tisdag 11 november 2014

Orättvist i Gaggböle

Laila Bagge tar bloggpaus.
Ja det står på löpet idag. Men hallå, som om jag aldrig tagit bloggpaus. Var var löpsedlarna då?

Jag får ta och låna en hyvens aforism av den danske skämttecknaren Robert Storm Petersen:
"Alla andra tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig."

Nåja. Jag är glad ändå. Spelar lite gamla fina låtar.

38 kommentarer:

Calamity Jane sa...

Haha den aforismen var bra. Så tänker jag jämt :D
Den VIKTIGA nyheten var att Laila Bagge skiljer sig. Det är därför hon gör uppehåll med bloggen. Om du gifter dig och skiljer dig och tar bloggpaus får kanske du också löpsedlar. Har du några smycken eller ett hus att sälja så får du lägga ut reklam för dem samtidigt.
Bara ett tips alltså ;-)

maja lundgren sa...

Jag har ju ett hus i Österlen och en lägenhet i Nice.

maja lundgren sa...

Obs ivoni, sa gveven.

maja lundgren sa...

Carl Bildt verkar ju ganska dämpad om utvecklingen i Ukraina.
Jag tror att det är så här: efter att den förra Kievregeringen störtades, har det funnits planer på ett ukrainskt natomedlemskap (alltså inte bara ett EU - medlemskap). Rysslands reaktion på detta överrumplade Väst: Baltikum, Tjeckoslovakien, har kunnat bli medlemmar av Nato, utan att Ryssland morrat väsentligen. Men militärbas på Krim blev väl i någon mån droppen? Dessutom handlar det om frihandelsavtal, och en mängd andra ekonomiska grejer.
USA har sett sig som den enda stormakten och skrutit om det med, kanske kom Rysslands reaktion överrumplande.
Men i och med EU:s sanktioner knyter Ryssland närmare band med t.ex Kina.
Och det visar sig att det inte funkar att använda EU som lockbete, gränspolis och revirutvidgare - resultatet blir ju bara tvärtom att västs ekonomi, snarare än östs, försämras.

Carl Bildt skriver alltså:

"Men långsiktigt – och det var mycket tydligt under mina samtal i Washington – handlar det ju också om osäkerheten i den också för regionens säkerhet så viktiga relationen mellan USA och Kina."

Återkommer, jag tolkar det som att USA fått kalla fötter och vill be EU stoppa sanktionerna.

Hugsvala sa...

Jo, klart att Carl Bildt förefaller lite dämpad nu när han fått nytt styrelseuppdrag, opolitisk stiftelse givetvis, där han ska verka för att hindra väpnade konflikter ;)

Gammal är äldst, eller?:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/anti-nato-bok_4095475.svd

maja lundgren sa...

Tack Hugsvala! Jag hoppas verkligen att den här boken når ut genom mediebruset.

I artikeln står något jag inte visste - att Nato har ett partnerskap med Ryssland sedan 1997.

Aha, så Carl Bildt ska sitta i en Crisis Group.
http://www.expressen.se/nyheter/carl-bildt-far-nytt-styrelseuppdrag/

Jag undrade just varför han dämpat sig så.

maja lundgren sa...

Jag har precis läst en underbar novell - Herman Melvilles "Bartleby, the scrivener".
Apropå ingenting, men ändå :-)

maja lundgren sa...

Det här är ruskigt maktspråk. Och vilken oerhört falskhet!

"... samtidigt finns det anmärkningsvärda saker kring Alice Bah Kuhnke som vi avstått att skriva om, kanske för att vi vill visa hänsyn mot nån som uppenbart inte bottnar i bassängen – trots att vårt jobb är maktgranskning."

http://unvis.it/aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article19823497.ab

Det där är utpressning. Kulturcamorran gör allt för att få nöjet att avsätta en minister, och kanske tillsätta en annan som lovar högre presstöd.
Linderborg är ju inte bildad i egentlig bemärkelse, hon tillsattes på politiska meriter. Björn Wiman och Carin Olsson är snarast ännu mindre bildade.

Kristendomsfobin är en historia för sig, väldigt intressant alltså. Men framförallt handlar det om mediefolks nervositet inför den underbara undergången, då de befintliga mediehusen går omkull och Herren skaffar rätt åt änkan och de fattiga.

Det är nog som Nunzio Giuliano säger - kvinnorna inom camorran är stundom mycket värre än männen, för i och med att de tvingas förneka sin femininitet (han syftar då inte på flirtighet eller sexighet) och förhärda sig, så blir de hyperhårda.

Återkommer

maja lundgren sa...

Tidningarna använder sig ju av angivare, lite à la DDR. Jag tror att de betalar en hacka också.

Någon här skrev att det nog var en granne som anmälde att Romsons make hade målat båten med giftig färg, tex.
Åkessons spelmissbruk tycker jag var en sån där underbältetgrej också.
Hur det än är, så spelar tidningarna på människors hyenatendens - avund, Jante, skadeglädje, missunnsamhet, m.m - och för över fokus från viktiga frågor till bagateller. Sila mygg och svälja kameler heter det ju.

Åsa Linderborg är en riktig rugguggla här:
"... samtidigt finns det anmärkningsvärda saker kring Alice Bah Kuhnke som vi avstått att skriva om..."


Calamity Jane sa...

Det där är helt sjukt. Det är ju ett hot.
Apropå camorrakvinnor: håller med, jag tycker att det verkar som om kulturelitens kvinnor är mest hatiska mot Alice Bah Kuhnke. Det är kanske som du säger, att det har med pengar till presstöd att göra. Men jag tror också att det handlar om att hon är söt, och dessutom ser trevlig ut. "Samhällstillvänd"....

maja lundgren sa...

Det var en skojig synvinkel. "Ett samhällstillvänt utseende" ;-)

Det kanske kan ligga något i det du säger.
Skräcken för kristendomen har framträtt tydligast bland kvinnor (men säg inte eliten, säg etablissemanget). Den aspekten är ganska fascinerande.
Åsa Linderborg har lyssnat igenom ett gammalt sommarprat för att skärskåda den nya kulturministern, och i likhet med andra nihilistiska mediehoror är det kristendomen som sticker mest i ögonen. :D

maja lundgren sa...

Eller öronen, kanske man bör säga.

Anonym sa...

Typiskt att du slutar uppdatera nu när jag precis hittat till bloggen. Jag kräver att bli servad med nya uppdateringar varje dag.
Arg skattebetalare!!!

maja lundgren sa...

:-) :-) :-)

Varje dag blir det ju inte riktigt, men jag ska försöka tota ihop något idag - lite av varje, framförallt vill jag tipsa om boken av Thage G Peterson m.fl, som Hugsvala hade vänligheten att lägga in en länk om. Sen har jag fått mer vatten på min kvarn beträffande misstanken att det är ökat presstöd som journalisterna vill ha, alltså att det är det svaret de önskar få från Alice Bah Kuhnke. Och lite musik kanske.
Så ge inte upp hoppet, Arg skattebetalare!

maja lundgren sa...

Ja, och så att Carl Bildt ska sitta i en Crisis Group, vilket gör att han inte kan krigshetsa riktigt lika mycket som vanligt.
Något åt det hållet blir det i inlägget, tror jag.

maja lundgren sa...

Varsågod, Arg skattebetalare! :-)

Anonym sa...

Är nöjd i det stora hela, men jag saknar en ursäkt. Det där med Bah Kuhnke lät intressant. Det var nämligen därför jag hittade till bloggen från början.
Arg skattebetalare.

maja lundgren sa...

Hm, vad är det du vill ha en ursäkt för?
Bloggen handlar ju inte bara om Alice Bah Kuhnke :-)

maja lundgren sa...

Jo här kommer lite mer om Alice Bah Kuhnke, especially for you Arg skattebetalare:
jag tror alltså att det är presstödet det främst handlar om (även om kristendomsrädslan och barnfobin är viktiga inslag också).
Drev syftar ju oftast till att avsätta någon, och i det här fallet är det mycket tydligt att skribenterna har för avsikt att avsätta den nya kulturministern. Det behöver inte alltid vara fel att kräva en ministers avgång - frågan är bara när media överskrider sina befogenheter och handlar maktfullkomligt. I fallet Alice Bah Kuhnke har det mesta handlat om vad hon INTE gjort eller INTE sagt, och intervjuer och sommarprat har nagelfarits på jakt efter svaga punkter.

I den här artikeln uttalar Linderborg ganska tydligt att det är kulturministerns avgång hon åstundar. Alice Bah Kuhnke har redan fått tillräckligt med chanser, hävdar hon.

"Första chansen kom den 21 oktober i en interpellationsdebatt i riksdagen[1]. Wiwi-Anne Johansson (V) ville veta hur kulturministern ser på presstödet och journalisternas arbetsvillkor. Alice Bah Kuhnke höll med om att "situationen är bekymmersam", men det var också allt hon sa. Hon lovade en utredning, men ändrade sig nästa gång hon stod i talarstolen. Det blir kanske en utredning, vi får se."

Presstödet, som sagt var.
Vid ett tillfälle i Riksdagen fick kulturministern en chans att säga det journalisterna vill höra: det blir mer pengar till pressen. Men det tillfället försatt hon, och därför bör hon avgå.
I samma artikel skriver Linderborg om kulturministerns tro, och att hon borde redovisa exakt vad den innebär. Det väcker respekt att det inte handlar om någon luddig vardagstro utan att det är protestantismen, skriver Linderborg. Det är ett ganska komiskt uttalande - det skulle alltså vara mer respektabelt att tillhöra en bestämd trosuppfattning, än att ha en obskyr liten egen tro. Linderborg skriver att Alice Bah Kuhnke borde redogöra för vad den går ut på.

Det vet jag inte om jag tycker. Av allt att döma påverkar ju inte Alice Bah Kuhnkes tro hennes uppfattning om konstens frihet - lika lite som hon gillar censur av barnböcker ogillar hon provokativ konst. Enligt egen utsago. Så vad är problemet med att hon är kristen?
Linderborg har också hittat andra uttalanden (innan ABK blev minister) som låter mer konservativa, t.ex att man bör klippa av sig rastaflätorna när man besöker... vad det nu var. Anpassa sig efter situationen. OK, men varför vända på varenda sten för att hitta eventuellt dumma uttalanden?
Sånt är inte kritik, det är drev och det är 2 helt olika saker.

maja lundgren sa...

Här är artikeln:
http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article19823497.ab

Anonym sa...

Lite orättvist ändå att Linderborg anklagats för rasism. Men i stort håller jag med. Hur många chanser ska en minister få innan man får rätt till frågetecken - tja, Linderborg borde nog hålla låg profil med tanke på att hon kallade utnämningen ett skämt...
Tror också att presstödet är huvudsaken. Det är svettigt i mediehusen idag.
ZIgge

maja lundgren sa...

Nej ingen rasism alls, inte sett ett spår av det. Konstig anklagelse. Ungefär som "transfob". Det är väl det allra senaste, att beskylla någon för transfobi. :-)
Nej det handlar om mediefixering, och Stockholmsfixering. Massmedial chauvinism. Det är viktigare att en kulturminister reser runt i landet.

Anonym sa...

Good find! Interpelationsdebatten var alltså 21 oktober. Den 24 oktober efter radiointervjun gick drevet igång:

– Det är ju en hypotetisk fråga, svarade den nyligen tillträdda kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke på frågan om huruvida hon hade stoppat TV4:s nedläggning av lokala tv-kanaler om hon hade varit kulturminister.

Grejen är att de flesta objektiva personer som lyssnade på intervjun inte tyckte hon gjorde så dåligt ifrån sig, men som på ett givet kommando beskrev hela pressen det som det kanske svagaste framträdande en svensk minister gjort någonsin.

Arg skattebetalare.

maja lundgren sa...

Ja, jag är också en arg skattebetalare, och jag tycker att kulturministern har viktigare saker att göra än att skriva artiklar i DN eller låta sig intervjuas.
Media är inte alltings mått.
Jag tyckte inte alls att hon gjorde dåligt ifrån sig i intervjun, tvärtom faktiskt - en del av frågorna kunde knappt besvaras med annat än "det är en hypotetisk fråga".
Ändå döptes den till "mardrömsintervjun".
Det hördes på intervjuaren att han var aggressiv och ville sätta åt henne, och förklaringen är nog just interpellationsdebatten: hon sa inte att det skulle bli mer stålar till medierna.
Därför låg Resumé, med journalistisk omnejd, i startgroparna för att pressa henne och helst avsätta henne, till förmån för någon som tycker det är jämförelsevis oviktigt med skolbibliotek.

Och man har hittat på lite olika infallsvinklar - att hon inte kan skriva klatschiga artiklar, att hon är kristen, att hon suttit i Disneyklubben osv.
Det är mycket fult, och ett exempel på att media inte nödvändigtvis är en garant för demokratin utan tvärtom ett hot mot den.


maja lundgren sa...

När ett drev väl har börjat, blir det också snabbt en prestigesak i sig, sakfrågan försvinner. Om personen som är föremål för drevet inte avgår, är det en prestigeförlust för dem som drog igång det.
De två värsta fulknepen tycker jag nog Björn Wiman och Åsa Linderborg står för: Wiman när han raljerar över en artikel han just tryckt, Linderborg när hon hotar med att journalisterna vet saker om kulturministern.

maja lundgren sa...

Det var i en krönika av Schottenius jag såg det först - hon skrev något i stil med: jaja kultur är nog bra, men det är journalistikens kris som är det viktigaste.
Mönstret mkt tydligt.

Anonym sa...

När du säger "låg i startgroparna" så kan det gälla rent bokstavligt; att budkaveln gick att det skulle bli en intervju i SR och att alla de tongivande tidningarna uppmanades att hålla sig beredda med färdigskrivna manus och att om de gjorde det så behövde de inte vara rädda för mothugg i någon annan tidning utan alla skulle stämma in med "fantastisk sågning av Björn Wiman på DN idag" på Twitter.

Kommer ihåg hur jag själv läste på morgonen att Bah Kuhnke hade gjort bort sig i radio och klickade mig fram till inslaget. Efter halva programmet hade jag hört en rätt så habil insats och utgick därför från att pinsamheterna fanns i andra halvan, vilket inte tycks ha varit fallet.

Känns mer som en organiserad kampanj från början till slut. Oavsett kvalitén på hennes insats så var det redan bestämt att hon skulle sågas.

AS

Anonym sa...

En sak till, sen ska jag sluta tjata. I intervjun idag i Aftonbladet försöker journalisten cementera bilden av att drevet handlar om något annat än det de flesta inser att det handlar om.

"Kolumnisten Ronnie Sandahl har skrivit att det här så kallade ­drevets verkliga drivkraft kan vara att du är troende. Hur ser du på det?

– Jag känner ingen lust till att analysera olika teser om mig som person. För det ger mig ingenting. Och det vill jag inte säga nonchalant. Men jag har liksom inte tid.

Är det farligt att vara troende i Sverige i dag?

– Hoten och våldsbrotten mot troende har ökat ­utifrån de ­studier som har tagits fram. Så det är uppenbarligen så att det provocerar människor."

Viktigt för historieskrivningen om inte annat, nu när drevet misslyckades, att det INTE handlade om att kulturministern var svart eller kvinna, och att det skulle ha handlat om presstöd är naturligtvis befängt. Nej det var den gamla ingrodda svenska misstron mot frireligiösa som pressen råkade dras med i.

AS

maja lundgren sa...

Ja, mer eller mindre bokstavligt. Det tror jag. Utan att bli för konspiratorisk, så tror jag inte att det handlade om att alla kulturcheferna bara "drogs med".

Man kan titta lite på kollegialiteten mellan kultursidorna i det här citatet (ur Åsa Linderborgs artikel):

"Fjärde chansen kom med artikeln i DN Kultur (5 nov). Det var en helt egen yta som kulturministern kunde göra vad hon ville av, men som hon valde att fylla med kravmärkta luftpastejer och väldigt gamla exempel (Stravinskij och Charlie Parker). Tanken var nog att branschen skulle lugnas, och det är tydligt att hon vill kulturlivet väl, men vi behöver riktning och konkretion. Politik, helt enkelt.
Min kulturchefskollega Björn Wiman har kritiserats för den publiceringen: Varför trycka nåt som du tycker är så uselt? Aftonbladet Kultur refuserade en artikel om kulturpolitik av dåvarande partiledare Håkan Juholt eftersom den var alltför löskokt, men ändå, vi hade också publicerat kulturministern. I ett läge när det påstås att medierna sysslar med drevjournalistik, och där alla desperat vill veta mer om regeringens kulturpolitik, var det helt rätt att trycka texten också om den saknade densitet."

Branchen. Det är just det. Kulturministern är alltså till för branschen. "Vi behöver riktning och konkretion". För det första ska inte en kulturminister styra kulturbranschen eller tidningsbranschen. För det andra är det ju faktiskt tänkbart att en kulturminister har helt andra uppgifter än att stryka "branschen" medhårs.
Vad är det för fel på Charlie Parker och Stravinskij? Utmärkta exempel. Ville man nödvändigtvis höra Nina Hemmingsson eller Dan Jönson? Alltså något dagsaktuellt?

Något slags överenskommelse måste där ha funnits, mellan medieaktörer. Man har redaktionsmöten om sådana här saker. Det är vad jag kallar kampanjjournalistik. Så jo, djungeltrumman måste ha gått. Och de har uppenbarligen grävt sig fördärvade för att ta reda på något förment blamerande, som Linderborg har mage att antyda att de sitter på.

Angreppet har bredd, det spänner över hela det politiska fältet - Expressen, Aftonbladet och DN (jag tror Svenska Dagbladet varit mer ok, det är för närvarande den enda kultursida åtminstone i Stockholm som går att läsa).

Jo det har nog spelat roll att det finns en misstro mot kristendom, men jag tror ändå att den angreppspunkten var ett svepskäl - hade hon utlovat höjt presstöd hade religiositeten inte betraktats som något problem.

maja lundgren sa...

Men det provocerar människor, det är helt klart. Att hon är kvinna och mulatt har säkert också spelat roll (hehe jag skulle aldrig använda ordet mulatt men hon har gjort det själv, på skämt).

maja lundgren sa...

"väldigt gamla exempel": Stravinskij och Charlie Parker är moderna kompositörer: att kalla dem väldigt gamla är mycket kännetecknande för vår obildade, närsynta och nutidsfixerade samtid.

maja lundgren sa...

Och den här sofismen:

"I ett läge när det påstås att medierna sysslar med drevjournalistik, och där alla desperat vill veta mer om regeringens kulturpolitik, var det helt rätt att trycka texten också om den saknade densitet".

Det var alltså rätt att publicera artikeln för att bevisa att medierna inte ägnar sig åt drev.

Helt sanslöst.

Anonym sa...

Ny intervju i GP idag. Handlar nästan bara om medias villkor. Kulturministern har lärt sig att säga de rätta orden så att hon förstår vad drevet handlade om är helt uppenbart:

"Kanske behöver vi utveckla former för redaktionellt stöd? Omställningsstöd och infrastruktur är också viktiga frågor i detta. På kort sikt ska vi se över en utökad möjlighet om ansökan till driftsstöd, utökning av det geografiska området och ändrade, höjda, stödnivåer."

http://www.gp.se/kulturnoje/1.2547281-nya-kulturminstern-glad-och-gron

Notera den hetsiga och oförskämda tonen rakt igenom hela intervjun.

AS

maja lundgren sa...

Hon är kanonbra.
Och journalisten är som han är. Kan inte låta bli att skriva detta, t.ex:
"hon måste börja med att gå på toa".

Återkommer! Ja det är ju rätt uppenbart att det är mediekrisen som är huvudsaken även för den journalisten.


maja lundgren sa...

"Inom journalistkåren upplever många ett pedagogiskt problem att få folk i allmänhet att förstå att mediabranschens kris är ett hot mot demokratin. Kan du hjälpa till?"

Jistanes.

Anonym sa...

Ja, såg det också. Blev osäker på om det var något finurlig ironi eller om han verkligen var så där distanslös.
AS

maja lundgren sa...

Ok bara en kommentar till om Åsa Linderborgs artikel, där hon hävdar att den nya kulturministern försuttit sina chanser.

Det här stycket:

"40 av de ”extra” miljonerna som påstås gå till kultur är i själva verket öronmärkta för ministerns andra fögderi, demokrati (förhindra att folk ansluter sig till IS etc). Så nej, det här är faktiskt inte en "historisk satsning" på kulturen".

Nu vet inte jag exakt hur det är tänkt att man ska förhindra att folk ansluter sig till IS. Jag gissar på ett slags upplysningsarbete, snarare än hårda tag och tvång. Men i sig är det väl inget negativt att försöka förhindra att folk ansluter sig till IS?
Det låter lite som om Linderborg inte tycker att det är bra att ha det som målsättning, som det brukar heta i politiken. Kanske för att hon befarar att det skulle bli en allmän inskränkning av åsiktsfriheten?
Nu kommer jag till poängen: det är överdrivet pk att misstänkliggöra kulturministerns kristna tro, och samtidigt bagatellisera något så brutalt som IS.

maja lundgren sa...

A.S: det var ett klassiskt rop på hjälp, tror jag.
Kulturministern ska komma som en Dea ex machina och lösa de problem som nog i grunden beror mindre på konkurrensen från nätet, än på att medierna har svällt över allra breddar i "informationssamhället". Tidningshusen har blivit institutioner på ett lite annat sätt än de var förr (inte för att idealisera gamla tiders journalistik). Tidningshusen och redaktionerna uppfattar sig som makthavare, de idkar kampanjjournalistik och vill gärna styra politiken i stället för att rapportera om den.
Tillsammans med absurt höga chefslöner, och bruk av vikarier, och slöseri med medlen - ok jag ska kanske stoppa här innan jag börjar snacka om dyra hotellrum och champagne på TV, det jag vill säga är att det finns möjligheter att spara i stället för att försämra tidningsbudens villkor samtidigt som man höjer chefslönerna.
Jag drar saker till sin spets här, visst finns det också god journalistik.