Här kan man läsa en julnovell jag skrev åt Feministiskt perspektiv
7 kommentarer:
Anonym
sa...
Ville bara önska dig en god fortsättning Maja. Läste novellen men jag sänder inte på den våglängden - inte just nu iaf - blev lite melankolisk efter att ha läst den. Å andra sidan....vem vet vad vi och verkligheten egentligen är. kram Tomtemor
Ska väl inte börja skrävla så här på juldagen men jag var tvungen att sätta på Povel Ramels Skrytvalsen när jag skrivit den. (Den behöver ett par tre små ändringar, bl.a ska det stå in vid perrongen, inte in på...)
Lite kuslig är den väl också. Men det är ju så, när man tänker på universum - visst är det svårt att låta bli att bäva. Om man nu inte bestämmer sig, som åtminstone ett par av personerna i novellen, för att inte tänka på det, strunta i universums alla hyss och påhitt. "Vem vet vad vi och verkligheten egentligen är"- känslan som Tomtemor talade om är det egentligen bara en person i novellen som känner, på allvar. Nu ska jag sluta snacka, hoppas att melankolin släpper och att ni alla har en fortsatt fin jul
Du är så träffsäker. Där andra behöver trehundra sidor för att sticka hål på några av tidens fluffpuddingar får du det gjort på fyra av min ungdoms tidningsmanuspapper.
Tack så mycket, Henrik. Jo jag gillar effektivt berättande, språklig ekonomi. Mångordighet kan vara helt ok också men idag väller det fram ordmassor, så det kan ju vara omväxlande med koncentrerat berättande också :-)
7 kommentarer:
Ville bara önska dig en god fortsättning Maja. Läste novellen men jag sänder inte på den våglängden - inte just nu iaf - blev lite melankolisk efter att ha läst den. Å andra sidan....vem vet vad vi och verkligheten egentligen är.
kram
Tomtemor
God fortsättning Tomtemor, vad trevligt att du kikar in!
Jo, det går att se novellen som mycket komisk, eller mörk och kuslig - eller både och.
Ska väl inte börja skrävla så här på juldagen men jag var tvungen att sätta på Povel Ramels Skrytvalsen när jag skrivit den. (Den behöver ett par tre små ändringar, bl.a ska det stå in vid perrongen, inte in på...)
Svart humor. Jag skrattade en del åt Postkodlotteriets specialpott för att göra folk till pelare av tillit. Och åt replikerna.
God forts
Zigge
Lite kuslig är den väl också. Men det är ju så, när man tänker på universum - visst är det svårt att låta bli att bäva. Om man nu inte bestämmer sig, som åtminstone ett par av personerna i novellen, för att inte tänka på det, strunta i universums alla hyss och påhitt. "Vem vet vad vi och verkligheten egentligen är"- känslan som Tomtemor talade om är det egentligen bara en person i novellen som känner, på allvar.
Nu ska jag sluta snacka, hoppas att melankolin släpper och att ni alla har en fortsatt fin jul
Du är så träffsäker. Där andra behöver trehundra sidor för att sticka hål på några av tidens fluffpuddingar får du det gjort på fyra av min ungdoms tidningsmanuspapper.
Tack så mycket, Henrik. Jo jag gillar effektivt berättande, språklig ekonomi. Mångordighet kan vara helt ok också men idag väller det fram ordmassor, så det kan ju vara omväxlande med koncentrerat berättande också :-)
Skicka en kommentar