Ämnen hafwa kommit hopetals för mig denne gången, men jag har intet wågat mig at taga ihop med något. Mit sinne war så uprört at alt hwad jag skulle ha sagt, hade blifwit hårt och bitande, och sij därföre har jag altid tagit mig til wahra. Harmsen war jag på mina Authorer som lämna mig så länge ensam, Trumpen blef jag när jag besinnade hwad förtretelighet det skulle förorsaka hos mina älskade Läsare om jag hölt mig undan en Wecka.
Olof von Dalin i veckotidskriften Then Swänska Argus, 1730-talet. "Authorerna" syftar på de uppdiktade figurer som står för olika attityder och infallsvinklar i Argus - Ehrenmenvet, Hiertskott, Hiernbrott, Gyllenbalance, med flera. De hade övergivit Dalin ett tag, inte haft något att säga. Uppenbarligen hände det även på den tiden att någon drabbades av "uppdateringsstress". (Nå, så känner inte jag, jag bloggar nån gång ibland när jag känner för det). Then Swänska Argus kan verkligen rekommenderas, den är mycket rolig läsning, och det kan hända att citat ur den dyker upp då och då i bloggen. "Herr Hiernbrott är en ährlig och uppbyggelig Man; men han har sitt lilla Hufvud för sig".
Stavningen var ännu inte helt formaliserad, så samma ord kan stavas på två olika sätt i Argus. "Folcket" och "Folket", till exempel. Adjektiv och substantiv skrevs ibland, ibland inte med stor bokstav.
* * *
Pip-joglarna har lyft. Pip-jogel är en synonym till pippifågel, enligt flera samstämmiga källor.
Ibland stavas även verb med stor bokstav, jag har inte hittat någon direkt systematik utan det verkar vara mest på känn, för att ge eftertryck.
SvaraRaderaJogel bör nog stavas jågel, men jag håller fast vid sjuttonhundratalets friare stavningsregler.
Radera