måndag 10 augusti 2015

Ökänd krönikör förespråkar massmord

 Ja det är väl senaste snackisen, på nätet. Gammelmedia verkar inte ha reagerat ännu, men ramaskriet torde vara på väg. Alex Schulman gör en Charlie. :
Jag vet att det praktiskt är en svår sak att göra, men tänk om man kunde lokalisera alla människor som ­någon gång skrivit ”whoop whoop” i sociala medier. Och så binder man fast dem i säg Rålambshovsparken. Och så avrättar man dem en efter en. När sista pistolskottet ljuder över torget skulle man veta att världen var en bättre plats och man skulle därför känna en viss glädje. Man skulle inte säga det, men man skulle tänka det. Whoop whoop.
Jag har varken sett eller hört uttrycket whoop whoop tidigare. Det kanske är en googleöversättning av tjoho och jippi till amerikanska.
Jag skrattar åt krönikan trots att jag aldrig hört whoop whoop. Det blir ett fnys-skratt (även kallat fniss). Som allra elegantast när man är helt nysnuten och i egenskap av dam är jag givetvis alltid nysnuten. Min infama glädjeyttring är bara en spontan reaktion - "jag har det roligt nu" - den är inget argument och bevisar inget om etik och moral, god eller dålig smak, lag och ordning och allra minst om "yttrandefriheten", denna kameleont.
Ja, baske mig. En kameleont och inget annat. Men i och med Charlie är det fritt fram för vad som helst.

Det här skrattar jag inte åt:
Precis som dem som trotsade polisens order i Jönköping att flytta på sig bör de som rev ned Sverigedemokraternas affischer i tunnelbanan lagföras. Formellt för vandalisering men ytterst för att nävrätten aldrig ska tillåtas få sista ordet.
Skrivet av en Nils Funcke som påstås vara  expert i yttrandefrihetsfrågor. 
Tänk om jag (tänker jag egocentriskt) hamnar i samma gäng som såna där? Är det bara en fråga om nyanser, är jag också en stelbent sykofant?
Nazisterna representerar inte nävrätten i denna pekfingriga artikel - utan det är de troende som satt och sjöng och bad på gatan som stod för våldet. Enligt den logiken, var även Gandhi en företrädare för nävrätten.
Jag vill inte använda det nötta uttrycket normalisering, men bristen på perspektiv och proportioner bland småborgerliga skribenter med petit-maîtremoral har successivt lett till en bagatellisering av nazismen.
Den här Funcke är antagligen en stackars liberal, reaktionärer kallar sig ofta det. Men nu tycker jag att det är dags för dem att förtydliga sig, i kölvattnet efter Min Kamp.

* * *

1965 kom det så mycket bra låtar att det skulle kunna gå att ha en ny varje dag. Men så ofta bloggar jag inte.







7 kommentarer:

Anonym sa...

Här hänger jag inte med riktigt... Jag tyckte ofs också att Alex Schulmans artikel var kul. Fast... Sen kom knivdådet på Ikea. Då kändes det inte lika roligt längre. Dålig tajming...
Calamity Jane

Anonym sa...

Jag fattar alltså inte hur de två delarna hänger ihop, alltså det du skriver om de två artiklarna. Men jag får väl ta och grubbla lite till kanske...
CJ

maja lundgren sa...

Humor är en fråga om tajming - har inte någon sagt ungefär så?
Å det är ju ofärdiga tankar det här, som på olika sätt kretsar kring yttrandefrihet. "Nävrätt", "normalisering", "yttrandefrihet": när jag blir riktigt gammal och klok ska jag bli en Sokrates.

maja lundgren sa...

"Internet - villkorat privatliv", på Kunskapskanalen.
Viktig info. Missa inte.
http://urplay.se/Produkter/184607-Varlden-Internet-villkorat-privatliv

maja lundgren sa...

Man bör kanske även påminna om att Dieudonné Mbala blev arresterad på grund av en tweet, samtidigt som högtidstalen till Yttrandefriheten pågick som allra mest.
Dokumentären visar flera exempel på arresteringar. En väldigt viktig dokumentär som alla måste se.

Anonym sa...

Hej Maja! Vad tror du om romanen Aase Berg skriver på? http://www.kultwatch.se/2015/06/25/orden-med-aase-berg/
Hon verkar rädd att bli utsatt för samma drev som du. Läste ett utdrag i senaste 10-tal och där saknades iaf det nämnande av namn som brukar dra till sig kulturredaktörernas uppmärksamhet.

maja lundgren sa...

Hej Anonym! Vad jag tror om den, jo jag har fått äran att läsa och tycker den är fantastisk. Om det blir bråk eller inte kan jag inte uttala mig om. Men det märks att den är skriven av nödvändighet.