* * *
Det finns en fördom om det svenska språket, att det skulle vara underlägset engelskan. Engelskan påstås ha många fler synonymer och det skulle därför vara möjligt att uttrycka sig mer exakt och nyanserat på engelska. Det är inte sant, jag tror inte att en enda rättskaffens lingvist skulle skriva under på det utan det är en kulturimperialistisk fantasi som har blivit ganska spridd bland svenskar.
Givetvis finns det mängder med ord som aldrig används, till exempel misskund (inget särskilt vackert ord, tar det bara som exempel på det svenska språkets oändliga variationsrikedom).
I Frankrike har föreställningen odlats att det franska språket är det mest rationella i hela världen.
I Sverige har föreställningen odlats en gång i tiden att svenskan skulle vara urspråket.
Det är inte heller sant.
Klart slut.
Jag håller egentligen med Lidija Praizovic om ganska mycket i texten om Athena Farrokhzad - också. Men hoppas att det finns utrymme för båda.
SvaraRaderaVad var det som tog emot så mycket?
Raderahttps://lundgrenmaja.blogspot.com/2020/01/slackervanstern-kan-inte-snylta-pa.html?m=1
RaderaFörstår inte frågan, kan du förtydliga?
RaderaNu såg jag att det var två kommentarer, så frågan gäller troligen något i inlägget från januari. Det är ett diskutabelt inlägg, jag skrev det för övrigt en kort tid innan jag gick in i väggen, krasch bom pang, utbränd i äldreomsorgen :D
RaderaDiskuterar gärna mera, men då måste du formulera frågan/frågorna lite tydligare
RaderaRubriken andas högerpopulism... Mer än inlägget i sig kanske.
RaderaHåller med om att rubriken är en rysare, och att inlägget går att kritisera. Så det är öppet för kritik och frågor. Jag kan alltså förtydliga vad jag menade då och varför, och vad jag menar nu och hur, fast jag ber om lite längre resonerande kommentarer och tydligare frågor.
RaderaLite svårt att veta vad "Vad var det som tog emot så mycket?" syftar på.
RaderaVad var det som tog emot så mycket var inte min kommentar. Jag följde länken och reagerade nog mer negativt på rubriken än inlägget som sådant. Har aldrig förstått mig på "arbetskritik", t.ex. Annat i inlägget påminner mer om det gamla trista borgerliga skärp dig, klipp dig, skaffa ett jobb...
Raderaok det kan vara bra att skriva under med en signatur, svårt att diskutera med anonyma som kan vara en eller flera personer :-)
RaderaJust den texten har jag inte så mycket förståelse för, bland annat för att jag inte tolkade Farrokhzads artiklar på det sättet, jag tyckte de var nyanserade och varken raderade ut klass eller hävdade att han inte borde ha fått skriva som han skrev. I stort kan man säga att hon hyllar Yahya Hassan. Dessutom blev det något som kan liknas vid ett mindre drev mot Farrokhzad, där hon kallades gravskändare och "den mest borgerliga av alla". Jag tror inte heller att hennes radikalism bara är fraser. Att hon är låtsasprogressiv. Eller att arbetarklassen är konservativ, och medelklassen progressiv. Det blir också ganska orättvist att just hon ska lastas t.ex för att hon kommer ut på Bonniers eller har makt i andra sammanhang. De som har makt i svensk kulturell offentlighet är nästan alla väldigt, väldigt vita och den egentliga makten är det fortfarande män som har. Därför blir det fel att anklaga just henne för att vara den mest borgerliga av alla eller hävda att hon inte borde ha påpekat att Yahya Hassans dikter blivit utnyttjade av främlingsfientliga.
RaderaAtt vi:et kan låta lite intimiserande kan på ett sätt ses som en vanlig figur i den kulturella offentligheten, alla dessa brev, "kära Beatrice Ask, nu ska vi prata om rasismen". Att det blev så kontroversiellt tror jag främst beror på att Farrokhzad är kvinna som riktade sig till en ung man. Och så är det svårt att veta vad som är en personlig konflikt mellan lärare och f.d elev, eller hur kontaktnäten/de sociala strukturerna ser ut utanför spalterna.
Återkommer efter min långpromenad! En viktig sak: jag är inte ute efter att deplattformera någon, och tycker inte heller att alla måste hålla sams.
Nu försvann din kommentar som jag just svarade på, anonym. Jag har inte tagit bort den, när jag raderade den i mejlen försvann den ur bloggen också. Dumt.
RaderaAllright så det var alltså inom ämnet Yahya Hassan du håller med Lidija!
Raderahttps://www.expressen.se/kultur/ide/farrokhzad-kraver-att-alla-rattar-sig-i-ledet/
Det var annars rätt många kvinnor som uttryckt en skepsis kring hur Farrokhzad skriver om Yahya Hassan; Jenny Maria Nilsson, Sara Abdohalli, Lidija Praizovic och som inte använde ord som gravplundrare
RaderaAtt det är många på en gång är väl inget särskilt positivt? Saken är den att Athena F:s artiklar var de enda i hela den svenska kulturella offentligheten som inte var distanslös dyrkan, men hon kom att framställas som den som dominerade det svenska mottagandet av Yahya Hassan.
RaderaJenny Maria Nilsson kallade Athena F för den mest borgerliga av alla. Ibland vänd medelklassbakgrund emot skribenter, ibland inte.
Ska man förbjuda personer med medelklassbakgrund att bli socialister eller anarkister eller på annat sätt vänster, måste man börja med Marx, Pasolini och många andra. Sara Abdollahis artikel var kanske den mest oväntade, eftersom hon har varit väldigt väldigt sträng när det gäller att inte uttrycka sig rasistiskt. Av nån anledning tycker hon att det är mer borgerligt att skriva i DN än i GP.
Jag ser snarare en revolt mot Farrokhzad dominerande konstsyn hos dessa kvinnor, eller hemfaller damenerna åt ett klassiskt dyrkande av det manliga geniet?
RaderaJag tror de är störtkära.
RaderaNej, jag vet inte, mer än att Carl-Henning Wijkmark verkar ha sluppit kritik för sin bakgrund :-)
Farrokhzads konstsyn är inte så dominerande i Sverige som det kan verka, och kanske framförallt - ni måste komma med ett citat ur artiklarna om ni vill visa att Athena F skriver att han inte borde ha skrivit det han skrev. Som jag minns det var det inte alls det hon påstod. Konkreta citat, tack.
Tvärtom så påstod ju ganska många i den där vevan att AF inte borde ha skrivit som hon skrev.
https://twitter.com/bardissimo/status/1268297177773809665
RaderaInget fan till Alexander Bard men här har han lite grann en poäng...
Sara Abdollahi är väl kulturkarriärist som lärt sig hur man ska skriva för att tilltala liberalerna. Med Lidija Praizovic är kanske motsättningen mellan henne och Athena F mer av en personlig historia. Men att de 3 bråkar känns helt klart som ett tjejbråk om det lilla utrymme som kvinnor med utländsk bakgrund kan få i Sverige.
Hanterandet av Yahya Hassan uppenbarar att det finns likheter mellan den postkoloniala, rasifierade antirasistiska litteratursyn Farrokhzad representerar och det som Malcolm Keyune skriver om i den här texten om medeltida gillen.
Raderahttps://www.gp.se/ledare/sr-uppropet-handlar-om-kontroll-%C3%B6ver-anst%C3%A4llningar-1.34979714
Vet ej.
RaderaHanterandet av Yahya Hassan visar att det finns likheter mellan den postkoloniala, rasifierade antirasistiska litteratursyn Farrokhzad representerar och det som Malcolm Keyune skriver om i den här texten om medeltida gillen??
Raderahttps://www.gp.se/ledare/sr-uppropet-handlar-om-kontroll-%C3%B6ver-anst%C3%A4llningar-1.34979714
Anonym 16.46: damenerna låter som en liten keltisk eller germansk folkstam som gör uppror mot Caesar
RaderaVad menar du med "hanterandet av Yahya Hassan"?
RaderaVilket hanterande?
Det vanliga i polemiska sammanhang är att debattörer slutar tolka och börjar projicera. Det är obehagligt och brukar inte minst vara grunden för drevjournalistik. Personer sägs då representera något förkastligt, och sen ska de jagas bort.
Jag känner igen falsk och unken drevjournalistik när jag ser den. GP är ju en borgerlig ledarsida, bjuder inte gärna en sån på klick.
Det finns personer med utländsk bakgrund som är höger, och som vill tysta all vänster.
Om jag ska diskutera mer med anonym kräver jag att anonym visar vad det är i de här texterna som skulle vara ett försök till censur. Hon skrev ju till och med "utan att säga att andra måste göra likadant", som jag minns det.
RaderaMen att hon påpekar att rasister använder sig av Yahya Hassans poesi retar gallfeber på högern.
Det handlar inte om att Farrokhzad är rädd för att göda eventuell rasism via Aftonbladets kultursida. Det handlar om att bevaka sin maktposition och definiera vad som får skrivas.
Radera"Ett gille sparkar nedåt, inte uppåt. Ett gille måste kunna kontrollera vem som får göra skor, och tvinga bort folk från marknaden om konkurrensen blir för hård."
Der Farrokhzad verkliga ärende.
Men jag fick faktiskt motsatt intryck när jag läste de här texterna: jag upptäckte inte att hon hade velat tysta eller censurera Yahya Hassan. Jag fick inte heller intrycket att hon skulle försöka stoppa någon annan som ville skriva kritiskt om sin egen bakgrund. Hon avstod själv utan att säga att andra måste likadant. Och sen uppfattade jag det som att kritiken mot hennes artiklar utgjorde så kallade halmgubbar, hoppade över det som motsade deras eget hårddragna resonemang. Vad skribenters egentliga ärende och motiv är, kan man väl diskutera men om det inte går att belägga med citat blir det ju ganska abstrakt.
RaderaMalcolm Keyune brukar vara väldigt sofistisk och slirig i sina artiklar, men det var ett tag sen jag läste något av honom. Kanske läser den här artikeln, kanske inte. Såvitt jag förstår handlar det om uppropet för att det ska bli fler med utländsk bakgrund på SR. Kan säkert diskuteras, men att det skulle vara att sparka neråt köper jag inte. Eller att det skulle ha särskilt mycket med medeltida gillen att göra. Får se, kanske läser kanske inte. Men gp:s ledarsida är givetvis högst politisk, och verkligen inte det minsta vänster.
Det är inte helt oväsentligt i sammanhanget att både Sara Abdohalli och Lidija Praizovic till skillnad ifrån Athena Farrokhzad har arbetarklassbakgrund när man ska förstå deras "uppror" mot Farrokhzads konstsyn. De verkar känna att de behöver försvara Hassan. Det ställningstagandet har säkert med klass att göra.
RaderaDet tror jag garanterat inte.
RaderaJag vet inte om det är du anonym, men med jämna mellanrum under ganska lång tid har det dykt upp en anonym i bloggen som har velat diskutera Yahya Hassan. Jag har aldrig skrivit om Hassan så det var förvånande. Men det händer att folk har en egen agenda när de skriver i kommentarfältet här, alltså de skriver om saker som inte har ett dyft med inläggen eller diskussionerna att göra, ett tag var det till exempel en som ville diskutera Ulf Lundell. Lite som att några tar med sig sina husgudar och vill prata om dem i mitt kommentarfält. Det är helt ok men ibland när jag kanske inte varit på mitt mest strålande humör har jag blivit lite sur, det här är ju min blogg vad man än tycker om den, inte för att jag vill ha någon dyrkan själv men det har känts absurt att folk suttit och dyrkat sina idoler i mitt kommentarfält. OK, till den som skrivit om Hassan då och då här skulle jag vilja säga så här: bejaka självklart den kärleken, gör kanske en egen poesi i samma stil, det är mycket bättre än att haka upp sig på några artiklar som anonym menar inte borde ha formulerats som de gjorde (men som det inte går att övertala mig om att de utgjorde några angrepp).
RaderaAthena Farrokhzads artiklar var heller inte ”etablissemangstypiska”, om man kan säga så. De var annorlunda, de avvek och i mitt tycke blev några fullständigt oproportionerligt arga på dem. Etablissemangstypisk var snarare Victor Malm.
Om du vill diskutera Athena Farrokhzads konstsyn, så måste du också kunna belägga det i texter av henne. Det räcker inte med att påstå att hon bara är ute efter makt. Eller länka till en ledarsida.
Så, nu måste jag be dig öppna en egen blogg :-) Det blev så till slut med Lundellfanset också, inte för att jag har något emot Lundell men det kan vara tröttsamt med sådana här OT-historier.
God kväll och simma lugnt.
Det handlar framförallt om en önskan att du utvecklar resonemanget kring följande kommentar"
Radera1 okt 13:35 "Jag håller egentligen med Lidija Praizovic om ganska mycket i texten om Athena Farrokhzad - också. Men hoppas att det finns utrymme för båda."
Tyngdpunkten ska vara på hoppas det finns utrymme för båda.
RaderaJag ska svara längre sen, det här är extremt invecklat, debatten om Athena F/Yahya Hassan är svår att tolka utan att ta med kulturpolitiska klanstrider och högerpopulismens landvinningar i gammal vänster i beräkningen, jag kan säga att jag håller med båda och ingen och för att redogöra hur krävs det tid! Först måste jag äta lunch och långpromenera. Men tills vidare kan jag säga så här att det är många som vantrivs i sociala medier. Lajkonomin. Kotterierna. Personkulten. För många yngre är det en viktig del av marknadsföringen, och hur skulle en självständig eller egensinnig, ett brushuvud, kunna stå ut med alla kramar, hjärtan, tårar och vackra ord?
Återkommer som sagt,
Ja, jag borde kanske ha simmat lugnt istället för att plaska runt i den kulturella ankdammen, men jag blev genuint nyfiken på din ökade förståelse för Lidija Praizovic som du gav uttryck för längre upp i kommentarsflödet :)
RaderaJag tror att alla skulle förlora på en fortsatt polemik mellan Praizovic och Farrokhzad, saken är lite den också att alla kulturbråk tenderar att bli gängbråk och snabbt förlora alla proportioner. Det kan i och för sig vara intressant, det börjar handla om allt möjligt, alla sakfrågor går upp i rök osv, och som jag skrev tidigare, i stället för att läsa och tolka börjar folk projicera och överdriva. I det här fallet tror jag att några unga kvinnor riskerar att bli rättså brända om polemiken skulle fortsätta. Medan andra som tycker det är jättekul att titta på gräl men själva inte tar några risker "står i fönstret" och väntar på att den ena ska vinna och den andra försvinna.
RaderaDet viktigaste är såklart att båda fortsätter skriva, de kan ju dela upp kulturfältet mellan sig. En tar DN, en annan Aftonbladet.
"Ce qui n'est pas clair, n'est pas français" :)
SvaraRaderaoui, Mallarmé par exemple:D
RaderaLes clichés sont souvent un peu ...clichés.
Raderaoui, et tout le monde sait que c'est le napolitain qui est la langue la plus logique
Radera:D