söndag 5 augusti 2018

Brackig vänsterpopulism

Akademien och/eller Nobelstiftelsen tog tydligen in en näringslivskonsult som är gift med moderatledaren som "krishanterare". Hon säger i SvD att det kommer att ta evigheter att "återuppbygga förtroendet". Det här är väldigt lustigt, alltså. Ganska svårtolkat, men en sak är helt säker: det har ingenting med sexuella övergrepp mot kvinnor att göra. Men det märktes på Danius också, hennes uttalanden var märkliga, allt det här pompösa och affekterade om Akademiledamöters hustrur, barn, personal osv osv. Korsningen mellan vänsterpopulism och brackighet har liksom kapat det här med metoo, som nästan från början var ganska tvivelaktigt. Nu är det samma stödmadame som ska ta moderatledaren till valseger som ägnar sig att putsa på Nobelstiftelsens och Akademiens anseende. 
Alltså det här nya hyckleriet som gjort entrée i den kulturella offentligheten... Och samtidigt svassar Danius för Dylans genienzymer, eller vad det hette. 

10 kommentarer:

Mariannesson sa...

Lite fel där. "Och/eller": Birgitta Ed var krishanterare åt Nobelstiftelsen, inte åt Akademien. Och särskilt brackig är hon nog inte - hon omskolar sig till präst...

maja lundgren sa...

Lät mig vilseledas av ingressen.
Det som irriterar mig är låtsasvänster och oreflekterade flockmekanismer.
Den massmediala biten av metoo handlar om rykte, anseende, det är på ett förvänt sätt ett slags viktorianism (vill inte använda klichén viktorianism egentligen). Jag tittade nyligen på Tystnad tagning, det var en del konstigheter. Bl.a verkar det ha handlat om ett ganska begränsat antal manliga skådisar - samtidigt som en kvinna slutar samarbeta med män öht. Det innebär alltså att de män som inte är sexister, inte trakasserar osv inte är män. Bland mycket, mycket annat.

maja lundgren sa...

Eller om det var ett uppföljningsprogram till Tystnad, tagning.
Hur som, Tystnad tagning är en rätt billig titel.

Verutschkow sa...

Omskolar sig till präst ? Som gamle MUFordföranden
Thomas Idergard som fallit för katolicismen och
numera är prästvigd inom detta samfund ...

maja lundgren sa...

Det är de andefattiga tillståndens ande. Jag gillar det, på nåt sätt. Nyliberaler sadlar om från näringslivskonsulteri till prästerskap. Det är en tvär gir.
Men vad jag är tvungen att protestera emot vänster som inte är vänster, utan att ta till klichén "den manliga genikulten" måste jag protestera mot snack om genienzymer, vidare måste jag protestera mot att modern litteratur kommer till genom sampling och stöld, vilket alltså skulle vara ett försvar för att Dylan inte orkade skriva ett tal själv - eller kunde, för han kunde inte ösa ur sitt inre liv för att formulera ett tack för Nobelpriset, jag är redan rik och berömd men det är ju alltid kul att få en rejäl finhetsstämpel också.

maja lundgren sa...

äsch. Jag är mycket bokstavligen emot Nobelpriset, även om jag tyckte att det blev piggare i och med Elfriede Jelinek, det var djärvt. Dario Fo är jag övertygad att det var en knäpp på näsan till alla italienska författare och kulturjournalister som skickar presenter till lämpliga svenska mottagare - eller vad de tror är mutbara och inflytelserika svenskar - och som givetvis blev arga då en jeppe som Dario Fo fick det.

maja lundgren sa...

Modern litteratur kommer inte till genom sampling och stöld. Det är epigoneri som kommer till genom sampling och stöld.

maja lundgren sa...

Däremot finns det ett nytt slags litterär konservatism - ett krav på godhet, uppbygglighet, osv.

maja lundgren sa...

Betydligt mer i linje med Nobels krav på "idealisk riktning". Nobel var såvitt jag förstått oroad över sina uppfinningars destruktiva kraft, men tänkte sig att mänskligheten skulle avstå från att använda vapnen när det visat sig hur farliga de var. Det var förstås naivt. Hans tanke med att instifta ett litteraturpris var att litteraturen skulle verka förädlande på människan. Litteraturen skulle så att säga motarbeta hans uppfinningar. Det funkar inte så. Det vet vi idag. Åtminstone sedan det första världskriget borde det ha gått upp för alla att bildning och kultur inte motverkar krig. Inte ett dugg. Det trodde inte Victor Klemperer heller, för övrigt.
Själva idén med priset är alltså relativt asförljugen - varför det var lite kul när Elfriede Jelinek fick det, en allt annat än uppbygglig författare. En demolition woman. Det tyckte jag var skojsigt. Beckett, för övrigt, verkar inte heller i idealisk riktning. Det finns säkert fler. Beckett stoppar inga krig. Det där priset är fel på alla upptänkliga vis. Jag har inget emot snygga klänningar egentligen men klänningarna har ju blivit huvudsaken och ofta groteska. Nobelpriset korrumperar. Italienarna skickar presenter, kvinnorna lägger ner för stora summor på utstyrseln. Jag har av någon anledning blivit mer tolerant mot kungahuset, det känns inte som det mest angelägna att avskaffa just nu, men det är angeläget att avskaffa Nobelpriset.
Om Akademien ska ha kvar det där med att öppna dörren osv så kan de hitta på något annat. De kan ha samma hemlighetsmakeri kring vem som ska få bibliotekariepriset. Det skulle vara rätt kul faktiskt.

maja lundgren sa...

Hyckleri, fisförnämitet och så den här allmänkulturella småbrackigheten, så tydligt exemplifierade av Wiman och Schottenius. Nobelprisets värde, rykte och anseende.
När högerpopulismen kapar feminismen brukar det åtminstone finnas någon form av träffsäkerhet, alltså då man riktar sig mot en viss typ av massmedial pk-feminism och påpekar inkonsekvenser och tystnader, då kan det finnas ett korn av whataboutism som stämmer till eftertanke. Inte minst för att merparten av mediefeminism är en maskerad. Det är inte kul när gliringarna kommer från en höger med en stundom tydligt kulturrasistisk agenda, men det här s.k massmediala vita urbana medelklassetablissemanget har haft en tendens att ropa islamofobi för snabbt ibland.
Men när vänsterbrackigheten kapar feminismen fungerar det inte ens som stötesten eller utmaning av invanda tankemönster, inte som orsak till självrannsakan och inte som nyttig provokation,det gör det inte nödvändigt att syna plakaten och de färdigstöpta meningarna. Det finns ingen poäng med det alls. Det enda som händer är att offentligheten vrids ett varv mot hyckleri och fasadlögner igen. Och det finns bara en bot mot "personligheter" som Wiman och Schottenius, det är de stockholmska kultursidornas nerläggning.