Walpurgis

Jag har rätt svårt för en del helger. Det är många ensamma människor som har det, och det är inget att skämmas för. Valborg är egentligen ingen stor grej, det är brasor för barnfamiljer och rätt mycket superi för vuxna, well well et cetera.
Men det här - Wolfshäger Hexenbrut - känns som nåt jag skulle vilja åka till.

Oscar Wilde

Jag läser hans samlade verk - har nog aldrig förstått tidigare hur inspirerad han var av sagor.

Redan stor värld blir ännu större - och mindre!

Ja! Det är sant!
Tyvärr hittar jag inte artikeln där det stod om det.
Men jag ska leta reda på den. Det finns betydligt mer (och mindre, hehe) än någon trott.

En kvark, typ.

Inte längre minst

i universum?

Jag ska få lite ordning på bloggen, om det verkar rörigt så är det prilliminärt, som det heter på gaggböliska.

Hejaklackar, styrkekramar och risken med personkult

Jag gillar Greta Thunberg men oroar mig ibland för hur hon ska greja "ikonstatusen".
Att hon som väldigt ung kan krascha under tyngden av förväntningar och bli olycklig eller odräglig (deppig, divig, diktatorisk).
Att om hon flippar ur, börjar tokkonsumera, flyga flygplan jorden runt flera gånger om året, går från askes till frosseri (inte så ovanligt), så kommer elakingar inte bara dissa henne utan hela miljön!
De kommer att säga att man daltar med spenaten!

Men jag var vid Brandenburger Tor i mars och såg strömmarna av barn och ungdomar, det var underbart - jag var där av en slump, och det är det bästa, för slumpen är granne med ödet.

Lästips

Och ett lästips: De glömska själarnas nu , en krönika jag skrev för tidskriften Äldre i centrum.

Hemligheter är en bristvara i våra dagar

...men nu lanseras appen Harpokrates.
Installera den så kan du göra hemlighetsfulla uppdateringar, som bevisar att du är en mystisk person med själen full av gåtor. Appen fördelar tystnad och kryptiska inlägg perfekt.


Halvkul skämt, jag bjuder på det.
Men i morgon kan du gå ner i vikt snabbt med Gaggböles orgasmskola.

Kom tillbaks, gyllenbus!

Inomhus var han en mulletulle,
utomhus var han modig, snabb och lite farlig

Xerxes hade såna tassar

Ett citat

...därför att det intressanta i och för sig har ett värde, oberoende av om det är behagligt eller obehagligt. Skall man stryka segel och vika undan för upplevelsen, så fort den inte längre bara skänker glädje och tillförsikt? /…/ Nej ingalunda, man skall stanna kvar, se stadigt på det och utsätta sig för det, just då kanske man lär sig något.

Thomas Mann, Mario och trollkarlen

Tre fragment

Visst är kvinnor tvungna att bli mer falliska än männen idag - det uppfattas fortfarande (ofta? för det mesta?) som att kvinnor sjunker medan män dyker: att tveka, treva, vackla, ses som tecken på storhet hos en man - men som ett bevis på slöhet, blöthet, skörhet hos en kvinna, det kan gå an som en del av ett porträtt av en skör kvinna, gärna diagnosticerad, men inte som kunskapsmetod, poetisk forskning, verklighetsprövning et cetera.

``
Jag är emot personkult men min svaga punkt är Marilyn Monroe, jag kan inte låta bli att dyrka henne, ja hon är sannerligen min akilleshäl.

```
Fragment är etymologiskt besläktat med fragil och den mest förnäma, aristokratiska genren.
Ja, fragment är nog litteraturens motsvarighet till dåndimpen.

På samma sätt som dalmatinern är hundarnas svar på björken.

Litteratur med inbyggt gnugg

Första gången jag såg det eminenta uttrycket "inbyggt gnugg" var på en flaska med skurmedel, jag slöt det till min själ, tyckte det var delikat, roligt, mycket bra. Och bara genom att tänka inbyggt gnugg transporteras jag idag mirakulöst till det gemensamma badrummet i min studentkorridor i Uppsala, där jag fnissade åt det jämte ett annat - "snäpp förslutning", antagligen en särskrivning av snäppförslutning.


Nu med inbyggt gnugg och snäpp förslutning!

Skurmedlet - varumärket minns jag inte och det här var ju så längesedan att det mycket väl kan ha försvunnit från marknaden - blev som levande genom den där kluriga karakteristiken. Kom och köp, kom och köp en kolossalt bra flaska med snäpp förslutning innehållande ett alldeles enastående medel med inbyggt gnugg.

Det brukar vara inbyggt gnugg i det jag skriver, nu ska jag bara fundera på hur litteratur med snäpp förslutning skulle kunna te sig.

Journalfilmsnisse i Berlin

"Lämna sig efter sig efter sig efter sig
mil efter mil efter mil...."

Förra inlägget, från Berlins centralstation, med det konstiga tonfallet... Det låter ju som en tragikomisk journalfilmsnisse. 

Att skaka sig av sig. Att skaka av sig sig. Jag kommer aldrig att skaka av mig Myggor och tigrar, men jag önskar att det gick att skaka av sig kulturjournalistiken, trendspaningarna och etiketterna. 

Jag vill att etablissemanget som sådant ska fortsätta betrakta M&T som en obeskrivligt kvalitetslös oförskämdhet som aldrig borde ha tryckts. En lågmäld skitkorv av en skör människa. Det skulle vara trist om den blev salongsfähig. Dessutom är det skönt att slippa det Knausgård var med om - blickarna, den lystna nyfikenheten på privatlivet, läsarnas mer eller mindre befogade känsla av total insyn. Jag har faktiskt sluppit det, läsare kan bli omskakade och berörda men troligen - och kanske är det tack vare Neapel - kan det aldrig bli tal om oreserverad identifikation eller distanslöshet.

Ah, jag hade inte tänkt skriva mer om M&T här, utan bara lite grann om Den skenande planeten, bara några små kommentarer innan jag i tysthet arbetar vidare.... med samma motto som Kejsar Augustus och Italo Calvino:
Festina lente. 
Det får bli en annan dag.
God natt.