En hurtig överstelöjtnant intervjuas i Kvartal om hur bra det är med krig:
Krig ökar sammanhållningen människo
r emellan
Självmord och psykisk ohälsa minskar ofta i krig, människans bästa sidor kan tas fram, kriget ger ofta en känsla av betydelse och meningsfullhet som saknas i vardagslivets rutiner, berättar han i intervjun. Han säger också att det är en myt att samhällen faller samman under krig.
Överstelöjtnanten har redan citerats på Aftonbladets "Ghandi hade givit fredsrörelsen en smäll" - ledarsida - "alla kan lära sig döda" - och framträtt i Svenska Dagbladet där han framfört att våldet har en dragningskraft och att det värsta vi kan göra är att sätta oss på en moralisk piedestal. Han har just givit ut en bok som heter Vem blir du när kriget kommer? och betonar att det inte är om utan när. Och det är bra att det kommer.
Du sjuka lilla Sverige.
Vad tycker Finland om det här? Sverige har fått bassning därifrån tidigare, när den svenska krigstörsten gått upp i falsett.
Vad tycker flyktingar från krigsdrabbade länder?
Och vad tycker de unga?
SvaraRaderaJag länkar inte till skiten, sök fram källorna själva vid behov.
SvaraRaderaJa jag är förvånad. Uppriktigt förvånad.
Svenskarna har nog en del att lära av finländarna.
Läste det där i Kvartal. Ren skönmålning av krig. Men å andra sidan. Vad vet jag, har aldrig upplevt något...
T.S Älgot
Ska man tala sanning så ökar fred sammanhållningen mellan människor.
RaderaDet här går alltså långt utöver tal om försvar. Det är en klassisk yttring av revanschistiska militärers avsky mot de fredsskadade svenskarna. Och den onaturligt långa fred som rått i Sverige. Mycket intressant klartext här. Har för mig att Greider fick skäll för att han påstod att militärer gillar krig, i en artikel i DN. Klart de gör. Jo, från finskt håll har de sagt ifrån mot den svenska gallsprängdheten. De har behållit sitt försvar - och på den punkten är det förståeligt att det svenska försvaret är gramse på t.ex Expressens "blågul försvarsnostalgi", nedrustningen, i viss mån antimilitarismen som socialdemokratins före detta fjäder i hatten, men nu handlar det om något helt annat. Nu handlar det om krig, inte försvar. De längtar efter det och idealiserar det. De tycker att den långa freden varit förslappande. Jag hoppas på mycket vapenvägran, att ungdomar genomskådar det.
SvaraRaderaPrecis, NÄR kriget kommer. Hoppade också till där. De har bestämt sig. Mycket positivt tänk där. Jag föddes året Olof Palme blev mördad. Nu läste jag (på flashback av alla ställen) att han hade ett inplanerat möte med Gorbatjov i Sovjetunionen. Att det kan ha varit därför han blev mördad. Det är Lena Anderssons teori i romanen Koryfanter. Har du läst den? Vad tror du om teorin? Har du någon annan?
C-J
Lena Andersson är kvasi.
RaderaBörjade på Koryfanter, inte läst ut. Jag har faktiskt ingen teori om mordet på Olof Palme. CIA-militärspåret kan ju kännas troligt eller tänkvärt i förhållande till utvecklingen, men det finns väl ingenting konkret på det.
Koryféerna, heter den. Koryfanter verkar vara något slags tistlar :-)
RaderaKvartal är bland de mest krigshetsande. Lägg intervjun med David Bergman bredvid deras lobbyism för kärnvapen. Sammantaget: de vill ha krig i Sverige och kärnvapen. Kommer de sätta sig på flyget och sticka härifrån om det blir krig? Nej visst nej. Det ökar ju sammanhållningen och medför inget samhälleligt kaos.
SvaraRaderaUndantagstillstånd som inskränker medborgerliga friheter av olika slag - t.ex yttrandefriheten, men det är långtifrån den enda - brukar hänga ihop med krig. Visst, det kan man ju kalla sammanhållning och frånvaro av kaos, om man vill det.
RaderaSe upp.
RaderaAha, vad intressant. Far och farfar vapenvägrare av religiösa skäl. Blev tvungen att kolla upp den här killen eftersom han förs fram som något av en medieguru. Ett slags uppror, kanske. Religiösa miljöer kan vara väldigt förtryckande, kvävande, aggressivitet ses som en synd. Och givetvis ses våld som en synd. Så det passar kanske bra som bakgrund, när "sossekärringar", pacifistmuppar, slöfockar ska befria sig från det tidigare svenska påbudet att vi är bra på fred och våld är inget vi vill kännas vid. Sen pratar han om traumatiserade svenska veteraner från Irakkriget och Afghanistankriget. De får tydligen inte mycket förståelse, varken inom vården eller bland folk i allmänhet. Många har inte ens begripit att Sverige krigat där. De har trott att Sverige varit fredsbevarande. Sverige är en krigförande nation. Nu även i Ryssland, även om det verkar ske ett tillbakadragande från Kursk. Absolut inte på något sätt en fredlig liten utpost i norr. Absolut inte på något sätt att förknippa med nedrustning, avspänning. En nation med många liv på sitt samvete. Svenskar har dödat afghaner, irakier och ryssar med socialdemokratins välsignelse. Låtsas inte att Anna Lindh var en fredsduva. Hon var inte bra på de "fredsliga visen" som jag hörde någon säga en gång. Så, i någon mån vill väl överstelöjtnanten att det ska gå upp för svenskarna till sist - inklusive fredsmatronor som knallat runt i villfarelsen att Sverige är ett snällt land.
Radera
RaderaVietnamveteraner var inte populära i USA heller. Men där visste folk åtminstone om att de inte varit fredsbevarande. Det återstår mycket hyckleri att avskaffa i Sverige, uppenbarligen. Men majoriteten svenskar var väl emot både Irakkriget och Afghanistankriget, så insikten att soldaterna inte varit fredsbevarande kommer väl inte öka deras popularitet?
Det som fascinerar mig mest, eller skrämmer mig snarare, är att jag upplever dig så ensam inom ditt skrå att företräda den linje (vilken det nu är, men någon krigsromantiker är du inte) du gör. Tänk att vi ska vara så rädda om våra kreditkort och golfklubbor till och med när kriget tycks stå för dörren. Nihilism?
SvaraRaderaDet kan vara så att många faktiskt är rädda för Ryssland. Jag är ju inte det. Ser kriget i Ukraina på ett annat sätt. Vill absolut inte vara Rysslands fiende, av historiska skäl mer än rädsla. Men det är lite som att högern skrämt vänstern med ryssen. S och M låter likadant. De flesta tidningar. Jag tror det handlar mycket om kreditkort och golfklubbor där, lån, aktier i vapenindustrin, men det gäller inte för författare. Uppgivenhet, ta en jättegrej som DCA, Guillou protesterade, vem mer? Knappt nån? Det är spooky för någon som växt upp i en tid där något sådant var otänkbart, lika otänkbart som svenska soldater som dödar ryssar i Kursk. I alla fall hade jag aldrig kunnat föreställa mig nåt sånt. En del äldre tror jag är alldeles för förtvivlade för att orka protestera. Det finns rysksvenska vänskapsband, inte förbjudna ännu? Men en akademikerkompis berättade att de förbjöds ha kontakt med ryska akademiker på ett tidigt stadium, om det stämmer överlag är det ju absolut helt fel på alla sätt?
Radera
RaderaJag såg att "När kriget kommer" citerades på Aftonbladets kultursida, av en skribent som inte verkade ha några invändningar mot den. Rätt fantastiskt, vad fort det kan gå med mentalitetsförändringar.
Min linje, vilken den nu är, ganska lik Gorbatjovs. Jag kommer alltid minnas honom med glädje.
RaderaGorbatjov ja, den ”befläckade” koryfén ;) Han torde väl rönt större popularitet i väst än hemmavid?
SvaraRaderaMentalitetsförändringarna, de helt skamlösa, avslöjar att vi lever i yttersta tider tyvärr.
Ja - jag kände direkt när jag skrivit "jag kommer alltid minnas honom med glädje", och blev gråtmild på kuppen, att det där var allt en sentimental fras, som att utbringa en skål för ovisst vad egentligen. Men jag tillhörde dem (tror jag) som blev glad av tövädret. Jo han var väl något av en trofé i Väst, och medverkade väl i en reklamfilm för coca cola eller något åt det hållet. I Ryssland ses han mest med oblida ögon tror jag, men det beror kanske på vem man frågar. Förrädare, grundlurad, för vek, utnyttjad, naiv? Bara gissningar.
RaderaMin linje är nog inte samma som Gorbatjovs men jag gillade hans artikel i Time, kanske det enda jag läst av honom.
Mentalitetsförändringarna är skamlösa, de är inte bara svenska givetvis men det finns en sorts svensk trygg arrogans, kanske delvis övertagen från USA, vissa stormaktstoner som kommit tillbaks, det finns verkligen en borgerlighet som avskytt anspråken på att vara moralisk stormakt och nu återknyter till den militära stormaktstiden. En speciell historia är att ukrainsk nationalism (eller ultranationalism) haft i självbilden "vi är jävligt bra på att kriga", medan sverige haft "vi är jävligt bra på fred", och nu knyts de ihop med hjälp av Magdalena Andersson (ska inte dra det där med brevet från Karl XII igen som hon överlämnade, Ryssland läser faktiskt här en del och det kan vara för mycket mums för narrativet)
RaderaMen det betyder mycket. En sinnebild för den mentalitetsförändring som äger rum i praktiken.