Unplugged

Är det sommar eller är det sommar? Jag har haft några riktigt härliga dagar, och det hoppas jag att ni också har.
En sidoeffekt av det här med Mexiko är att jag har börjat måla igen. När jag var fjorton var min högsta dröm inte främst att bli författare utan konstnär.






















Jag har tittat på de där tavlorna då och då med något slags nostalgi och en vag ånger över talanger som aldrig blev tillvaratagna. Att sätta upp en duk och plocka fram färg och penslar har känts som ett svårt projekt. De gånger under årens lopp som jag har gjort försök så har en elak röst sagt mig: det där duger inte alls, du har tappat all känsla för färg form och motiv, försök inte ens. Ganska orättvist.
Jag tror att det var Mexikos färger, och Frida Kahlo, som fick mig att börja igen. Helt opretentiöst, jag har inte större målartekniska kunskaper idag. Kanhända är det också paint och nöjet med att teckna tigerbossar som har avdramatiserat det. Mina ambitioner som väldigt ung siktade inte lägre än till att jag ville bli en av de allra största, man skulle inte kunna säga att jag var sämre än Leonardo... det som gör mig glad idag är åtminstone att även om det jag målar inte blir särskilt lyckat, så finns det en kolorit och ett formspråk som är eget, och som påminner om förr.
Vi får se om det kan bli ett litet tavelgalleri här så småningom, tills vidare får det bli tre stycken från 79. Fotona är lite suddiga och gör inte färgen helt rättvisa.
Det var året innan jag bodde i Rom. Jag gillar inte Facebook, får klaustrofobi av det, men en fördel med forumet är att jag har kommit i kontakt med gamla klasskamrater. Nu talar jag inte bara om romerska klasskamrater utan även svenska. Än så länge har jag bara "addat" en gammal romersk klasskamrat, trettio år har förflutit och på den tiden kallade jag mig Marianne.