man kan ju fråga sig om det är kvinnors sanningskrav som feminiserat medieklimatet på detta rysliga sätt?"
Det här är oerhört typiskt och mycket skandalöst: tidningarnas, kanske särsk. kvällstidningarnas, grundinställning är att aldrig erkänna några fel, aldrig gå med på att bli granskade på samma villkor som andra, och om de blir kritiserade pucklar de på någon annan i hopp om önskvärd medvetslöshet - det kan vara den som kritiserat, eller någon annat. Det är helsjukt.
Om Cristine Sarrimos text, som Bergströms är en recension av, verkligen driver den linje som det ser ut här - då är det ganska skumt det med, då sitter hon i någons knä och hoppas på att få något för besväret.
Jag kan berätta om när Anders Gerdin hade tryckt upp en kille mot väggen på en bokmässa och hotat honom, det var ett jävla ståhej bland pr-konsulterna så att det inte skulle komma ut: men kvällstidningarna har ett slags pakt, de kritiserar inte varandras folk.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaAnnonsörerna? Ägarna? Jag vet inte.
SvaraRadera(Nu är det så här, att Pia Bergström brukar vara en av dem som försöker protestera, iallafall var det så förr. Frågan på slutet är ju rätt vass. Jag kan inte tro annat än att det är ironiskt menat, det är också därför man skulle kunna misstänka att artikeln strukits ner för att passa Aftonbladets intentioner.)
"eat clams" - olycksbådande, clam verkar ha hamnat på fel plats vid fel ställe igen, hehe
tidpunkt.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaMarcus Birro som gjort sig känd genom att provocera, blir lite sur över att få motreaktioner på sina provokationer. Han vill säkert vara både avundad och avgudad hellre än avskydd. Men har man höga anspråk, kan man få proportionerligt motstånd.
SvaraRaderaKrönikan var kanske inte avsedd att provocera. Om man avstår ifrån att lägga in några värderingar, moraliserande osv, så blev det hela en ofrivillig novell om en kyrksam man som projicerar sin rädsla för bombdåd på en flicka och några östeuropéer.
SvaraRadera