Frågan är död i Sverige, de intellektuella ser med ett fåtal undantag inte den här frågan som deras grej. Folk verkar antingen tro att det inte kommer att bli så stor skillnad, eller så är de emot och tänker att det redan är kört.
USA har fått igenom villkorslös placering av kärnvapen i Sverige närhelst de vill.
Inga reservationer. Ingen vet vem som är president i USA om några år. Sverige har spelat bort varje uns av självbestämmande över den egna försvars- och säkerhetspolitiken. Försöker någon påstå något annat, är det en grov lögn.
Passiviteten bland svenskarna har väckt undran. Det naturliga vore gigantiska demonstrationer. Man ur huse. Men de stora riskerna har smusslats undan bakom den mer betryggande idén om ett samnordiskt försvar.
Men ändå, en läsvärd artikel i SvD:
"Förstår vi vad som väntar med Nato?"
"Vi" är ett massmedialt pronomen som är väsensskilt från det "vi" som används till vardags, lika påfluget och kladdigt som säljarnas "du", det är ett "vi" som vill suggerera fram ett artificiellt kollektiv som tänker och känner likadant, nåt slags stämning av magisk kontroll över verkligheten och populasen, men skit samma, frågan är lätt att besvara ändå.
Ingen vet med säkerhet vad som väntar med Nato. Varken de ordentligt pålästa eller de som blint går i mediernas och politikernas ledband.
De som inte har orkat ta sig förbi propagandan utan bara konsumerat den har inte en chans att fatta någonting.
Skribenten skriver att det är ett "pikant" tillfälle för Sverige att gå med i Nato. Artikeln är hurtig, jag ville skriva borgerlig, pikant är ju verkligen ett salongsfähigt ord som man inte förväntar sig när det handlar om slakt och kärnvapenhot, den har grundtonen "inget farligt händer nog här", men låter trots allt framskina att svenskarnas passivitet beror på okunskap, och den närmar sig i Sverige nertystade och tabubelagda frågor.
Jag nöjer mig med att rekommendera artikeln och hoppar fram till ett stycke som handlar om något jag skrivit om länge i den här oansenliga bloggen, något avgörande för att förstå bakgrunden till kriget i Ukraina och vad NATO egentligen är för ett djur.
NATO-anhängarna brukar nämligen påstå att NATO inte expanderar, det är länderna själva som ber att bli medlemmar. Det brukar också betonas att invasionen var "oprovocerad".
Vid Natos toppmöte i Bukarest 2008 drev USA på för att Ukraina och Georgien skulle bli medlemmar. Tyskland och Frankrike tvekade. Resultatet blev en ödesdiger kompromiss: vaga formuleringar om framtida anslutning, utan säkerhetsgarantier. Putin osäkrade sina divisioner och inflytelseagenter.
Och 70 procent av invånarna i Ukraina ville då att landet skulle vara neutralt och alliansfritt.
Det var inte ukrainska politiker och inte ukrainska medborgare som drev på. Det var USA.
49 kommentarer:
Här skriver Guillou:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/O8w761/sverige-har-frivilligt-underkastat-sig-usa
"Det här är inte vilken skandal som helst. Det är obegripligt hur detta kunde ske i hemlighet utan minsta diskussion i Utrikesnämnden med den politiska oppositionen. För så måste det ha gått till. Inte kan väl S, V, MP och C varit överens om det här och dessutom hållit käften? Och hur tänkte regeringen? Är ”nationalisterna” i SD verkligen överens om att sälja ut Sveriges självständighet och håller käften de också? Vem ville egentligen på detta sätt göra Sverige till Rysslands absolut primära mål i Europa i händelse av krig?
Det finns ungefär 126 ytterligare frågor att ställa om denna en av de största politiska skandalerna i min livstid. Det jobbet överlämnar jag generöst till mina yngre journalistkolleger. Buss på!"
Det är alltså en jätte, jätte, jättestor skandal. Men till skillnad från Guillou tror jag att övriga partier, utom V och möjligen MP och C, var med på det.
"I höst kan det då visa sig att regeringen Kristersson lagt Sveriges försvarsmakt i händerna på president Donald Trump, även om han drar USA ut ur Nato."
"Det är förstås inte den bild som medierna förmedlat. Från Rapports bevakning erinrar jag mej bara bilder på en glad liten svensk försvarsminister och en butter jättelik amerikansk försvarsminister när de undertecknar det hemliga avtalet, som om det bara vore ännu en rutinöverenskommelse. Det är det inte. Den är unik i vår historia och obegripligt långtgående. Det handlar om total underkastelse."
S har i alla händelser inte protesterat. Inte ett ljud.
Obehagligt, obegripligt, och farligt för Sverige. Försvarsmakten borde vara emot.
"För en upplyst värld", "lyser upp vägen in i nato": upplysningsmetaforik givetvis, men det är falsk marknadsföring. Många har sagt sig förespråka upplysning, som i själva verket sysslat med fördunkling.
...cela pourrait t'intéresser : l'Occident attaque parce qu'il est en train de s'effondrer.
Je pense que ce n'est pas faux.
https://m.youtube.com/watch?v=NjoaJzZqfjs
Hur vad det nu Kjell-Olof Feldt skrev om löntagarfonder och att "baxa"
någonting någonvart ?
Je suis d'accord, je n'ai pas vu la vidéo mais c'est probablement ce qui va se passer à la longue. C,a va prendre du temps et beaucoup de gens vont mourir. Quant à la rétorique des politiciens et militaires en Suède, il est évident qu'ils préparent les suédois à la guerre, "mourez pour la Suède!" C'est la troisième guerre mondiale qui s'approche. Et oui, l'Otan et surtout les USA se sont comporté aggressivement et offensivement, c'est évident, je voudrais maintenant lire des articles parlant du support américain à Azov, peut-être Svoboda, longtemps avant l'invasion russe et lorsque ces organisations étaient très mal vues de la majorité des ukrainiens, je n'ai pas de preuves mais suis certaine que c'est c,a qui a eu lieu.
Toujours un peu étonnant que l'opinion suédoise à changé si rapidement, d'un jour à l'autre, mais quand on y pense un peu, c'est pas si étrange que c,a,
En jävla skit, skrev han. Det var arrangerat, uppgjort, ingen råkade fota av den och skicka in till pressen.
Det kommer krävas medborgarjournalistik för att hålla koll så att politiker och opinionsstyrare inte köper frisedlar åt sina ungar, om bara de arga rasistiska farbröderna kunde släppa invandringsfrågan
Mais elle a changé vraiment, l'opinion? Par peur, par ignorance, par "suivisme", par indolence? Par amour de la violence, inconscience, amour de l'aventure?
Tu vois, je te donne plein de possibilités!
En tout cas les italiens (dans les places, au moins) étaient fous de joie, lorsqu'on est intervenu dans les deux dernières guerres mondiales. Peut-être il faudrait changer d' "anthropologie" - disons, de compréhension de base de l'être humain. Ou pas, j'avoue être plutôt confus dernièrement
par toutes ces choses, je dirais:-) je crois que ta liste est plus ou moins complète :-)
Je connais des personnes qui étaient de gauche ou du moins vänsterliberaler qui disent au jourd'hui: oui mais quand même... "jag känner att jag tillhör Väst".. ok USA:s krig nej dem gillar jag inte men... trots allt... tillhör hellre USA än Ryssland... Man kan nog lita på det här för det är ju redan kärnvapen i närområdet, USA vill trots allt väl, jaja Trump... men nu är det som det är.
Längre än så tänker de inte. Men de flesta tänker inte på det. Kusligt land med kusliga medborgare, vana att nån annan tar hand om allt (typ staten) och nu tror många att nato är till för att skydda oss utan att vi behöver märka av det så mycket och att det inte kommer kosta nåt, Ryssland känner sig allt mer trängt och det är farligt här uppe så varför inte kärnvapen i fredstid.
Je pense que ce changement brusque dans l'opinion prouve beaucoup de choses, entre autre que les gens s'ennuient, ils veulent malgré eux des évenements dramatiques, få känna att de lever i dödens närhet. Men mig veterligen är det inte särskilt kul i längden
Mais aussi que la Suède manque de culture politique, les sossar étaient authoritaires, fredsidealet a été implementé à l'école avec l'aide de jag hörde musik någonstans det kallas för terrorbalans, mais c'est vite fait de remplacer ce genre de påbjuden pacifisme/antimilitarism avec tvärtom, och det är det som planeras nu även om det formuleras på konsultsvenska: "skapa legitimitet", "öppna ett möjlighetsfönster" osv.
De kommer att dränka skolungarna med krigssånger i stället.
"pikant" i artikeln jag länkar till är kännetecknande för hur många (hur många?) svenskar ser på det som händer, t.ex rubriken "Trump troligen dement" kan ge ett fniss, de tror inte att det här har med verklighet att göra.
On peut s'attendre une révolution populiste de droite aux USA - si ce n'est pas Trump il y aura quelqu'un autre.
Tout ce que tu dis me semble très juste. Et en même temps ...en essayant de cerner (ou de critiquer ou les deux) ce que pense le Suédois, le Français, l'Allemand moyen, nous savons très peu de ce qui se passe dans la tête des Russes, et des Américains "moyens".
Enfin, les pays qui sont en guerre, qui commencent les guerres, sont eux, pas nous. Et je me demande toujours s'il y a derrière un consensus, une passivité, je ne sais pas quoi.
PS : je connaissais un type qui commençais toujours ses raisonnements pseudosociologiques par "il mio AMICO MEDIO crede che..." Légèrement odieux :)
oui effectivement c'est un peu odieux prétendre savoir ce que pensent les autres,
ou même: je connais leurs sous-conscience (des suédois, francais, et cetera)!
Fast jag tror att det är så där. hehe
juste un peu odieux. :-)
Macron m'étonne, je n'aurait pas cru qu'il parlerait de natotrupper en Ukraine.
Mais c,a souligne que personne ne sait comment cela va finir. La Suède a choisi un bon moment pour mettre alla ägg i den korgen.
Och Finland säger ja till ukrainska attacker inne i Ryssland, vilket var ett absolut no-no inom nato tidigare.
Ungern kommer knappast vara på NATO:s sida när kriget bryter ut, och hur Turkiet kommer att förhålla sig är ovisst.
Les finlandais aussi, dans le temps, étaient très très prudents.
Je me souviens d'une visite avec des universitaires à une zone où il y avait des cimitières de guerre soviétiques en territoires finlandais, j'avais été surpris de la diplomatie de mes interlocuteurs.
oui, ils on laissé toute prudence d'un coup. C'est fou.
La Finlande est un tout nouveau membre de l'OTAN, qui se met en tête de la rhétorique offensive.
Samnordiskt försvar kan ju låta tryggt men det handlar om eskalering.
Allt i medierna bidrar till natopositivitet: ett kärleksfullt porträtt av Navalnyj likaväl som reportage inifrån Ukraina, men ändock har det där ingenting att göra med om Sverige borde gå med i NATO eller inte, inget att göra med bedömningen av risk för världskrig, om det är vettigt att USA provocerar Ryssland maximalt strax innan de drar sig ur Europa, om det är försvarbart att sälja ut Sverige och tillåta kärnvapenplacering i fredstid, trots att svenskarna inte vill ha det.
il y avait soumission institutionnalisée, si on peut s'exprimer comme c,a, en Finlande sous Kekkonen et un peu en avant, et c'est bien-sûr après l'effondrement de l'union soviétique que c,a a commencer à changer, et maintenant je suppose qu'ils (ou du moins quelques politiciens) se sentent invincible comme membres de l'OTAN, L'OTAN va gagner et c'est sans risque soutenir les nationalistes ukrainiennes. Peut-être à cause des armes nucléaires en Suède, qu'ils interprêtent comme avskräckning, inte upptrappning.
Mais il n'est pas sûr que le nationalisme ukrainien fait ce qui est mieux pour l'Ukraine et pour l'Europe, il y a cette tendance de édulcorer (???) les nationalistes en Ukraine, dans les media en Suède, justement parce-que ils sont pro-américains. Maintenant ils le sont, mais si les USA se retirent de l'Ukraine, on peu voir un sursaut d'antiaméricanisme, et le passé nazi (qui n'est pas seulement un passé) peut se réveiller, avec antisémitisme, avec hat mot liberala dekadenta demokratier, et cetera et cetera.
Jag har alltid varit för alliansfrihet och neutralitet men vacklade ett tag efter invasionen i Ukraina. På grund av rädsla. Jag tror att omsvängningen i opinionen handlade om rädsla i första hand. Men idag menar jag att det var destruktivt att sända in ansökan så snabbt, utan folkomröstning och utan en ordentlig demokratisk diskussion. Hur kommer det sig att Ungern och Turkiet bestämmer om Sverige ska vara med eller inte, när båda kan tänkas byta sida om det blir krig mellan NATO och Ryssland? Varför eldar NATO under motoffensiven när det är tydligt att Ryssland inte kommer att släppa ifrån sig Krym? Varför talar Macron om att sända trupper till Ukraina? Det vill ju säga världskrig. Droppen var uppgörelsen med USA. Den gick odemokratiskt till och innebär att regeringen har sålt Sverige.
Hej Mariannesson :-) Ja, jag har ju aldrig vacklat och det beror på att jag inte betraktar USA som oskyldigt i den här konflikten. Det fanns en åsikt som klubbades ner med besked i början av natodiskussionen, och det är den att Ryssland uppfattar NATO som hotfullt. Det vill säga, när USA ville ha in Ukraina i NATO reste Ryssland ragg.
Jag tror att USA stödde den högerextrema Azovmilisen i flera år före invasionen. Uppgörelsen med USA handlar om kärnvapen i Sverige, och vad det än leder till så är det inte fred i Ukraina. Inte fred i Europa heller.
Pikant är det väl att en del av de som drivit fram natomedlemskapet inte gjort värnplikt.
Har de verkligen träffat den här överenskommelsen fullt medvetna om att Trump kan bli president igen?
Algot
"Förändringen har gjort oss likgiltiga inför vad vi går med på eller ansluter oss till. Som de långtgående avtal med USA som Jan Guillou uppmärksammade i den här tidningen för en vecka sedan. Han kan ställa frågan, men ingen hakar riktigt på och kräver svar från de som bestämmer."
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/KnOyPE/eric-rosen-om-nato-utrikespolitiken-och-hur-landet-forandras
Likgiltigheten i den offentliga debatten är kvävande,
men "vi" funkar inte! bl.a för att det är ett pronomen som inbegriper den talande själv, och skribenten är ju inte likgiltig. Många av hans läsare är inte heller likgiltiga.
Dessutom är det rätt många som uppfattar det här som en bra utveckling, tror att det ska gå att knäcka Ryssland och att detta inte leder till något ännu farligare (ännu mer revanschism, ännu mer sympatier i omvärlden utanför Väst osv osv)
och som är djupt ideologiskt övertygade om att det här handlar om att strida på Västs sida mot barbariska antidemokratiska länder och att det inte finns någon återvändo.
Och vissa är öppna med att de längtar efter krig.
Att "vi" inte funkar kan låta som hårklyverier, det är ju häpnadsväckande hur tyst det har blivit, som en blackout, chock och tystnad, efter "dö för Sverige-"retoriken var missmodet märkbart, olycklig stämning på stan, och någon enstaka kulturskribent blev trampad på tårna och skrev att ingen ska säga åt mig att dö för Sverige. Men sen sjunker det undan, och bakgrunden, vad krigsretoriken handlar om, orkar ingen ens peta i - i offentligheten.
Men "vi" funkar inte.
Svenskarna är också ett av de folk i Europa som är piggast på krig med Kina.
Det där utgår från statistik, och det går inte heller att säga.
Men när man gör diagram med staplar och nationsbeteckningar klistrade på finns det en stapel som sticker iväg lite extra när det gäller rimligheten av att kriga med Kina, och det är den svenska.
"Vid behov" - i den iofs bra artikeln på aftonbladet kultur - kan inte låta bli att undra om det inte är centralredaktionen som varit och petat dit det, för att dämpa allvaret. "Vid behov" är ju ett åskledarord. "Vid behov" kan kärnvapen placeras i Sverige när som helst.
Det som säger allt om en del socialdemokratiska ledarskribenter och opinionsbildare - t.ex Helle Klein - är att de mycket snabbt på grund av alla personliga fördelar svängde från nej till nato till ja till nato - under förutsättning att placering av kärnvapen i Sverige inte kom på tal - eller, med tillägget, "åtminstone inte i fredstid".
"Jag vill bara få svar på några frågor, sen ändrar jag åsikt" skrev Helle Klein (ganska bokstavligen så). Bland annat påstod hon på den tiden att hon inte ville ha kärnvapen i Sverige. Hon ville få ett nekande svar på frågan om kärnvapen skulle placeras i Sverige. Hon fick nåt sketet sossemummel och nöjde sig med det.
Därför blir det viktigt att tona ner löftesbrottet.
Det är inte Sverige utan NATO rättare sagt USA som bestämmer vad "vid behov" är för något.
Men "vid behov" är en så kallad presupposition.
Presuppositioner är försåtliga, något som egentligen är ett diskutabelt påståenden kan framställas som objektivt faktum, med hjälp av rent stilistiska/syntaktiska finesser.
Vid behov är en så kallad "faktisk presupposition", som för in idéen om "behovet" som ett faktum.
NATO eller snarare USA kan placera kärnvapen i Sverige när de vill - och vi ska då tolka det som att det beror på ett odiskutabelt behov.
Om man inte bromsar upp och ser det subliminala, tar antidemokraterna över med svinaktigt sossemummel, konsultprosa, och hotelser med rasistisk udd.
Det är lätt att gräva runt i Sveriges inälvor och upptäcka att det inte finns något hjärta - som prästen under lupercalierna när caesar spåddes, det går en riktigt bra serie på SvT.
Men den lugna lunken i soffprogrammen och nyhetsprogrammen med samma tonfall, samma "inget farligt kan hända här", samma provinsialism och småskurenhet som när jag växte upp, och samma känsla att nyhetsankarna är nåt slags terapeuter eller klasspappor/klassmammor, gör ju avvikande synvinklar framstår som helt aparta, eller tomtiga som man kan fnissa åt, så det är lika bra att den liberala idén om klotterplanket som möjliggör fritt åsiktsutbyte försvinner - det finns ingen sån tradition (i Sverige, kanske inte på så många andra ställen heller) och varför skulle det dyka upp en sånt frispråkigt ideal nu, när hysch-hysch och konsensus handlar om kärnvapen och underkastelse under USA, det vill säga våld och övermakt.
"Ingen ska säga åt mig att dö för Sverige" är ju naivt, för det första handlar det inte om Sverige utan om andra länder, och för det andra är individens frihet ingenting i det militära.
Man behöver inte göra ideologi av något som kan ha varit en krass nödvändighet eller en geopolitisk och rationell riskbedömning: minns inte riktigt men har nog för mig att "vad bryr jag mig om öst och väst jag vet ju bäst för när mänskorna har varandra bor de alla i samma land" och andra inslag i "den fredliga tendensen" i undervisningen kändes jolmigt för mig i plugget, och den svenska antimilitaristiska traditionen har varit klyschig. Jag tror inte att militärer längtar efter krig (det här "dö för sverige era invandrarjävlar" verkar ha handlat om att vilja ha mer resurser).
Algot: ja, det har de uppenbarligen gjort. Troligen utan att ta upp det i Utrikesnämnden, och i alla händelser utan att medborgarna informerats.
Ja du förr eller senare skriver du något som får en att sätta i halsen. Så har det ju alltid varit i den här bloggen och det har hänt att jag inte vågat återvända på flera veckor :-) Bildspråket. Men det är ju ditt temperament, och det är eldfängt.
NATO är redan installerat i Sverige så det fåtal som är emot får göra som Natomotståndare i andra natoländer, helt enkelt. Organisera sig. Om det nu kommer att vara tillåtet i Sverige.
Jag såg ett reportage i Rapport från en ort i Norrland. Reportern intervjuade kvinnor på ett snabbköp och de var måttligt roade. Men det är ju inte Stockholm, förstås...
Mariannesson: det vet jag. Jag vill egentligen att den den här bloggen blir ett öppet forum för diskussioner igen, där alla känner att de kan säga sin mening, utan att det blir bubblor av beröm och konsensus som det tenderar att vara i sociala medier.
Men gissar att det blir svårare ju mer jag tar ut svängarna - eller "går för långt" som en kompis uttryckte det. Men det är mitt temperament, ja.
Jag såg reportaget i Rapport och tyckte som jag brukar om Rapport - det var tendentiöst och nedlåtande. Såg även ett program jag brukar tycka är roligt - Svenska Nyheter - där det skämtades på de här kvinnornas bekostnad, varför frågar man de här de är inte direkt centrala. I kombination med att Rapport är det mest megafonlika nyhetsprogrammet, knappt att det går att kalla journalistik, blev det extra dumt och nedlåtande.
Men det är väldigt kul när ni som hängt med från när bloggen var ny tittar in igen.
:-)
"varför frågar man de här de är inte direkt centrala" skulle ha citattecken, det är alltså inte min åsikt.
Ja det var tider när det var vilda diskussioner här :-) Ibland långt efter att bloggvärdinnan gått och lagt sig. Jag läser om gamla trådar ibland och blir nostalgisk. Systerdyster, Anonym 19.11, Tristan och Leroy, Algot, Tomtemor, papparättshaverister och "feminazister", och han som alltid hade olika nick med Vilda Västern-tema, och många fler. Rena maskeraden. Det käbblades en hel del men humöret var på något vis alltid gott. Om du lyckas dra igång något sånt igen skulle jag gärna vara med.
Sedan dess har din blogg blivit mycket mer av en monolog, men jag tycker om att följa ditt snack med dig själv också. Det märks ju att du inte har kunnat låta bli.
Godkväll, önskar Mariannesson.
Det var fruktansvärt roligt.
Funderar på en omgörning av bloggen, så småningom. Det som var då går nog inte att upprepa, det var så speciella personligheter som hängde här.
Men den kan bli mer utåtriktad igen. Inbjuda till maskerad.
Det är inte alla som trivs jättebra på de sociala medieplattformarna.
Vi får se så småningom.
Men ja, på nåt sätt måste jag lyckas tränga bort allt som har med nordatlantiska pakten och kriget i Ukraina att göra.
Godkväll, önskar Maja.
Världen är mycket mörkare idag. Internet har blivit hårdare och mer polariserat.
Inte konstigt att din blogg inte heller är lika välkomnande som för tio, femton år sen.
Men visst var det fantastiskt kul. Det var humor.
Simma lugnt
T.S Älgot
Jupp jag simmar lugnt :-)
Natti natti.
Jag uppskattar väldigt diskussionerna med Zamenhof, j'apprécie beaucoups Zamenhof! att fritt diskutera perspektiv som i praktiken är förbjudna i Sverige.
Jag måste fundera över bloggens kommande decennier, det finns ett egenvärde i att bryta mot bubbelkulturen, polariseringen och konsensuskulturen, lite som det var på den gamla goda tiden, men det handlar om ett tilltal - ett öppet tilltal i stället för ett mer slutet som jag haft här stundom.
Simma lugnt.
Mariannesson: den heliga Birgitta kallade folk "sniglar som badar i bajs" , m.m.
Kvinnor i Neapel (det folkliga Neapel alltså) kan också uttrycka sig pregnant.
Jag vet inte när mjäkigheten kopplade sitt grepp om Sverige, men tror det var en bra bit före vad bryr jag mig om öst och väst jag vet ju bäst för när mänskorna har varandra... Förlåt Beppe, din gamla text har trampats ner med stövelklack och Sverige är ett uppmarschområde idag, vid behov fattas beslut om kärnvapenplacering utan att svenskarna får veta det.
Medan Ryssland inte är min fiende. Det är inte tack vare Beppe eller Beppes fel. Utan det beror på att jag gör en helt annan analys av det som händer än den påbjudna.
jag har lyssnat på jeffrey sachs...
Intressant, det har inte jag :-) Efter snabb googling, tycker jag han verkar klok. Bara ett första intryck sådär.
Hej Marianne!
Blev lite kort i tonen Marianne, inte min mening :-)
Pratar Jeffrey Sachs om Västs narrativ?
Man försökte ju trumma igenom rädslan att Ryssland stod i begrepp att erövra hela Europa, att Putin var en Hitler, osv. Det här är Västs stora lögn. Ryssland har också lögner. Båda sidor blir alltmer högerpopulistiska/fascistiska.
Skulle vilja tillägga att fokus på Assange inom vänstern (i Sverige och annorstädes) är lite snedtänkt, man behöver sina yttrandefrihetsheroer givetvis men framförallt är det nog en idé om att rädda vad som räddas kan av idealbilden av Amerika som den goda världsordningens väktare. Om Assange frias, bevisas att USA är en visserligen skamfilad och krigförande men ändå hyfsat liberal och rättssäker demokrati, där det är tillåtet att kritisera krigen, till skillnad från i många andra länder. USA måste visa sig bättre, och i att visa sig bättre ingår att godta spridande av blamerande uppgifter som det helt nyligen blivit straffbara äbvn i Sverige (lagparagrafen är tillräckligt luddig för att kunna klippa till hårt mot svenska assanges och inte minst mannings). Väldigt mycket hänger på friandet av just Assange.
Uppfattar det som lite naivt, ungefär som att tro att Taylor Swift kan påverka historiens gång
Skicka en kommentar