"Slåss med troll, befria prinsessor..."

"Slåss med troll, befria prinsessor, döda varulvar, det är att leva!"
Strindberg, Till Damaskus

Av alla goda zenbuddhistiska skäl som finns för att avskaffa monarkin vill jag nämna två. Det första är kungahuset. Det andra är fölk.
Säger inte det allt? Jag ska utveckla lite.
Att svenskarna har ett kungligt humankapital i en guldbur håller kvar vårt pseudomoderna folk på en onödigt låg nivå. Å ena sidan fjäsk och personkult som grundar sig den läskiga tanken på kungligt blod, å den andra ett pöbelaktigt personhat som ger sig ut för att vara klasskamp trots att det inte är det (lika lite som det är klasskamp att bränna ner en Montessoriskola - hat mot flum och mjukhet är snarast utpräglad machismo och höger).
Kungahusets privata förmögenhet är mycket stor och lär växa samtidigt som de statliga anslagen ökar: horribel symbolik. Men majoriteten av svenskarna lär vilja ha kvar monarkin och så länge det förhåller sig så båtar det föga att försöka befria några prinsessor.
(Medan jag skriver blixtrar och åskar det, inte mer än en sekund mellan ljudet och ljuset, måste slagit ner i närheten)
Slåss med troll (om man utvidgar begreppet nättroll till att omfatta respekterade facebookmedborgare som ägnar sig åt personangrepp):
OK, min indignation är måttlig, men på Facebook cirkulerar det ett foto på Madeleine där hon ler ett stelt leende, ett klassiskt överklassleende som inte syns i ögonen, och många ägnar sig åt njutningsfulla angrepp på hennes utseende med motivationen att "man slår uppåt". Angreppen går ungefär hur långt som helst i tarvlighet.
Klasshat är på modet, men klasshat är inte klasskamp. (Nu har det slutat åska, det ljusnar).
Klasskampen är jag delvis per automatik utfryst från, d.v.s inom delar av kulturjournalistiken (det förhåller sig på andra sätt irl) är det bakgrund som spelar störst roll; där finns också en mycket markant manschauvinism och ett Fröken Julie-komplex (eller bör man säga Jean-komplex) som jag tror är ett arv från Strindberg, för det är ju så att litteraturen påverkar människors sätt att tänka.


Den här prinsessan är från sextiotalet. Tror jag, eller kanske 1970.


Eller så gjorde jag den idag. Nej.
I alla fall. Om tanken får bölja vidare. Det har hänt att jag tänkt - några gånger när jag blivit föremål för personligt riktat klasshat - en aning giftigt och provokativt: "Om man blir sådär usel av att komma ur arbetarklassen, så kommer jag mycket hellre ur bildad medelklass".

Fast... invändningarna hopar sig. Hinner inte dra dem nu.
Prata om nåt annat så länge.
Atossa har fortfarande inte kommit fram från under sängen där hon gömde sig då det åskade.