torsdag 15 november 2012

75 watt

Lågenergilampor är inte gjorda för de här breddgraderna, åtminstone inte mellan november och mars - trodde jag. Men när lampan i köket gick sönder (för tidigt, det är en sån period då glödlampor går sönder) så fick jag ett tips om att lågenergilampor ligger ungefär tio watt under de vanliga. D.v.s vill man ha ljus motsvarande 60 watt, så ska man köpa 70 Watt. Eller 75. Och det funkade. Det är bra.

45 kommentarer:

Leroy sa...

Härligt att notera att ljuset inte längre spökar. Du får "spikar" i ditt lokala elnät i din lägenhet som gör att du funderar på säkerheten.

Leroy

maja lundgren sa...

Jag ska inte ropa hej ännu, men förhoppningsvis håller den här glödlampan lite längre.
Jag har tyckt att lågenergilamporna sprider för lite ljus, det har känts murrigt. Men 75 watt är precis lagom för en taklampa.
"Spikar" i mitt lokala elnät?

maja lundgren sa...

"Spöket Spiket" - så hette en lek vi lekte på min gata när jag var liten. Som en korsning mellan kull, kristendomen och Riddar Blåskägg. Nån som känner igen "Spöket Spiket", eller var det en lokal variant?

maja lundgren sa...

"Kristendomen" är förstås en efterkonstruktion (det är först i efterhand jag tyckt att Spöket Spiket skulle kunna vara ett öknamn för Jesus)

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
maja lundgren sa...

Vad härligt. Ja det behövs verkligen.
Jo eh... Spöket Spiket. Inte Spiken alltså utan Spiket. Det är ju väldigt barnsligt, men man kanske kan gå i barndom lite. Jag fuskar och kollar i Mina Memoarer (skrev ner alla lekar när jag var elva och tyckte det var trist att man inte skulle hålla på så längre).

"Det konstiga var att vi hittade på så många roliga lekar. En dag hittade NN på Spöket Spiket. Den leken gick till så, att en var Spöket Spiket och den skulle försöka fånga de andra. Passet var på en stor sten man skulle hoppa upp på eller ta i. Fick han tag i någon skulle han äta upp den, så den blev spöke. Men vi gjorde leken bättre och bättre, man blev inte spöke när man blivit uppäten, utan uppstod. Spöket klädde ut sig till fin prins, och satte upp en lapp om att det skulle bli bal. Alla kom, och spöket dansade iväg med någon till sitt hus. Ibland satte spöket upp en lapp om att det skulle bli en utställning av statyer. Sedan klädde han sig till en staty".
o.s.v
Ja det fanns lite olika variationer på Spöket Spiket :-)
Det skulle vara roligt om det gick att komma tillbaks till stämningen som fanns på bloggen förut, stryka ett streck över bråken, se till att taket är högt och att ingen känner sig orolig över tycka fel eller vara OT, vara kritisk eller göra felstnavningar. Det är OK om folk bråkar sinsemellan, man behöver inte vara sams, det viktiga är att bara skriva precis vad man vill. Ja, inom vissa gränser kanske. Blandning mellan högt och lågt, som det kallas. Det har jag funderat lite på, om jag nu ska dra igång bloggen igen.

Anonym sa...

Jag tycker ju att stämningen finns här redan. Man kanske inte alltid kan komma på något att tillägga, och du har väl inte tid eller lust att uppdatera varje dag. Helt naturligt. Men jag tycker inte att du ska grubbla så mycket på hur det ska bli med bloggen. Låt det bli som det blir.
Kul med Spöket Spiket. Det låter som något man har deltagit i en gång i tiden, fast det kallades något annat, vad det nu var. ;)
Algot

maja lundgren sa...

Jomen det har du ju rätt i. Det måste vara spontant, och så får det bli som det blir.

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
maja lundgren sa...

Spöket Spiket var extremt lokal - jag tror att det bara var på min gata vi lekte den. Du får gärna inkludera den - fast en av egenheterna var faktiskt att den hette Spöket Spiket (med t på slutet). Hur fel det än låter. Jag tror att det kan ha nåt att göra med att flickan som hittade på namnet hade bott i Danmark som pytteliten. Om det nu inte är så att jag minns fel, så att det var Spöket spiken. Men jag tror inte det.
Felixgubbar har jag aldrig hört talas om! Vilken rolig tradition, den måste vara uråldrig. Aldrig hört talas om något liknande i några andra länder, inte i seder och traditioner i gamla Rom heller trots att jag läst en del om den saken. Fast Felix är ju ett romerskt namn. Hur som helst låter det uråldrigt det hela. Och roligt och skrämmande.
Ja, barn är kreativa, vuxna har det i sig också tror jag fast de inte får så mycket tillfälle att ta fram det.

Anonym sa...

Heter spiken spiket på danska??
Gurka heter agurk. Det tycker jag är kul.
Jag älskar att höra om gamla traditioner. Maskrosblomma i betongen som jag är...
Calamity Jane

maja lundgren sa...

Halloj Calamity
Nä, det gör det väl inte... Jag fick för mig att danskans genussystem såg annorlunda ut och att det kan ha varit därför Spöket fick heta Spiket. Men det var mest lite blaj.
Ja, gurka heter agurk, och det tycker jag också är roligt.
Gillar också gamla traditioner.

Anonym sa...

Folkminnen, säger jag bara. Bengt af Klintberg. Vi firade knappt jul i mitt barndomshem. Det finns väl de som haft det värre men jag har en tuff uppväxt. Jag har nog alltid varit lite avundsjuk på dem som växte upp med mammor som syltade och saftade. Tror det är därför jag satt som klistrad vid Folkminnen.

Calamity

Anonym sa...

Men alltså Maja... Äsch. Det är väl bäst att jag håller käft, annars skulle
det kunna bli ett elände på bloggen. Jag tycker det var du som blev trakkad för dina åsikter och ställningstagande. Inte tvärtom. Det är min åsikt.
Nog sagt. Bengan af Klintberg är ett vandrande folkloristlexikon. Synd att Folkminnen la ner.
Z

maja lundgren sa...

Han och Christina Mattsson, hette hon väl, gav ut en bok med samlade folkminnen sedan. Kan vara nåt att kolla upp kanske :) Jo du är en maskrosblomma i betongen, Calamity Jane. Har fattat att du haft det kämpigt.

maja lundgren sa...

Ja det var ett bra program. För övrigt säger jag: no comment.

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
maja lundgren sa...

Gjorde det! Ja, då slog jag nog spiket på huvudet.
Ja, det var synd att Folkminnen la ner. Man kan fatta att de tröttnade efter så många år, men det vore bra om några andra tog vid. Det var ju en fantastisk insamling de höll på med.
Haha, Felixgubbarna... Var det barnen eller de vuxna som höll på med dem? Låter som en tradition som borde återupplivas.

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mariannesson sa...

Lågenergilampor... Ett elände om du frågar mig. De sprider alldeles för lite ljus, trist och glåmigt är det också. För mina ögon i alla fall. Min affär hade bunkrat upp med ett lager av den gamla sorten, men det börjar ta slut nu. Men jag ska pröva 75 watt nästa gång, så tack för tipset.
För övrigt anser jag att vad man än springer omkring med, i dagsljus eller kvällsmörker, så ska det inte vara järnrör. Men jag utgår ifrån att den grundläggande toleransen i bloggen här inte omfattar sånt.

maja lundgren sa...

Nej, det är väl ingen här som bagatelliserar järnrören, och toleransen på bloggen omfattar inte att man skämtar bort dem. Det där "blatte-lover" fick det att ringa vissa erinrande klockor i mina öron. Annars är toleransen stor när det gäller att berätta om egna erfarenheter, minnen, rädslor och åsikter. Ett svepande hat mot massmedierna rakt av har jag ganska så svårt för. Vissa mer sliriga och undvikande sätt att uttrycka sig tycker jag kan vara obehagligare än när samma åsikter uttrycker sig öppet som "Blatte!" "Hora!" Bakom det mesta av främlingsrädslan döljer sig en stor ensamhet och frustration, tiderna förändras, världen är inte längre densamma och allt går i snabb takt.
Men allt detta är väl ändå OT?
Ja, jag tyckte också att lågenergilamporna spred ett glåmigt ljus, det var rena fornnordiska naturalismen, och några fördelar ska man väl ändå ha av teknikens utveckling - elektriciteten är ju ändå här för att stanna så varför inte i fulla drag? Men på 75 watt är det helt ok (sen om det är någon miljövinst är en annan fråga).

maja lundgren sa...

Ja ogifta vuxna var det nog också. De som var lite eljest, så att säga :)

Anonym sa...

Nä usch jag tycker de avslöjade sig. Fast jag inte gillar kvällsjournalistik. Det var en fyllevideo, ett fyllegräl på stan,
men både när de gick efter järnrören och hur de uttryckte sig visar vad de är för ena. Fascister. Jag var rädd för juggarna och sydamerikanerna, gäng överhuvudtaget, de slogs mot nazisterna. Men man kan gilla Folkminnen som Maskrosbarn i betongen och ändå tycka att Sverigedemokraterna är töntar.
Calamity Jane

Anonym sa...

Jag kom att tänka på Daniel Sjölins sommarprat som jag tyckte var så fint. Han verkar vara uppvuxen i förorten med den gängverkligheten. Det är ju grabbgäng, tjejerna hänger mest på.
Calamity

Anonym sa...

Man kan inte fördöma känslor längtor rädslor... Bondesamhället kommer aldrig tillbaka... Industrialisering, urbanisering, globalisering... Det är dags att acceptera att en svensk idag inte ser ut som Emil i Lönneberga...

maja lundgren sa...

Elektricitet ska vara elektricitet. Och naturen bryr sig inte om oss, så varför skulle vi bry oss om naturen?
Nämen det är väl ok med lågenergilampor - åtminstone 75:wattare.
(Men numera mäter man tydligen i "lumen", inte i watt. En eftergift åt smyglatiniseringen av samhället?)

maja lundgren sa...

Associationerna i den här bloggen, inklusive i kommentarfältet, böljar verkligen hit och dit, och det är ju som det ska. Så har det varit i princip ända från start, och så får det gärna fortsätta. Jag är väldigt intresserad av folkloristik, och menar att steget är långt från ett intresse för sagor, legender och traditioner till att bagatellisera järnrör (vilket ingen här har gjort, Mariannesson...)
Anonym: håller med om det mesta.

Mariannesson sa...

Nej nej, ber snarast om ursäkt om det verkade som om jag påstod det. Det var inte min mening att bråka! Lovar! Men jag tror att man ska akta sig för att idealisera det gamla bondesamhället. Men det är ju inte det ni gjort heller, så jag får väl ta på mig en dumstrut... ;)

maja lundgren sa...

Bra idé!
Tror att jag jag ska försöka ta reda på om leken Spöket Spiket finns på andra håll, förslagsvis i Danmark.

Anonym sa...

Man måste ha rätt att vara stolt över att vara svensk. Det finns människor ur olika folkgrupper i Sverige som fortsätter att identifiera sig med sin härkomst mer än med svenska traditioner. Varför är det godkänt och aldrig kritiserat?

maja lundgren sa...

Den här tråden blev politiserad i ett huj... Världen förändras. Så länge man håller sig till lagen ska man ha rätt att odla sina traditioner, eller intressera sig för svunna tiders.

Anonym sa...

Man ska anpassa sig till sederna och traditionerna i det land man kommer till. Den förda invandringspolitiken har varit en katastrof länge. Det är inte rasism att hävda det. Det är ett faktum. Jag vet att det inte spelar någon roll vad jag säger. Du kommer att flamsa bort det eller komma med något slags ekonomisk eller marxistisk förklaring. Låt gå för att du inte skuldbelägger ett vårdande av svenska traditioner, som så många andra inom vänstern. Men du bagatelliserar mediernas hemlighållande av de enorma problem som har uppstått i och med att vi haft öppna dörrar för folkslag som inte har några förutsättningar för att anpassa sig till Sverige och som inte vill det heller. Det finns ingen anledning för oss att acceptera böneutrop eller slöjor. Det finns andra länder som bedriver en sundare politik och inser att det finns inkompatibla kulturer. Detta har ingenting med industrialisering, urbanisering och globalisering att göra utan är ett faktum som är rotat djupt i människors kulturella tillhörighet sedan generationer tillbaka. Att förneka det och att relativisera de kulturella skillnaderna är en dumhet som kommer att straffa sig i längden.

Anonym sa...

Bättre med språkrör än järnrör!
Om man först ger sig på en redlöst berusad person, för att därefter kasta in en tjej hårdhänt i en bil som hade mod att säga ifrån, med ord som jag inte tänker upprepa här och därefter beväpnar sig med järnrör under skratt och hån, hur är man funtad då? Tyder på ett hemskt människoförakt! Och det kunde gått riktigt illa om järnrören kommit till användning!
Vill vi ha sådana personer i riksdagen?
Det är ett skrämmande samhällsklimat vi lever i. Ingen medkänsla alls för andra. Bara sig själv och yta.
/ Snuttan

maja lundgren sa...

Snuttan: Nej, sådana vill vi inte ha i riksdagen, och inte de som viftar undan det heller.

maja lundgren sa...

Det finns inga "folkslag" som inte har några förutsättningar att anpassa sig till Sverige. Och de kulturella skillnaderna är relativa, inte absoluta.
Din ståndpunkt har också sin tradition. Den är brun.

maja lundgren sa...

Det måste ju inte vara så att folklore är politiskt laddat.
Spöket Spiket möter Felixgubben. Hur roligt som helst.

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
maja lundgren sa...

Exakt. Folkmusiken var t.ex en del av proggen en gång i tiden. Liksom den har fortsatt att finnas vid sidan av all politik, som en musikalisk tradition helt enkelt.
Men det har funnits och finns kanske fortfarande en allergi mot historia och folklore inom vänstern. Ett slags "omvänt komplex" kanske (eller vad det heter), alltså att man ska bejaka andra kulturer och skämmas för den egna. Helt i onödan. Jag gillar ju inte Sverigedemokraterna, men om Nalin Pekgul kommer i kurdisk folkdräkt till Riksdagen, varför skulle inte någon annan komma i svensk? Är man i Riksdagen för att representera en speciell grupp, eller bör man lägga ifrån sig särintressena? Det här är en lite kontroversiell åsikt kanske, men varför inte.

maja lundgren sa...

Däremot - och det har vi pratat om förr här tror jag - är idén om "inkompatibla kulturer" inte exklusivt reserverad för nordbor, lika lite som rasism bara återfinns bland nordbor eller "infödingar". Det finns spänningar mellan invandrade grupper, hierarkier, mest öppen rasism riktas, om jag fattat det rätt, mot svarta. Dessutom finns det svarta som kallar sig vita, och föraktar andra svarta.
Det finns iranier som tycker att de hamnat bland tråkiga barbarer, och som slår vakt om sin egen identitet istället.
Det där är mycket svåra frågor - om man inte har någon känsla för en gemensam stat, kan det bli som i Italien (alla som kan skattesmiter). Eller för all del som i Mellanöstern.
Den här artikeln tycker jag verkar få med en stor del av spektrat, från fadern som tvingar sonen att sudda ut svensk, till sd-videon.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lat-det-har-fa-vara-mitt-land

Funderar också lite på taleskvinnan för palestinierna, minns inte vad hon heter nu - Gina Dirawi? råkade se henne hos Skavlan häromdagen. Hon bland mycket annat att hon och hennes familj betraktades som "svenskarna" i deras bekantskapskrets (och det var den svenskmuslimska bekantskapskretsen hon syftade på).
Och hon har ju råkat göra uttalanden och lägga ut reklam på sin blogg osv, som kan ge intrycket att hon är en marionett, att det är några som använder henne som propagandaverktyg.
Nä det är inte rasism att fundera på om det kan vara så.

För övrigt tycker jag copyriot skriver intressant om extremhöger, dit han inklderar en del militant islamism.

Purusha sa...

"Hon kom över mon", med text och musik av Ted Ström, är en pastisch som visar hur inne folkmusiken var inom vänstern och proggrörelsen i början av 70-talet. Musiken går väl an, men texten är unket patriarkal som i och för sig även vänstern var på den tiden.
http://www.youtube.com/watch?v=MtdUhseTBz0

maja lundgren sa...

Hon kom över mon ja. Contact. Pastisch. Texten får väl antas vara lite parodisk, men antagligen inte bara.
Fyrvaktarns dotter och Vargarnas natt av Contact har jag haft på bloggen, besöksstatistiken sjönk med 75 procent.
Ja, visst var vänstern patriarkal.

maja lundgren sa...

Med det tillägget att samtiden också är det.

Anonym 19:11 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
maja lundgren sa...

Nja jag hittade nog på det där med 75%. Men det är i alla fall sannolikt.
Jag var rätt liten när plattan med Fyrvaktarns dotter mfl kom, i sexårsåldern, och minns det som att jag tyckte att den var lite skrämmande men fascinerande. "Hon kom över mon" har jag för mig att jag tyckte var äcklig. Vadmalsäcklig, liksom.
Ska lyssna lite på Folk och rackare sen.


Anonym sa...

Folk och rackare,ja. Jag gillade också dom, såg dom livenån gångminns jag. Ack ja,det var tider... Babbis