söndag 20 november 2022

"Förnufts-förfäade"

 

Om I de helge shaikhers Minnes-Ord slån upp på måfå; om en ny tanke är, för Er, en plåga; om I, af någon orsak, ären Moslem gramse; om Moslem och Islam, i Edre ögon, ha en dålig klang, emedan någon, som I ogillen, dem prisat har och tolkat, och I, förthy, dem, ännu, icke kännen och älsken, då skolen I, förutan tvifvel, hos de shaikher, finna mycket, hvarpå snafva, och månge stöte-stenar, gifvandes plausible skäl för Ert förnuft att säga dem emot. Men om I ären en, i forskning, sann och redbar, och en, i uppsåt, fördoms-fri och ärlig man; om villige och färdige I ären att sitta neder, med öppet sinne och med ödmjuk håg, vid hvilken menskas fot det vara må, blott hon Er leda kan ett enda steg ur Er egen tanke-villa och begrepps-förvirring och förnufts-förskämning; om I de Musulmänska Helgona-Legenderna slån upp, förhoppningsfullt, förväntansfullt, med längtan, benägne att dem tro, beslutne att, af dem, för Eder, draga gagn, begifne på att, till Er fromma, utur dessa, hemta näring, då skolen I, i samma mån I desse villkor fyllen upp, och efter måttet af Er andes rymlighet, Ert hjertas gästfrihet, Er ödmjukhet, Ert tålamod, Ert allvar, Er Sannings-hunger . . . . 


Detta är en del av Erik Hermelins översättning av "Besotted with intellect". 

Författaren heter Richard Adlington och kapitlet lär vara taget ur en bok med den uppfordrande titeln Women must Work, från 1934. Den har jag inte hittat. Det enda som fanns på KB var ett blad med titeln Förnufts-förfäade. 

Detta sagt bara för att inskärpa, att världen är stor, och att det man snubblar över, kan vara en stötesten i en drömsits, eller en drömsits i en stötesten, eller något annat allvarsamt och kuriöst. 




tisdag 15 november 2022

Smyger sig fram i förväntad förtegenhet

Vi talar inte om munkavlar. Vi har utredningar. Det är debatterat.

Det var nån gång i våras som jag snubblade över grundlagsändringen i en av Magda Gads trådar, en postare erinrade om den i en kommentar.
Efter vissa efterforskningar visade det sig att det var debatt om den 2017 - Johanne Hildebrandt var först med att visselblåsa, därefter protesterade många remissinstanser (alla, var det väl) och några debattörer. 
Många svenskar kan ha fått för sig att det är ovidkommande hårklyverier, eller att det är till för att skydda Sverige säkerhet. Det är det inte. Staten ska få möjlighet att stoppa visselblåsare, som rapporterar om pinsamheter, brott eller överträdelser som begås av stater som vi har internationella samarbeten med. Till exempel Turkiet, Saudiarabien, Frankrike, USA, Sverige och andra luspudlar. 

Sexklövern Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet avböjer att svara på frågor. 

Men det är rätt skönt att det blivit storm om det, och att det numera bara är ansvariga politiker som är förtegna.

I all hafs, på återh,  

måndag 14 november 2022

Studiate, ragazzi!

 



"I mer än tjugo år har jag protesterat mot klanerna och vår stads bossar, trots att min familj är en del av den verkligheten, och trots att jag gick brottets skola, jag utbildades i överlevnad genom våld. Nu ser jag att samma sak händer tusentals barn men det har bara blivit ännu värre." 

"Demokrati är den svåra vägen och den går genom utbildning. Därför riktar jag en appell till samhällets friska krafter, inte bara till de intellektuella utan till idrottarna, artisterna, konstnärerna." 

Den avhoppade camorristan Nunzio Giuliano, i Ett samvetes dagbok

Som komplement till bloggserien med varningar för böcker, en påminnelse om tron på bildningens förädlande verkan som kan finnas hos dem som upptäcker böcker först i vuxen ålder. 

Han lär ha varit avskydd i Forcella och blev ju mördad till slut, men enligt hans sambo var det ännu värre i Chiaia, för folk tittade snett och tänkte: en gång camorra alltid camorra. 


söndag 13 november 2022

Varning för böcker IV


Vi hyllar litteraturen i självklara ordalag: det är bättre att läsa än att inte läsa, ty läsandet civiliserar oss, gör oss mindre grymma och inlemmar andra människors föreställningsförmåga i vår egen och vice versa. Vi håller fast vid uppfattningen, trots vår vetskap om bevisen för det motsatta: att nazisternas vurm för finkultur inte förhindrade deras brott. Det är helt enkelt inte en sann uppfattning, men vi vidhåller den hjälplöst om och om igen, i våra allvarligaste stunder. Men vårt omhuldande av denna kliché är inte ofarligt.


Teju Cole, Kända och underliga ting

torsdag 10 november 2022

Långsam kokning av små grodor

"Den har smugit sig fram i oväntad tystnad" skriver DN:s ledarsida idag. 
Nu plötsligt, som om de inte känt till den kommande ändringen av grundlagen för att begränsa yttrandefriheten förrän igår kväll, typ. 
"Efter den första upprördheten 2017 har den bredare debatten varit nästan helt frånvarande". 
Ja inte har den ägt rum i DN. Dagens Nyheter ägnar sig gärna åt kampanjjournalistik eller "agendasättande" journalistik, men nu har de hållit andan. 

På Aftonbladets kultursida påpekade en skribent häromdagen att politikerna vägrar svara på frågor om inskränkningen av yttrandefriheten. 




 
Det är egentligen inget att skämta om. Det är långsam kokning av små grodor. Men kom ihåg att ju mer totalitärt, fascistiskt eller bluffdemokratiskt ett samhälle blir, desto nödvändigare blir det med civilkurage och visselblåsande som bryter mot lagen.

Kanske får jag lov att påpeka ännu en grej som smugit sig fram i oanad tystnad: att svenska värnpliktiga tränat ihop med USA:s armé i Polen. Innan Sverige ens gått med i NATO, och utan att medborgarna förstår vad det innebär, och samtidigt som man beskrivit situationen i Europa som på randen till ett världskrig. Är det inte ett lagbrott, att försätta värnpliktiga i risk för skarpt läge, eller vad det nu kan heta?