Massor med botar från Kina och Singapore

Anyone else getting tons of bot traffic from Lanzhou and Singapore?

Ja, jag skrev om det i april förra året .

Singapore ligger tydligen i framkant när det gäller AI. 

Funderar på att göra bloggen privat eller hitta nåt sätt att blocka botarna. 

Text text text

 

Jag var aldrig intresserad av poststrukturalismen, filosofer i den skolan tycktes vilja avskaffa både inre och yttre verklighet till förmån för bara text. Text text text. Det kan kallas verklighetsfobi.
Jag somnar när jag försöker läsa Deleuze, text text text. Lacans auktoritära anspråk verkar ju leda till att beundrarna ger upp sitt kritiska tänkande. Derrida, kul språklekar men nja, jag är inte rädd att verka dum så jag erkänner utan omsvep att jag inte tyckte han verkade värd besväret. Det finns roligare slingerbultar. 

Och! Det finns andra verktygslådor om man vill ägna sig åt tolkning, avtäckande av latent mening, tvetydighet, sammanhang, inte minst inom det som kallas pragmatik inom språkvetenskapen. Lite mer... robust? Den är tillgänglig för alla, åtminstone är grunderna det. Att det är användbart betyder inte att det är dumt. Eftersom det inte är lika svårtillgängligt underlättar det inte för posörer.
Det är en verktygslåda som gör det möjligt att bemöta de mest enkelspåriga "säga som det är", och avslöja falska sanningsanspråk. Inom pragmatiken finns t.ex den så kallade presuppositionsläran, som jag brukar flagga för i bloggen ibland. Lär ut den i skolan. 

Och jo, det finns Platons dialoger. De vässar tanken. Eller kan göra det (sånt där går ju inte med någon automatik). Inget ska slukas okritiskt, särskilt inte föreställningen om en fast idévärld. Men den sokratiska andan har bättre förutsättningar att avslöja grumlighet och intellektuellt falskmynteri än det mesta av nyare filosofi, enligt min enkla mening. 

Postmoderna tomtar har jag haft många dispyter med, och de har en tendens att trampa ner sig i ideologier, luftpastejernas ideologier. Den ena efter den andra.

Postmodernismen varit lite ödesdiger för just vänstern eller vänsterliberaler. För hur ska man kunna bemöta auktoritära anspråk på "sunt förnuft" och "säga som det är", om man hävdar att det inte finns någon verklighet och att allt är lika sant?

Som sånt här:

"Postmodernismen är demokratisk eftersom allas upplevelse är lika sann. Den som är rädd för kärnkraft har lika rätt som forskare och experter, inte för att de senare eventuellt kan ljuga eller stå i ekonomiska intressens tjänst, vilket då kan skärskådas och avslöjas, samtidigt som man granskar kärnkraftens eventuella risker som sådana - utan eftersom det inte finns något utanför upplevelsen".

Sammanfattning av ett resonemang hämtat ur verkligheten, för mycket längesen, för anekdotens skull kan jag berätta att den som framförde de här argumenten inte har fortsatt som kritiker av kärnkraft utan är sverigedemokrat idag.

Andra har av dekonstruktionens avknoppning postmodernismen dragit slutsatsen att likgiltighet är ett ideal. I stället för kritik av maktspråk, ett upphöjt förakt för engagemang. Eller kult av kall ondska, spottloskor mot medkänsla. 

Det här inlägget började som ett svar till uppgiven Anonym, som skrev om bristen på koppling mellan text och verklighet. 

Och inlägget är ju en fortsättning på kritiken av Zizek som inte får bli en långkörare i bloggen i stil med hur NATO blev det, för att inte tala om DCA och yttrandefrihetsgrundlagsändringen YFGLÄ. 

Ord spelar roll. Kopplingen till verklighet är stark. 

Hälsar jag i korthet. 

Favorit i repris

Det verkar som om YouTube avskaffat möjligheten att dela videor direkt på blogger, tillfälligt eller för gott vet jag inte (jag klagar inte, det har varit ganska lyxigt att kunna göra så, inte minst för att reklamen försvinner, och det är trots allt reklamen som gör det möjligt att titta gratis).

Jag länkar i stället: har haft denna förut, den gjorde mig glad, upprymd, tänk att det är möjligt, när den kom som en stor överraskning i schlagerfestivalen 83 där den fick 0 poäng. Minns för övrigt att Kjell Alinge spelade den många gånger i Eldorado. Gillar den lika mycket fortfarande. 

Remedios Amaya med

 ¿Quién maneja mi barca?

Trevlig helg och statt' bbuon, som man säger. 

Sörja sin Atossa

Här är mitt lurvegryn. Här är prinsessan matvrak. Världsbäst på att klättra upp i träd och ner igen.  

 

Mitt ljus och mitt bus. Jag förstår inte varför man skulle visa upp sin sorg på internet.

Lacanianism kan väl inte vara medfödd?

Prokrastrinerade ihop ett tillägg till min rec. av Zizek, resonemangen i min recension är ju rätt hårt nerkokade men de stämmer. Det är inte bara kvantfysik han använder på ett dumt sätt utan lacanianism också, och allmänt slö vetenskapsskepsis - att helt avfärda vetenskapliga framsteg t.ex att vetenskapliga upptäckter kan lindra mänskligt lidande, det gör han med hjälp av ett skräckexempel på en medicin som ska ha orsakat folkhälsokatastrof i USA pga aggressiv marknadsföring och överförskrivningar, oxycontin eller nåt, som får stå som typexempel på vetenskapliga landvinningar som sådana 

(men vem kan på allvar säga att de inte vill att läkevetenskapen tar fram mediciner mot alla möjliga sjukdomar? stoppar överförskrivningar av antibiotika? osv)

Det här "krossa framsteget!" är då lite typiskt för en viss typ av slentrianmässig vetenskapskritik som funnits inom vänstern, den postmoderna vänstern, "det finns ingenting utanför upplevelsen alltså är rädsla för det ena eller det andra lika mycket värd som experternas utlåtanden"

Zizek hoppar från nazister till överförskrivningar till Zyriza till Brics (som han klämmer in där ovisst varför) och vidare till: "den teknokratiska drömmen om att vetenskapliga landvinningar ska lindra mänskligt lidande skapar den idealiska kapitalistiska varan: verksam, beroendeframkallande och bieffektsalstrande".

Han hoppar över den aggressiva marknadsföringen av oxycontin, tonar ner överförskrivningarna och nämner knappt att det är en drog, en opidoid som inte borde kunna stå som symbol för alla läkemedel.

Men

”den teknokratiska drömmen om att vetenskapliga landvinningar ska lindra mänskligt lidande skapar den idealiska kapitalistiska varan”

kan appellera till en lite slött framstegskritisk vänster/höger,
det hade ju kunnat vara konsekvent om han började förespråka naturläkemedel, böner eller homeopati mot sjukdomar men så sker inte.

Om man krossar framsteget, lägger man krokben för åtgärder mot allt, inklusive mot överförskrivningar av antibiotika, eller nya mediciner mot cancer, alzheimers sjukdom, covid och vad du vill, och vem i den postmoderna högervänstern vill det, på allvar?

Han använder det också mot alla åtgärder mot klimatförändringar, små och stora, och landar i att det är dags att njuta av katastrofen.

 - ja, det här prokrastrinerade jag ihop, med inte mindre än två definitioner av postmodernism - en kort och en lång -

för

den där motsägelsefullheten som ChatGPT hyllade när jag bad den skriva en positiv artikel om Slavoj Žižek -

flerfaldig syn på världen
paradox och möjligheter
provokativ och komplex
utmanar det etablerade tänkandet
och rör sig bortom enkla dikotomier

är ju liksom ett typexempel på

poststrukturalism som gjort sig av med det svåra och ideologikritiska och spårat ur i mainstream massmedia där den blivit urlakad modevänster, föraktfull modehöger, pajkastning mellan varumärken, perfekt för click bait -

och så vidare. Så satt jag där och prokrastrinerade. Sen tänkte jag, Zizek är en pajas, nu skiter jag i det här.
Men jag älskar att recensera, håller tummarna för att jag kan hålla kvar en tå på GP kultur, det är fjärde kultursidan jag recenserat på i denna kulturskymningens vargtimma.

(Det där var en oxymoron)

Verso un eventuale giorno dopo

 

Giuseppe Misso och Luigi Giuliano satt i fängelse första gången som trettonåringar.

                                                       * * *

Kan väl ta en mystisk boogie woogie

Mary-Lou Williams And Her Girl Stars.

 

Mary Osborne (elgitarr), Margie Hyams (vibrafon), June Rotenberg (bas), Rose Gottesman (trummor), Mary-Lou Williams (piano)

Deprimerande tider. Det har varit hemska tider förr, det gör inte saken bättre.

Tjockhudade och cyniker, blaserade och världsföraktande påverkas inte av världshändelserna, men många gör det.
Jag såg någon i sociala medier som frågade, hur håller ni humöret uppe? Det finns knep. Musik är ett av dem.