Rent spel är kanske bara en dröm.
Ekelund
Jag såg ett TV- program igår där man talade om att mänskliga organ inom en nära framtid kommer att kunna framställas med 3D-skrivare. Enligt en forskare blir det möjligt redan inom femton år.
Därifrån till att printa spädbarn, som de gör på Zarmina i Vågens stjärnbild, är nog steget ganska långt men vem vet.
Den skenande planeten är emellertid inte så kallad hård science fiction - jag har sagt det förut och säger det igen för att den genrens kännare inte ska känna sig narrade om de läser boken - oj vad genrevidrigt, det här hade kunnat göras mer vetenskapligt vederhäftigt osv - och för att folk som inte brukar dras till sci fi inte ska skrämmas bort i onödan. Men jag tror att båda kategorierna kan få ut åtminstone något av boken (det här kallas marknadsföring, kom och köp en alla tajders bok, men jag tror faktiskt att det är så).
Av en slump upptäckte jag att romanen kommit på Storytel. Bör väl lyssna. Det är nog inte världens enklaste sak att läsa den högt. Jag kan tänka mig olika typer av berättarröster - Hungrans i Beppes Godnattstund, eller något i stil med Ekelöfs högstämda torrhet när han läste sina egna dikter, eller en skådespelerska i den höga stilen, kanske Tora Teje, det kan vara en pompös eller lillgammal röst tänker jag. Det krävs en skådespelare som gör en egen rolltolkning. Någonting bör tyda på att rösten kommer från en annan värld. En fjärrkomling. Det låter säkert pretentiöst. Så märkvärdig är väl ändå inte den boken och att läsa högt är väl bara att läsa högt? Jag tror det finns en föreställning idag att saker och ting bara kan lyftas över till olika "format". Att det inte handlar om konstformer utan om "format". Ett innehåll ska kunna hällas över från bok till teater till film till streamingtjänst och det är typ sak samma. Det är bara olika format, ju. Som dropbox.
Ja till form, nej till format säger jag. Och det gäller även underhållning. Det är inte bara att lyfta över underhållning hur som helst.
OK jag ska lyssna - vem som än läst in den ska ha en eloge.
Rubriken - qui suis-je betyder vem är jag på franska.
Ki är inte mitt alter ego.
Andrea Collin som androidmamma i Raised by Wolves.