torsdag 31 december 2015
Hur ska det gå
Inga nyårstal på lager, bara tanken på att försöka sammanfatta 2015 förvandlar mig till en dystert stirrande stenstod. Men jag har en känsla av att det kommer att bli bättre, något slags tillförsikt.
För egen del har det varit ett bra år, inte bara det här med armbågen har varit en upplevelse, utan i stort har det hänt intressanta saker.
Och politiskt? Från "mitt Europa bygger inga murar" till "vi har varit naiva" - och däremellan ett misslyckat försök att få med sig Europa på en generösare väg. Samt ett terrordåd i Paris.
"Vi har varit naiva" gissar jag att Löfven halvångrar, eftersom det ryckt ur sitt sammanhang kan se ut som att ge SD rätt. Men att jämföra uttalandet med nazisternas språkbruk och applicera Klemperers analys av Lingua Tertii Imperii på det, som t.ex Malin Ullgren gör i DN, menar jag är en klar överanvändning av Klemperer.
Reductio ad Hitlerum kallas sånt. Det kniper omedelbart poäng bland de redan frälsta, men på längre sikt innebär det en avtrubbning av de analytiska verktygen.
Situationen är akut och kommer att fortsätta att vara akut, och det är outhärdligt med dessa stängsel. Sverige är rikt. Om några år tror jag att vi kommer att öka flyktingmottagandet igen. Diskussionen kommer att gälla hur man ska skaffa fram jobb. Terrorism och kravaller i förorten är jätteimpopulärt, det är nästan ingen som gillar sånt. Det kommer att finnas ideologiska skiljelinjer, men diskussionen måste vara konkret och det är onödigt att dra in Goebbels i det hela.
* * *
En av dem som dog under året var Pino Daniele. Jag kan inte säga att jag sörjer, jag kände inte Pino Daniele, men rent egoistiskt så känns det som en attack mot en viktig del av mitt liv, det är ju det som gör ont. Liemannen, hugg inte mot min ungdom! När jag bodde i Rom som fjortis och upptäckte I' sto ccà!
Denna konsert får avrunda bloggen för detta år. Den är så bra att jag vill säga att ni måste titta på hela. Hela folkhavet sjunger.
Gott slut och god fortsättning.
Allsång på Piazza Plebiscito.
Uppdatering 13/6:
Konserten har plockats bort från YouTube, men jag provar med att lägga in en svartvit inspelning av en av låtarna - Quanno chiove. Det betyder När det regnar på napoletanska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Länge leve Neapel.
SvaraRaderaSkönt med en optimist. Jag är djupt bedrövad - inte så mycket av att regeringen tyckte man nådde smärtgränsen vid ett tillfälle jag trodde man fortfarande hade marginal kvar, men för det sätt hela debattklimatet i frågan vände på en femöring, och alla proffstyckare sprang på varandras fötter för att ta sig från ena till andra sidan däck absolut samtidigt.
SvaraRadera"Hotnivå fyra" - kommer man någonsin få veta vad det där grundade sig i?
RaderaModer Mothanna Majid blev felaktigt utpekad, och här gick det också väldigt snabbt för experter och politiker att gratulera och berömma SÄPO.
Det krävs konkretion då systemkollapsen beskrivs. Vad är det som "har gått sönder i Sverige", som det lite alarmistiskt brukar uttryckas från vänsterhåll? Att jag har svårt att riktigt tro på att det handlar om en kollaps, beror på att alla mina kontakter med vård och omsorg har funkat som en dröm. Min pappas hemtjänst är fantastisk, jag har varit i kontakt med en väldigt bra vård och ingen har verkat speciellt stressad heller, med mera - det är säkert olika på olika avdelningar och inom olika sektorer, men finns det verkligen fog för att tala om en total kollaps?
RaderaLess is more, brukar man ofta säga när det gäller skrivkonsten. Det betyder att hyperboler inte funkar.
RaderaMer konkretion, färre ideologiskt färgade hyperboler.
Ja det håller jag ju med om, det gick fort för uttryck som "systemkollaps" och "smärtgräns" att slå igenom. Om begreppet systemkollaps skriver Copyriot intressant:
Raderahttp://copyriot.se/2015/12/29/k248-systemkollapsen-igen/
Delvis handlar det nog om något slags eventifiering och facebookifiering av politiken.
Politiker och framförallt medier har reagerat snabbt på olika händelser, jag tyckte att det var genant hur det skrevs om fotot av den drunknade pojken. Det var varken första eller sista gången barn på flykt undan krig drunknar i Medelhavet, och den typen av snabbt uppblossande empati kan snabbt slockna. Det var ganska genant hur det skrevs om den bilden på sina håll i medierna.
Jag har en tendens att vara mer kritisk mot medierna än mot politikerna... och det gäller i viss mån i detta fallet också.
Det går att förstå reaktionen efter terrordådet i Paris. Jag tror att det har betydligt mer med det att göra, än med någon verklig, uppdiktad eller överdriven systemkollaps.
"Hotnivå fyra" - kommer man någonsin få veta vad det där grundade sig i?
RaderaModer Mothanna Majid blev felaktigt utpekad, och här gick det också väldigt snabbt för experter och politiker att gratulera och berömma SÄPO.
Jag har en del önskemål inför det nya året. Ett är att opinionsbildare slutar vara så fixerade vid att bevisa att svensk kultur aldrig har funnits, och har den funnits så har den varit dålig, till skillnad från andra gruppers kultur som måste respekteras.
RaderaJa det håller jag ju med om, det gick fort för uttryck som "systemkollaps" och "smärtgräns" att slå igenom. Om begreppet systemkollaps skriver Copyriot intressant:
Raderahttp://copyriot.se/2015/12/29/k248-systemkollapsen-igen/
Delvis handlar det nog om något slags eventifiering och facebookifiering av politiken.
Politiker och framförallt medier har reagerat snabbt på olika händelser, jag tyckte att det var genant hur det skrevs om fotot av den drunknade pojken. Det var varken första eller sista gången barn på flykt undan krig drunknar i Medelhavet, och den typen av snabbt uppblossande empati kan snabbt slockna. Jag har en tendens att vara mer kritisk mot medierna än mot politikerna... och det gäller i viss mån i detta fallet också.
Det går att förstå reaktionen efter terrordådet i Paris. Jag tror att det har betydligt mer med det att göra, än med någon verklig, uppdiktad eller överdriven systemkollaps.
"Hotnivå fyra" - kommer man någonsin få veta vad det där grundade sig i?
RaderaModer Mothanna Majid blev felaktigt utpekad, och här gick det också väldigt snabbt för experter och politiker att gratulera och berömma SÄPO.
Jag har en del önskemål inför det nya året. Ett är att opinionsbildare slutar vara så fixerade vid att bevisa att svensk kultur aldrig har funnits, och har den funnits så har den varit dålig, till skillnad från andra gruppers kultur som måste respekteras.
RaderaDet krävs konkretion då systemkollapsen beskrivs. Vad är det som "har gått sönder i Sverige", som det lite alarmistiskt brukar uttryckas från vänsterhåll? Att jag har svårt att riktigt tro på att det handlar om en kollaps, beror på att alla mina kontakter med vård och omsorg har funkat som en dröm. Min pappas hemtjänst är fantastisk, jag har varit i kontakt med en väldigt bra vård och ingen har verkat speciellt stressad heller, med mera - det är säkert olika på olika avdelningar och inom olika sektorer, men finns det verkligen fog för att tala om en total kollaps?
RaderaLess is more, brukar man ofta säga när det gäller skrivkonsten. Det betyder att hyperboler inte funkar.
RaderaMer konkretion, färre ideologiskt färgade hyperboler.
En ändring: råkade skriva "mitt Europa har inga gränser" i stället för "bygger inga murar". Det är två lite olika saker.
SvaraRaderaJag vet att id-kontroller går att kritisera på många olika sätt, men jag tycker inte att det är ett dugg konstigt att regeringen inte vill att det kommer många papperslösa som sedan försvinner utan att söka asyl. Vid sidan av terrordådet i Paris tror jag att det var detta som orsakade åtstramningen, snarare än den omdiskuterade systemkollapsen.
Du efterlyste konkretion. Varsågod.
SvaraRadera"Året som gick rakt åt helvete":
http://www.aftonbladet.se/kultur/article21985113.ab
Det verkar vara ett direkt svar på DN:s tarvliga "Därför var 2015 det bästa året för mänskligheten".
RaderaMen... det verkar ju vara allt möjligt hemskt huller om buller. Ska kolla lite mer noga.
Mitt svar tills vidare blir Leif Norbergs Orkesters underbara version av Highway to Hell.
https://www.youtube.com/watch?v=bAtcYQlW4YI&index=6&list=FLseb5bXBr2Q3D2MCIYPSIkQ
Jag vill inte ägna mig åt positivt tänkande, det är mest det att tårta på tårta av eländes elände är tröttsamt.
RaderaVarför har Bataclans judiska koppling tonats ner?
SvaraRadera"Threats for pro-Israel activities
For 40 years, Bataclan had Jewish owners, Pascal and Joel Laloux, who sold the theatre to new owners in September 2015. The theatre was a target for anti-Zionist activists, since the venue often held pro-Israel events. One extremist group called "Army of Islam" threatened the Bataclan in 2011 because its owners were Jews.[8][9]
Pro-Palestinian activists have protested against the Bataclan's association with pro-Israel activities. A video posted on YouTube shows masked pro-Palestinian militant protesters at the Bataclan in 2008 stating: "We came here to pass along a small message. Be warned. Next time we won’t be coming here to talk.”[10]
https://en.wikipedia.org/wiki/Bataclan_%28theatre%29
I den svenska versionen av Wikipediaartikeln har det avsnittet inte kommit med. Och i medierna har det väl knappt nämnts. Varför är det så känsligt?
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/11999860/Paris-attacks-Militant-gang-warns-of-attack-on-Bataclan-in-chilling-video-from-2008.html
Jag har en teori: enligt uppgift hade alltså Bataclan haft en del proisraeliska evenemang. Det ger en politisk bakgrund till dådet som inte passade in i bilden av att attacken riktas mot "det öppna samhället", "demokratin", "vår livsstil", "vår ungdom". I stället handlade det till stor del om Israel/Palestina, och då inte bara genom guilt by association (att Bataclan hade judiska ägare) utan p.g.a ett uttalat stöd för Israels politik, Bataclan lär ha ordnat en insamling till den israeliska gränspolisen.
Vid tillfället för terrordådet hade ägarna sålt Bataclan, men det hade uppenbarligen riktats hot mot teatern tidigare.
Med tillägget att detta bör kollas upp noga, jag kan inte med säkerhet säga att uppgifterna stämmer, men journalister borde gräva i det.
RaderaDagens felläsning: "Hotfull kronprinsessa på plats i fredsprocess".
SvaraRaderaTyckte jag det stod. Men det gjorde det ju inte.
http://www.svt.se/aret-med-kungafamiljen/hoppfull-kronprinsessa-pa-plats-i-fredsprocess
Heter det inte "en av de som dog"?
SvaraRaderaJag tycker själv att det är svårt att veta om det ska vara de eller dem. Men här är ju de subjekt i meningen?
CJ
Nje, om inte språkreglerna ändrats på sistone, så är det korrekta "en av dem som". Förr skulle det vara kommatecken efter dem. "En av dem, som..." Det är "en av" som gör att det måste bli dem, ackusativ (eller är det dativ?). Om du ersätter med vi/oss så hör du att det låter fel: "en av vi som..."
RaderaDet finns bara två av vi, och det är oss.
RaderaJag hade velat se stora demonstrationer mot id-kontrollerna. Situationen för de utestängda flyktingarna i Europa idag är fruktansvärd.
SvaraRaderaråkade påsta under fel inlägg... det står högst på min önskelista
RaderaPOSTA inte min dag idag...
RaderaJag har bara demonstrerat en enda gång i mitt liv. Det var mot Irakkriget. Och vad tjänade det till? Jag undrar om inte demonstrationer har tjänat ut sin roll, protester måste ta sig andra vägar. Det här är bara en fundering. Själv fixar jag egentligen inte att demonstrera. Jag känner mig nästan som ett får. Men det beror väl på att jag inte tycker att "vi är många" är ett argument. Under Irakdemonstrationerna, som var större i andra länder än i Sverige tror jag, miljoner fyllde torgen i Italien, så var det väl 2 saker som störde mig. Det ena var att jag vid ett tillfälle hamnade under ett plakat med Saddam Hussein på - folk har ju olika bevekelsegrunder för att demonstrera, och här hade jag råkat hamna i Viva Saddam-gruppen. Det kändes sådär. Det andra var några toknissar som hojtade i megafon: "den som inte hoppar gillar Bush!" Så var det meningen att man skulle hoppa.
Radera"Usch Bush!"
Men framförallt störde det mig att det inte funkade, och att jag hade trott att en demonstration skulle kunna stoppa ett krig.
När det gäller id-kontrollerna, så finns det egentligen inga moraliska försvar för dem, bara pragmatiska och om man så vill cyniska. Jag har försökt redogöra för hur jag tänker här, jag kan inte påstå att det är rätt. Jag tror att den åsikten är ganska spridd, men det är som sagt inte ett argument att vara många.
Radera"Jag har bara demonstrerat en enda gång i mitt liv. Det var mot Irakkriget."
SvaraRadera1:a eller andra ?
Mot invasionen 2003.
Radera