torsdag 6 november 2014

Drevpudelns kärna


Jag har fortsatt grubbla på vad attackerna mot Alice Bah Kuhnke egentligen handlar om, eftersom det var så många som slängde sig över henne direkt. Och hur ter det sig för folk utanför kultursvängen? Som en ankdamm eller som en viktig diskussion?

"Kritiken" började ju med hån för att hon var med i Disneyklubben för tjugo år sedan. Hon har skaffat sig andra meriter, som man viftade undan. Men varför var det då så blamerande att ha varit med i ett barnprogram? Barnböcker recenseras ju på kultursidorna, och barnkultur brukar ses som någonting nästan halvfint. Men snorkigheten finns där samtidigt, den är beredd att under vissa omständigheter visa sig i form av en mycket hög näsföring. Kanske kan snörpigheten förklaras med att barnslighet kräver en levande blick, medan stelnat etablissemang kräver en död blick (för att låna ett motsatspar som Horace Engdahl ställt upp en gång).

Nej nu får det vara nog! 


Ja, och så har man sett ett sammelsurium av åsikter som de flesta har gått ut på att kulturministern inte är tillräckligt slipad i intervjuer och att hon saknar visioner.
En del kristendomsfobi har kunnat iakttas, jag tror att den väger ganska tungt. Det är intressant, en del har utgått ifrån att den nya ministern är moralist och kommer att yrka på censur. Men när det visade sig att hon inte är någon anhängare av strykningar i barnböcker, blev hon hånad för det. När hon sa att kultur är en förutsättning för demokratin, blev hon dissad för det, och när hon sa att kulturen ska kritisera makten, raljerades det över det.
Det har också sagts att ministern inte är tillräckligt mycket råskinn och att hon är för tjockhudad.

Men jag tror att drevpudelns kärna står att finna här:

"Om den omvittnat riviga Alice Bah Kuhnke kan få regeringen att prioritera kulturområdet är det utmärkt. Men om hon i mediekrisens tid kan få journalistiken, en garant för demokratin, att överleva, då kommer hon att gå till historien."

Omvittnat rivig, plötsligt. Rivig är för övrigt ett nedlåtande adjektiv som företrädelsevis ägnas kvinnor.
Ja det är Snork-Schottis som skriver så, och plötsligt blir drevet mer begripligt. (Inga bildade människor har för övrigt deltagit i det, bara medierävar).

Det är alltså inte kulturen ministerkritikerna har slagits för, utan journalistiken. De vill helt enkelt ha pengar till sig själva, för att kunna behålla de höga chefslönerna och andra privilegier. När man pucklat på Alice Bah Kuhnke för att få fram vilka "visioner" den nya regeringen har, har det verkligen inte varit satsning på skolbiblioteken man velat höra.

Som läget är nu, är journalistiken långt ifrån någon garant för demokratin.
I många fall är det tvärtom. Ännu värre än den intensiva kampanjen för att avsätta Alice Bah Kuhnke, var avsättningen av Juholt.

Nej, kampanjjournalistiken är ett hot mot demokratin. Jag kommer att återkomma om detta.


28 kommentarer:

Mariannesson sa...

Ja vad som skulle vara så demokratiskt med Kullenbergs "skjut en serb", kan man verkligen undra... Som ett exempel då...
:-(

Mariannesson sa...

Blir alltid glad när jag ser tigerbossen!
:-)

maja lundgren sa...

Nej, det är givetvis inte demokratiskt.

Jag blir också glad när jag ser tigerbossen.

Anonym sa...

Inget råskinn, men tjockhudad och rivig.
Någonting får mig att tro att kvinnorna på redaktionerna är fixerade vid den nya kulturministerns hud.
Men det kan vara en övertolkning.
Däremot tror jag på din konspirationsteori - drevmakarna slåss för sig själva, inte för kulturen eller demokratin.

T.S Älgot, som trivs bättre i naturen än i kulturen

maja lundgren sa...

Det gör de.

maja lundgren sa...

Det kan tilläggas att Katrine Kielos, Pär Nuders megafon på Aftonbladet (samme Pär Nuder som är rådgivare åt riskkapitalister, och fakturerar miljonsummor för sin konsultation) givetvis var med och bluddrade om Juholt - bland annat raljerade hon över att Juholt gillade countrymusik. Hög nosföring igen. Jag måste nog läsa Suhonens bok ändå, är det någon här som gjort det?

maja lundgren sa...

Journalistiken är idag demokratins värsta fiende.

Calamity Jane sa...

Du hade ju kunnat fråga mig direkt så hade du sluppit skriva ett inlägg om det. :D
Alla utanför uppfattar det som en ankdamm och och ja, de slåss för sig själva. Inte för demokrati och kultur.

maja lundgren sa...

Men tack, det var vänligt av dig. :-)

Anonym sa...

Har du en länk till artikeln där Kullenberg ska ha skrivit "skjut en serb"? Inte för att jag inte tror dig, men det hade varit intressant att se sammanhanget.
Tanken slår mig att Mijailovic kan ha påverkats av sådana och liknande tongångar.
Reralist

maja lundgren sa...

Inte säkert att den ligger på nätet, 1999 var väl inte särskilt många artiklar utlagda.
Det var en krönika som var helt i tidens anda, även om Kullenberg så att säga drog det hela till sin spets.

maja lundgren sa...

Och vad beträffar Mijailovic - var det inte så att han avpolitiserades helt och hållet?

Anonym sa...

Fult gjort av DN.
Tja, är hela gänget ute efter stålar till gammelmedia, menar du. Moahaha. Kanske lite väl konspiratoriskt för min smak (fast jag brukar tro det värsta om media).
:-)
Zigge

Anonym sa...

”Ska man låta Hitler styra ett land i Europa. Nä, då måste man gå in och bomba. Har gjorts förr. Till slut tog Hitler livet av sig. Kriget tog slut i maj 1945 och alla levande människor blev lyckliga. Heja, Nato! Bomba sönder Serbien, förödmjuka Milosevic, ställ honom inför krigsdomstol. Även om jag i vanliga fall inte är särskilt blodtörstig så föreslår jag nackskott.”

Annette Kullenberg, AB 990330

maja lundgren sa...

Tack Anonym. Då mindes jag lite fel - jag får skylla på att det är femton år sedan... Inte fel i sak men formuleringen - jag hade absolut för mig att hon skrev "skjut en serb", ordagrant. Kan det ha stått på ett annat ställe i krönikan? Annars vill jag nog ändra i texten, till "bomba sönder Serbien".Nu är det som står inte bättre det, men har man citattecken bör det vara en exakt formulering.

Som jag minns det var hela den svenska pressen ungefär lika blodtörstig även om det inte uttrycktes lika grovt.

maja lundgren sa...

Analysen är så att säga på Ulf Nilssonnivå.

Zigge: nå, min poäng är ungefär att "mediekrisen" har gjort mediernas höjdare, om jag får uttrycka det så, nervösa.
Ta till exempel den fråga Alice Bah fick i "mardrömsintervjun" i radio, där jag tyckte att hon svarade helt ok trots att intervjuaren var superillvillig:

frågan var om hon personligen hade gått in och räddat TV4:s lokalredaktioner.

Jag är inte 100 % säker på att en kulturminister kan ingripa på det sättet, men journalisten envisades: vad hade DU gjort.

Ok, hon svarade "det är en hypotetisk fråga" - ja, det är väl en fråga som inte ens går att svara på?

När tidningen Resumé, som inte är en kulturtidning, gick vidare och slog fast att intervjusvaren var så katastrofala att hon antagligen inte kunde sitta kvar, och ett antal tyckare hakade på och hävdade att hon saknar kulturell kärna m.m, och sedan Björn Wiman ber kulturministern skriva en artikel enkom med syftet att kunna håna den och få en hel svans med sig, då handlar det ju inte om kritik utan om en maktdemonstration, och jo jag tror att Schottenius ord om att kulturministerns viktigaste uppgift är att rädda tidningshusen är en nyckel till vad drevet egentligen handlar om.
Jag tycker absolut att det bör sättas i förhållande till tidningschefernas bisarrt höga löner, samtidigt som de ger folk sparken och ställer till med skrytfester. Politiker kanske har för höga löner också, men inom medierna är det total skandal.

Anonym sa...

Blev lite intresserad av det där "kristendomsfobi".
Jag tyckte nämligen att Carina Rydberg hade klara poänger när hon kritiserade Alice Bah Kuhnke för kristet hyckleri. Det går inte att länka till enskilda inlägg på Boktipset så jag tar och klistrar in här - ber om ursäkt att det blir långt. Kulturministern hade blivit intervjuad i tidningen Dagen och fick frågan om hon varit med om några särskilda ögonblick av omvändelse, eller vad det heter på kristendomska...

Hon svarar så här:
"– Jag har egentligen flera. En jättestor sådan upplevelse var när jag
befann mig på gränsen mellan Haiti och Dominikanska­ republiken och såg
barn som levde i missär. Barnens mamma var alkoholist, prostituerad och
gravid och de fyra barnen var undernärda. Det var fruktansvärt och jag
önskade faktiskt livet­ ur dem. Det är sant, jag gick bakom ett skjul
och bad ”Gud du måste släcka deras liv, för deras liv är ett helvete och
det kommer att bli ett helvete. Det finns ingen ljusning. Så jag ber
dig snälla, snälla Gud, ta deras liv”.– Det är nog det hemskaste­ jag gjort. Men precis när jag tänkt den
tanken fylldes jag av en otroligt stark känsla som fyllde hela min
kropp. Och jag fick plötsligt en förståelse, och här är det fantastiska,
att det är ju mitt liv som är meningslöst så länge som det finns
människor som har det så här."

Carina Rydberg kommenterar:

"Wow. Här har vi en kulturminister som tar sig själv på stort allvar och som anser att hon utsätter sig för Smärta och Offer. Bönen att dessa människor i Dominikanska Republiken skulle dö ångrar Bah Kuhnke. Men lik förbannat bad hon den. Och när hon ångrar denna bön är inte hennes slutsats att hon bad om något som hon inte borde ha bett om – något som är fundamentalt fel och står i motsatsförhållande till allt vad Kristendomen innebär. Istället har hon kommit till insikt om att dessa människors lidande – deras livs meningslöshet – är något just hon måste ta i tu med – som faktiskt ger mening.Livet är i och för sig meningslöst, konstaterar Bah Kuhnke på klassiskt existentialistiskt sätt. Men hennes eget engagemang i att förändra denna meningslöshet tillför mening till någons liv, oklart vems.Men det lutar åt hennes eget."

Jag håller med henne. Det är som ett frosseri i lidande. Plötsligt har hennes liv fått mening, för att det finns människor som lider. Jag tycker det är rätt äckligt faktiskt... Men jag vet inte...
Zigge

maja lundgren sa...

Å, det här är intressant. Jag tror det handlar om ett missförstånd om vad en bekännelse är. Jag borde läsa hela inlägget, men utifrån just de citaten: alltså en bekännelse är ju att berätta det hemskaste man gjort. Rydbergs tolkning är ganska njugg och förvrängd, tycker jag. "Och när hon ångrar denna bön är inte hennes slutsats att hon bad om något som hon inte borde ha bett om" - jo, visst gör hon väl det?
Att det egna livet saknar mening så länge det finns människor som har det svårt, jag tycker inte att det finns något fel i den ståndpunkten. Så nej, det var en bra illvillig tolkning.

maja lundgren sa...

"Tar sig själv på stort allvar" är också en anklagelse man ser ibland.
Nej, du ger mig bara vatten på min kvarn med de där citaten: de cyniska stockholmskretsarna reagerar som varulven inför vitlöken så fort det handlar om något så skräckinjagande som kristendom :-)

Hugsvala sa...

Alltså dagens Expressen. Jag tänker inte ens länka. Men vill man se hur vuxenmobbning går till så...

maja lundgren sa...

Vuxenmobbing, japp. Man kan också se den där mekanismen - då man anklagar en viss utvald syndabock för sina egna later.
Liljestrand har skrivit reklamslogans (det kommer verklligen inte som någon överraskning), alltså anklagar han DN-artikeln för att påminna om honom själv.
Någpn annan på expressen skrev tidigare att hon lät som en chef ur privata näringslivet, undvek frågor osv - men det var ju Thomas Mattson som gjorde det, några dagar tidigare!

Jag vill inte riktigt kalla de här typerna liberaler, men de är i alla händelser inte vänster, och därför är det slående att de använder anklagelser som skulle var mer naturligt om de kom från vänster. Privata näringslivet, och reklam, som något negativt i politiken.

Ah, november - det där blev säkert rörigt.
Nä artikeln var inte särskilt bra, men vad tror de - först en jävla massa mobbing, sen gillra en fälla i DN för att den mediokre Wiman ska kunna sparka lite till - de får vad de förtjänar.
Floskulösa är de själva.

Det här är lite styltigt skrivet men det går inte att säga att det är direkt fel.

"Litteraturen och lyriken ger människans inre liv språklig dräkt, och när orden inte räcker till tar musiken vid."

maja lundgren sa...

Hela det här gänget gnider sig mot varandra och blandar fisar på kulturfester.

Mariannesson sa...

Nedläggningen av de svenska medelhavsinstituten är väl ändå en ganska dum idé... Ja det är ju inte kulturministerns förslag utan forskningsministerns. Men den kritikstormen har inte gått ut på personangrepp på samma sätt.

maja lundgren sa...

Finansdepartementets förslag, forskningsministern godtog det.
Jodå, det är nog fel (möjligen att Villa San Michele kunde säljas till någon riskkapitalist - kan inte Pär Nuder ta över där? Och Katrine Kielos kan sitta i biljettkassan och vippa).

Det är tänkbart att indragningen av stöd till medelhavsinstituten kommer att stoppas.
Och det är nog bra. Nej det här med Alice Bah är något annat.

maja lundgren sa...

Jag tror faktiskt att "skjut en serb!" är ordagrant - hittar inte krönikan när jag googlar, sannolikt är inte hela utlagd på nätet, men ett citat hittade jag (samma som Anonym bistod med).
Jag låter det stå som det är tills vidare - saken är den att det var grövre än att skriva att Milosevic borde skjutas med nackskott eller Serbien bombas sönder, eftersom det blev mer hets mot folkgrupp, som jag uppfattade det. Alltså, skjut serber.
Man skulle bli tvungen att gå till arkiven för att hitta hela krönikan.
Det år ju inte en bagatell, för övrigt, och det är inget som kan avfärdas med "jaja Annette Kullenberg är en tossa" - det är symptomatiskt för mediernas krigsapparat.

maja lundgren sa...

Snork-Schottis är inte en skribent jag är böjd att läsa mer än undantagsvis om man säger så, men nu snavade jag över en kuriös lite grej som handlade om högerspöketablissemangets egen lilla finklädda kelgris Oksanen. Schottis skrev att Oksanen inte är politiker utan författare. Men jistanes då, melodramförfattarinnan skriver ju artiklar där hon yrkar på krig mot Ryssland.
Läs innantill. Allt är inte guld som glimmeliglimmar.

Anonym sa...

Apropå drev... Är det OK att håna någon som blivit utbränd?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/elisabethoglund/article19722688.ab

maja lundgren sa...

Nej det tycker jag inte - var det Twitterpöbeln?
(Läser artikeln vid tillfälle)