har kilat vidare. Fin artikel om honom här.
95 år är inte dåligt men det kändes sorgligt att höra om det ändå.
Han är en del av min barndom och en av dem jag tyckte bäst om bland mina föräldrars vänner. Kalas hos farbror Anders och tant Ann-Margret (man sa tant och farbror då). Det var roligt. En gång minns jag att alla barn fick önska sig en teckning och så ritade han den. Jag bad honom rita sig själv - var det nästan lite inställsamt? Nä det tror jag inte. Jag måste ha kvar teckningen någonstans bland alla papper.
Trevlig helg. Tretti dagar har november. I bästa fall kommer sen snö och sol. Håll ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar